Konflikten i Syrien

Jag förleder ingalunda. Saddam var en brutal diktator; Gaddafi var en brutal diktator. Vilken relevant skillnad finns mellan Syrien och dessa länder som får dig att tro att resultatet skulle bli annorlunda här? Att Assad (aktivt) genom sin brutalitet bidragit till ökad extremism hos sin egen befolkning är helt irrelevant. Om något stärker det parallellerna med Irak och Libyen.


Med vilka argument? De skriver ju själva hur majoriteten själva är av samma skrot och korn som ISIS och resten till övervägande del bara vill bli av med Assad oavsett vad som kommer efter. Ovanpå det har vi Västledda Kuffar som vid militär vinst "krossat Kalifatet". Lycka till med den fredsprocessen!

Mycket intressant, som alltid när Seymour Hersh håller i pennan. Sedan är det ju ofta svårt att värdera hans anonyma källor, som den former senior adviser to the Joint Chiefs som han citerar flitigt.

Intressantare blir det därför när han citerar namngivna personer on the record. Som t.ex. förre chefen för den militära underrättelsetjänsten general Flynn:

Lieutenant General Michael Flynn, director of the DIA between 2012 and 2014, confirmed that his agency had sent a constant stream of classified warnings to the civilian leadership about the dire consequences of toppling Assad. The jihadists, he said, were in control of the opposition. Turkey wasn’t doing enough to stop the smuggling of foreign fighters and weapons across the border. ‘If the American public saw the intelligence we were producing daily, at the most sensitive level, they would go ballistic,’ Flynn told me. ‘We understood Isis’s long-term strategy and its campaign plans, and we also discussed the fact that Turkey was looking the other way when it came to the growth of the Islamic State inside Syria.’ The DIA’s reporting, he said, ‘got enormous pushback’ from the Obama administration. ‘I felt that they did not want to hear the truth.’

Man undrar ju vilka det var inom administrationen som stod för denna "enormous pushback" och till varje pris ville dölja sanningen om Turkiets stöd till IS.

En annan frispråkig person som citeras är kongressledamoten Tulsi Gabbard.:

Few in the US Congress share this view. One exception is Tulsi Gabbard, a Democrat from Hawaii and member of the House Armed Services Committee who, as a major in the Army National Guard, served two tours in the Middle East. In an interview on CNN in October she said: ‘The US and the CIA should stop this illegal and counterproductive war to overthrow the Syrian government of Assad and should stay focused on fighting against … the Islamic extremist groups.’

Hersh har också själv talat med Gabbard:

Gabbard later told me that many of her colleagues in Congress, Democrats and Republicans, have thanked her privately for speaking out. ‘There are a lot of people in the general public, and even in the Congress, who need to have things clearly explained to them,’ Gabbard said. ‘But it’s hard when there’s so much deception about what is going on. The truth is not out.’ It’s unusual for a politician to challenge her party’s foreign policy directly and on the record. For someone on the inside, with access to the most secret intelligence, speaking openly and critically can be a career-ender.

Utan tvekan en modig kvinna.

Både Flynn och Gabbard figurerar för övrigt i tråden om västländers stöd till islamisterna:

http://www.flashback.org/p54286304#p54286304 (Flynn)

http://www.flashback.org/p55481453#p55481453 (Gabbard)

Dock är uppgifterna från dem i Hershs artikel delvis nya.

Det är väl logiskt att om en stor del av Syriens befolkning känner att Assad är en diktator och förtryckare att det är omöjligt att behålla honom vid makten. Alla lösningar måste innehålla att Assad och hans regim avgår och ersätts med något annat.

Mitt förslag är en FN-styrd regering som under en period av 5-15 år ser till att styra landet och få uppbyggt det igen så miljontals flyktingar kan återvända hem och sakta bygga upp förutsättningar där Syrien återigen kan bli ett självständigt land.

Tyvärr som synes så är nästan alla grupper som slåss i Syrien lika dåliga alternativ som IS, det är så det ser ut och därför kan aldrig en fred vinnas där dessa grupper tillåts att ta makten.

Sen har många varit förvånade över att IS kunna bita sig fast så rejält, trots att hela världen är emot dem. Men det är väl inte så konstigt när alla marktrupper visat sig sympatisera med IS? Förmodligen en stor del av befolkningen också.

