Självlärda programmerare bättre än Skollärda?

det är nog en fördel i fall man är självlärd men universitetkurser bygger på också vilket underlättade.
jagh ar träffat på många vg apor på mina kurser som ska vara lika duktiga som sin stora syster. och de står och apar ur boken rakt av. avslutar varje presentation med utifrån författarens ståndpunkt är detta viktigt. vi hade en lärare som brukade såg sådana personer alltid underbart när det sker.

man kan ha vg i allting men kan man inte kombinera olika teorier sätt programmeringspråk för man inte lärt sig det eller gjort det tidigare så är man körd oavsett hur många 25 språk man läst.

Jag tror jag förstår vad du menar... att praktisk kunskap är väldigt viktigt kontra teoretisk kunskap.

Dessa "vg apor", behöver alltså programmera mera i verkliga livet, på fritiden och i sidoprojekt, för att kunna lyckas utanför en utbildningssal?



eller?

med lite bruteforce på svenska språket så ordnade det sig.

nja inte möjligtvis praktiskt men förmåga att kunna tillämpa kunskaper utan att de står skrivet exakt vad man ska göra i en situation. givetvis bör man ha teoretisk kunskap också men man måste kunna tillämpa det man lär sig kunna kombinera olika teorier metoder för att nå resultatet.


jätte bra att man satsar på högt betyg inget emot dem men bara man kan tillämpa kunskapen.

Efter många år i branschen så kan jag konstatera att det inte finns ett enkelt svar på den frågan. Det finns duktiga programmerare som är självlärda och det finns duktiga som lärt sig grunderna under någon utbildning. Det är väl skit samma egentligen. Som utvecklare så är det ju centralt att vilja utveckla sig och hela tiden och det är väl snarare det som bygger på kompetensen.

Självlärda har ofta ett naturligt driv och en nyfikenhet vilket normalt leder till personlig kompetensutveckling. Dock så finns det de som av någon anledning inte tycker att de har något att lära av andra utan bara vill/tror att de kan komma på/inse roliga saker på egen hand och sådana är inte speciellt roliga att arbeta med.

Sen tror jag att den här typen av frågeställning ganska ofta härstammar ifrån någon slags kompensationsbehov hos personer som saknar en examen. Många självlärda är skitduktiga men om jag anställer och har en stor drös som jag vill testa kompetensen hos genom ett programmeringstest så sorterar jag bort alla som inte har en akademisk examen. Så är det bara. Skulle någon som saknar examen ändå slinka igenom hos mig så är det pga att de i så fall istället har gurustatus, personliga referenser (folk jag känner, jobbat med och litar på) eller ett riktigt bra track record över flera år.

Har själv knappt kodat innan treårig universitets utbildning. Klarade utbildningen galant och är bland de bättre kodarna i min nuvarande anställning. Allt handlar i slutändan om intresse, samt hur ihärdig man är att lyckas, plus hur många timmar dagar månader man är beredd att sitta där i mörkret med en nattlampa och läsa ut en 400-800 sidig bok samtidigt som man knapprar koffein tabletter och dricker kaffe och viktigast av allt testar och kodar uppgifterna i boken. Tror inte det fanns en enda uppgift jag inte gjorde i mina skolböcker detta på eget initiativ.
Så håller inte med de som skriver att man måste haft intresset programmering innan man faktiskt satte sig vid skolbänken.

Jag tror man lär sig något "mer" på ett universitet än bara koda. Det missar kanske (men inte alltid), så att säga, de självlärda. Tänker på avancerad matematik, arbeta i grupp, tänka lite bredare än bara sin kod och sådana saker. Som man har nytta av i arbetslivet.