Kränkande ubåt var från NATO - politiska konsekvenser

Såg att någon inte tror att det var möjligt att nationalitetsbestämma ubåt då den observerades för kort stund, och andra bedömmer det som sannolikt att det överhuvudtaget inte var någon ubåt alls. Någon ansåg att tyskarna inte skulle kränka och kränka vid en farlig svensk övning, men vilken nation vill det?
Tror denna historia kommer att skjuta sönder mycket av ubåtshysterin, både som den 2014 och det gamla från 80-talet.
Det börjar bli dags för en ny ubåtskommision som liksom den från 1995 med bästa möjliga metod borde analysera allt efter 1980.

I och med EU-inträdet är dock svensk politik de facto lokalpolitik. De facto rikspolitik sysslar Europaparlamentet med. Så visst är detta ett inrikespolitiskt verktyg inom riket EU. Allianspolitikerna hoppas på beröm från de stora pojkarna i Bryssel.


Å andra sidan kan man inte komma undan det reella hotet, det var inte länge sedan vår östra landsända låg bakom järnridån.

De franska och tyska lärdomarna från napoleonkrigen och världskrigen var att bilda kol- och stålunionen för att garantera att Frankrike och Tyskland skulle stå på samma sida i nästa europeiska storkrig. Svenska folket röstade ja till EU och svenska politiker inom DecemberÖverenskommelsen är eniga om solidaritetsförklaringen. De flesta svenskar röstade på DÖ-partiet så om vi dras med i ett europeiskt storkrig sker det med vår vilja.

Såvitt jag förstått råder det ingen tvekan om att man siktade en ubåt våren 2015, den som i efterhand tros vara tysk. Det var marinens egen personal som såg den ubåten, inte någon civilperson. Tyvärr trodde de först att det var en svensk ubåt, så observationen följdes inte upp direkt, och det blev inte heller någon sedvanlig ubåtshysteri i media.

Den förmodade ryska ubåt som med stort buller och bång jagades utanför Stockholm hösten 2014 var däremot sannolikt en inbillad ubåt. Militären vill inte riktigt erkänna det, men man har talat mycket tyst om den sedan det viktigaste beviset - en ljudinspelning - visat sig vara något helt annat än en ubåt, dock oklart vad.


Jag tror att vi redan haft för många ubåtskommissioner i det här landet. Erfarenheten visar att de inte åstadkommer något annat än mer politiskt käbbel, mer hysteri och slutsatser som i efterhand visat sig vara tvivelaktiga.

Då är det bättre att bygga upp den ubåtsjaktstyrka som alliansregeringen skrotade (de ville hellre kriga i Afghanistan) och sedan börja jaga de sannolika, förmodade eller verkliga ubåtar som dyker upp, vare sig de kommer från Ryssland, NATO eller någon annanstans.

Hoppas dock att marinen håller bättre reda på var våra egna ubåtar befinner sig innan de sätter in verkanseld.

Så är det förstås. Dagens politiker och "vanligt folk" tror att ett Natomedlemskap är ett gratis militärförsvar; a free lunch. Och förvisso är det faktiskt så att USA står för fiolerna, i huvudsak, med bistånd från Storbritannien, Frankrike och Tyskland, främst. Men vi förpliktar oss också till mycket. Exempelvis kan vi bli en krigsskådeplats. Vi klarade skickligt att stå utanför både första och andra världskriget. Ett eventuellt tredje världskrig kommer vi garanterat att vara med i om vi går med i Nato.

Man ska också ha klart för sig att USA krävt att de andra NATO-länderna ska stå för en större del av kostnaderna. Något som Trump lovat att genomdriva om han blir vald till president.

Ja, det är väl rimligt, i och för sig. Men det tror nog inte "vanligt folk" ska kosta just dem något. Det "låter bra" att gå med och få något "gratis".

Historien gentager sig.

Der er to politiker - den officielle - og den uofficielle:

https://www.dr.dk/tv/se/ronald-reaga...hemmelige-krig

Jag för min del menade direkt att det var en NATO-Ubåt, själva jakten var en parodi och en uppenbar flört med media.

Om kränkningen var av en överenskommelse eller del i NATO:s strategi det är dock en annan femma, personligen så tror jag på NATO:strategin att nyttja våra vatten för att om man tänker att vill man föra propaganda mot Ryssland och för NATO så behöver man inte alls krångla till det utan bara påstå och på det sätta igång en redig jakt.

Emedan det handlar om en ubåt, så är det svårt att ha några bestämda uppfattningar om nationalitet. Vad man däremot säkert kan säga är att en stat (Sverige) som så gott som helt saknar egen militär förmåga att tala om, indirekt inbjuder till att andra stater opererar i en vatten, inte bara för att de kan, utan också för att förekomma en förväntad motståndare. Nato kan givetvis inte stillatigande se på när Ryssland använder svenskt vatten och svenskarna, genom nationell självstympning, inte kan vare sig upptäcka eller stävja ofoget. Ryssland måtte rimligen resonera på motsvarande sätt, och på så vis blir det närmast kapplöpning till svenskt vatten för att motverka den andra parten.

Vi kan ha hur mycket synpunkter på detta som vi vill, men ett folk som väljer politiker som avvecklar det nationella försvaret har svårt att bli legitimt upprört.

Jag håller med dig och vi har själva skapat denna spelplan på grund av att vi själva inte håller rent hus.

Om vi tar finnarna så går de ut så mycket hårdare och de meddelar också omvärlden om detta att de går in med skarp insatts på det som finns där nere, finnarna spekulerar inte officiellt vem och varför utan bara så att det finns något där som kränker oss och att det ska upp eller så åker den ned och de tar också då konsekvenserna.
Det torde alltså då vara en betydligt större risk att kajka runt i finska vatten, ingen dömd men att ingen kan heller räkna med att gå fri med att ej bekänna flagg.

Sett ur en militärs synvinkel så är det säkert roligare i Finland då de sällan spar på krutet och är så kompromisslösa, det är enkelt, ut och bomba skiten ur dem!
Det är även roligare för folket, publicum, att saker sker med kraft!

Det är den enda trovärdiga möjligheten. Men i Sverige finns det alltid politiska möjligheter att göra saker svårare än de är. Sverige - problemskaparnas paradis!

Problemet är så pass mångfacetterat att man inte ens vet var man ska börja. Börjar man vid det indoktrinerade folket som fått höra att USA är de goda, hur NATO-lobbyn har ingjutit känslan av trygghet som gjort oss blinda för avvecklingen av försvaret, eller enkom vid faktumet att dagens rysshot till stor del är rent nonsens?