Men röj först undan Assad, sen säg till alla rebeller att de måste lägga ner vapnen eller dö.

Det du föreslår har varit USA:s politik ända sedan konfliktens början. Finns tyvärr inget som talar för att regimbyte skulle fungera bättre i Syrien än i Irak och Libyen, där den politiken provats tidigare och skändligen misslyckats. Tvärtom så skulle ett störtande av regimen sannolikt leda till anarki som i Libyen, eller till ett fortsatt inbördeskrig som i Irak. De militanta islamisterna skulle få fria händer att slakta shiiter, kristna, jezidier och andra som inte delar deras religiösa värderingar.

Det enda sättet att få slut på våldet är att ge upp den sjukliga fixeringen vid regimbyte och i stället samla alla krafter på att besegra IS, al-Qaida och deras allierade, som är allvarliga hot inte bara mot länderna i Mellanöstern, utan mot alla civiliserade länder.

När väl det är gjort kan man diskutera hur Syrien ska demokratiseras utan att landet störtas i ett nytt inbördeskrig.

Jag tycker att det är legitim kritik att framhäva de tidigare fallen, men jag håller ändå inte med.

I Irak förstörde man i princip alla institutioner och upplöste den viktigaste, militären. Det var tills ganska nyligen som Irak fick en mindre sekteristisk premiärminister, Haidar al-Abadi, och tiden från invasionen av Irak tills Haidar al-Abadi har varit lång och därmed har många hunnit radikaliseras eller hamna i misär, vilket gav förutsättningar för olika miliser att växa. Dessutom, vakuumet som uppstod gav de regionala spelarna, Iran och Saudiarabien, fritt spelrum i Irak. Dock hade Iran fördelen med att majoritet i Irak var shiamuslimer. Medan Iran försökte bygga ut en pro-Iransk regim i Irak, var Gulfstaterna upptagna med att beväpna sunnimuslimska rebeller i Irak, bl.a. al-Qaida. När shiamuslimska miliser gick runt och trakasserade, misshandlade och mördade sunnimuslimer skapades en rädsla, och med ett icke-existerande förtroende för regeringen i Irak, som var väldigt sekteristisk, blev det enda alternativ för beskydd sunnimuslimska miliser, däribland al-Qaida.

Det viktigaste är att i Irak skedde ett störtande utan enighet bland de viktigaste aktörerna. Alltså, de relevanta aktörerna (Ryssland, Iran, Saudiarabien, Qatar m.fl.) fick inte något reellt inflytande över processen i Irak. Syrien är annorlunda. Vi ser en positiv utveckling och en enighet kring syrienkonflikten där de relevanta aktörerna är med och har ett inflytande i processen. Man vill behålla alla institutioner i takt för den nya regeringen och inte upprepa det tidigare misstaget (speciellt när det kommer till Syrien, upplösa militären eller utföra en "avba'athisering".

Även om man nu skulle vara för Assad och för hans styre. Rent realistiskt finns det ingen utrymme för honom i en framtida Syrien. Låt oss ponera att oppositionen är misslyckad och att han helt enkelt "försvarade" sig och Syrien. Efter allt dödande, oavsett om det är rättfärdigt eller inte, så har han förlorat legitimitet i sunnimuslimernas ögon, inte bara nationellt, men även internationellt. Västvärlden kan inte, efter det de har uttryck om honom och allt som har dokumenterats av olika människorättsorganisationer, helt enkelt återgå till tidigare relationer eller börja se honom som en trovärdig partner i det internationella samfundet. Det skulle gå emot allt som västvärlden står för vad gäller liberalism och demokrati. Man är redan hårt ansatt på grund av relationerna med Saudiarabien, vars politiska system är skarpt kritiserat, och att därtill börja bygga upp relationer med en ledare som står ansvarig för otal brott skulle omöjligen kunna rättfärdigas, om man inte gör avkall på vissa grundläggande värderingar. Ingen ledare skulle överleva rent politiskt om man börjar normalisera relationerna med Syrien. På grund av skälen ovan är det absolut nödvändigt för västvärlden att göra sig av med al-Assad, även om det innebär en sämre regim av den enkla anledningen att Assad är en person man inte längre vill ses eller förknippas vid.

Soldater från Irak förstärker nu runt Aleppo och man förbereder operationer i norra Aleppo.

”Hundreds of Iraqi Fighters Flocking to Syria to Join Army Operation North of Aleppo

TEHRAN (FNA)- Intelligence sources of the Syrian Army disclosed on Sunday that large groups of the Iraqi fighters have joined the Syrian army and hundreds more are on the way to partake in the final phase of liberating operation in the Northern parts of Aleppo province.

"Some 1,500 Iraqi fighters have joined the Syrian army and are coordinating various aspects of an imminent large-scale operation with the government forces in al-Zahra and Nubl regions in Northwest of Aleppo province," the sources said.

The sources declined to mention the date of the operation, but it is expected to begin in the coming weeks as the Syrian Armed Forces are strengthening their positions in the Southern parts of the Aleppo province.
The Syrian army and its allies have remarkably advanced against the militant groups in the Eastern, Southeastern, Southern and Southwestern parts of Aleppo province and an operational commander of the Syrian army said "the time is now ripe for carrying out a large-scale operation in the Northern battlefields of the province". “
http://en.farsnews.com/newstext.aspx?nn=13940929000935

En brittisk tankesmedja bekräftar alltså Assads och Rysslands beskrivning av den s k oppositionen i Syrien: de är samma skrot och korn som IS och det är farligt att påstå något annat, slår man fast:

”Det största hotet mot det internationella samfundet är grupper som delar IS ideologi, men som nonchaleras i kampen för att besegra gruppen.”

De konstaterar och att problemet inte kan lösas så länge Assad sitter kvar och att han är orsaken till kriget.

De konsteratera också att nästan hälften av rebellerna inte är som ISIS. Rent allmänt kommer du inte så långt i din blodtörst "humanlife" eftersom de flesta i Syrien är muslimer, inklusive Assad. Att som du anklaga dom för att vilja följa Koranen "som ISIS" kommer du inte långt med, tankesmedja som du har som din napp just nu säger uttryckligen att grupperna har olika mål som inte är samma som ISIS.

Human rights watch rasar mot ryskt användande av splitterbomber mot flyktingläger i Syrien. De blodtörstiga mördarna massakrerar kvinnor och barn:
http://sverigesradio.se/sida/artikel...rtikel=6330506

Något Regulus och humanlife går igång på. Inte mycket som skiljer från ISIS anhängare med andra ord.

Detta stöd för ett blodigt folkmord... man skulle vilja placera folkmordsförespråkare några dagar i ett flyktingläger. De skulle säkert lockas av att se död och förstörelse så de kan erbjudas första parkett utan att man talar om var de ska vara...

Kan du inte ens läsa innantill? Eller har dina lögner blivit så desperata?
Enligt artikeln anklagar inte HRW någon part och det mest sannolika är att detta är terrordåd.

Tycker att YPG och SAA borde skapa en allians i Syrien. Dels för att Syriens islamister är fiender till båda sidorna i dagsläget och den som ger föda åt islamisterna är Turkiet vilket är också en form av fiende till båda sidor.

SAA och YPG borde gemensamt erövra en stad som Raqqa när tiden är inne för det.

I båda fallen var artiklarna på svenska, vilket gjorde lögnerna extra uppenbara. Jag tror inte att Ryssland attackerar flyktingläger med klusterbomber, det är ju rena idiotin och typiska terrordåd.

Det är också intressant att Tony Blairs tankesmedja har utrett vad rebellerna i Syrien står för, det är ju inte en dag för tidigt med tanke på att UK varit en av många bidragsgivare, vid sidan av USA, EU, Saudi och Qatar.

Ryssland anklagas för att bomba "moderata rebeller" och nu visar en brittisk undersökning att dessa knappt är bättre än IS, de flesta av dem är av samma skrot och korn som IS, vilket Assad har sagt hela tiden. Det är ett stort avslöjande, som borde få media att ifrågasätta allt de själva har skrivit om kriget hittills och deras uppmaningar till stöd för "frihetskämparna".

Nu har alltså både Ryssland och en brittisk tankesmedja undersökt denna avgörande fråga och verkar ha kommit fram till ungefär samma sak. Ryssland hittade en liten opposition, som man nu samarbetar med, ca 5 000 personer.

Jag hoppas att Väst i fortsättning tar reda på mer om dem man vill kränga vapen till, det här har bedrivits alldeles åt helvete ansvarslöst!

Vi hittar kanske mer om de irakiska styrkorna så småningom.