Vinnaren i pepparkakshustävlingen!
  • 2
  • 3
2020-03-04, 21:04
  #25
Medlem
Citat:
Ursprungligen postat av Rovdjurskossan
Vid hörnet till dåvarande Dekorima går de fram till en man som de frågar vad klockan är. Mannen uppför sig egendomligt och efter att inte ha fått något svar på sin fråga lämnar de platsen då de upplever situationen som obehaglig.

Kvinnorna uppger att de har uppfattat både ett vapen och en walkie-talkie.
Dessa två uppgifter tillsammans blir en märklig kombination.

Spåret om Walkie-talkies används oftast för att spekulera i att det kan ha funnits en mycket seriöst planerad mordkonspiration.

Men det är svårt att tänka sig att ett medlem av en seriös mordkonspiration (oavsett om man är proffs eller normalbegåvad lekman) skulle vara så korkad att lämna onödiga spår efter sig genom att fråga främlingar om klockan, minuter innan mordet, samtidigt som man flashar med sin walkie-talkie.
__________________
Senast redigerad av MarcoBolan 2020-03-04 kl. 21:07.
Citera
2020-03-06, 21:03
  #26
Medlem
Citat:
Ursprungligen postat av MarcoBolan
Dessa två uppgifter tillsammans blir en märklig kombination.

Spåret om Walkie-talkies används oftast för att spekulera i att det kan ha funnits en mycket seriöst planerad mordkonspiration.

Men det är svårt att tänka sig att ett medlem av en seriös mordkonspiration (oavsett om man är proffs eller normalbegåvad lekman) skulle vara så korkad att lämna onödiga spår efter sig genom att fråga främlingar om klockan, minuter innan mordet, samtidigt som man flashar med sin walkie-talkie.

Hur tänker du nu? Det var väl kvinnorna som frågade mannen om klockan?

Helt främmande var inte mannen för en av kvinnorna. Tränade tydligen på samma gym.
Citera
2020-03-06, 21:27
  #27
Medlem
Citat:
Ursprungligen postat av Konrad
Hur tänker du nu? Det var väl kvinnorna som frågade mannen om klockan?
Ajdå, jag missförstod och trodde det va mannen som frågade om klockan.
Citera
2020-06-24, 17:18
  #28
Medlem
SOU 1999:88 s. 401-403 - Dekorimamannen

Nu när förundersökningen är nedlagd kan det vara på sin plats att titta tillbaka med hjälp av SOU 1999:88 och fundera på om polisförhören kan vara intressanta att begära ut.

SOU 1999:88 s. 401-403 - Dekorimamannen
Dekorimamannen

Bakgrund och utredning
Med ”dekorimamannen” avses en person som strax före mordet skall ha befunnit sig i det gathörn där mordet begicks, dvs. där den butik som då hette Dekorima var belägen. Mannen skall vid tillfället ha kommunicerat med någon via en walkie-talkie och burit vapen.

Dekorimamannen kallas även ”den finske kroppsbyggaren” på grund av att uppslagets upphovsman identifierat personen som en finländare vilken hon iakttagit på ett s.k. gym. Upphovsmän är en svensk kvinna och hennes väninna. Kvinnorna har finskt ursprung och har därför ibland kallats ”de finska flickorna”.

Utredningen om dekorimamannen är mycket omfattande. Den sattes igång efter det att uppgifterna kommit in senhösten 1992 och synes ha bedrivits med intensitet under våren 1993, då ett stort antal förhör hölls.

Den fortsatte i avstannande takt under 1994. Det sista deluppslaget upptogs vid vår granskning av ett beslut av chefsåklagaren Birgitta Cronier, där en anmälan från journalisten Sven A, angående ”avsiktligt och aktivt sabotage av utredningen av den s.k. Dekorimamannen”, avskrivs.54

54 I åklagarens beslut heter det bl.a.: ”Jag har inhämtat information från Palmegruppen och tagit del av handlingar i berörda hänseenden. Härav framgår att samtliga i ärendet kända aktuella personer hörts. Förhören har hållits i anslutning till de uppgifter som fortlöpande inkommit och som härigenom kontrollerats.”

Tipset hade följande bakgrund. Journalisten Olle A vände sig hösten 1992 till PU med uppgiften att han hade en källa som träffat en kvinna på en Finlandsbåt. Kvinnan hade berättat att hon mordkvällen tillsammans med en väninna varit på bio och sedan gått Sveavägen norrut. Väninnan hade frågat en man, som stod i hörnet Sveavägen Tunnelgatan, vad klockan var. Mannen hade inte velat svara. Medan väninnan försökte få ett svar talade mannen i en walkie-talkie och sa att han var igenkänd samt fick svaret att han skulle fortsätta ändå.

Kvinnorna gick från platsen. Väninnan berättade att hon kände igen mannen, som hon tilltalat på finska, och att hon sett att han höll ett vapen under sin jacka. En stund senare hörde de ett skott. De for dock hem utan att ge sig tillkänna.

Dagen därefter fick de veta att statsministern hade skjutits.
Olle A hade själv kontakt med kvinnan, som hette ”Anneli”. Hennes väninna, som tilltalat och känt igen dekorimamannen, hette ”Anki”.

Anneli hördes upprepade gånger ingående. Även Anki hördes. Berättelserna har en gemensam kärna men innehåller motsägelser, bl.a. hade kvinnorna olika uppfattning om vilken film de skulle ha sett, då de tidigare varit på bio. De har varit ovilliga till att medverka vid rekonstruktioner av händelseförloppet och konfrontationsförhör.

Ankis uppgifter om dekorimamannen var mycket detaljerade. De innefattade signalement, familjeförhållanden och att han frekventerade ett namngivet s.k. gym i en ort norr om Stockholm samt hur han där betett sig. Han skulle vidare ha ett finskt namn, där såväl för- som efternamn var korta. Med ledning av dessa uppgifter efterforskades mannen ingående. Ett stort antal personer med anknytning till ”gymet” hördes, utan att PU därvid lyckades få fram något om mannens identitet.

Ursprungsuppgifterna innehåller ingen information om att poliser skulle ha förekommit i sammanhanget. Den misstanken har framförts under resans gång, men står närmast i strid med vad ”de finska flickorna” berättat i förhören. Olle A har via egna hypoteser ifrågasatt om inte mannen kunde vara identisk med en Anti A, som var polisman.

PU har också brutit ut den del av utredningen om dekorimamannen som gäller Anti A, och fogat den till polisärendena.

Olle A hördes sedermera angående sina hypoteser om Anti A. Han hade via en bekant fått höra om en polisman med anknytning till baseballigan ”som hade två korta finska namn”, nämligen Anti A. Han beställde därför fram ett passfoto av Anti A och besökte vid några tillfället ”gymet” för att undersöka om någon där kände igen Anti A.

Han gick runt på ”gymet” och visade fotot, varvid han presenterade en påhittad historia om sitt ärende. Det fanns bl.a. en person som sade sig känna igen Anti A. Denne person hade då Olle A hördes redan förhörts en gång. Det framgår av det förhöret att vederbörande måste ha misstagit sig, bl.a. uppgav han att mannen på fotot var finländare och inte talade bra svenska, något som inte uppgetts stämma beträffande Anti A. Även Anti A själv hördes. Han var född i Sverige av föräldrar
härstammande från Estland. Han talade inte finska, även om han via estniskan kunde göra sig förstådd med finländare. Han tjänstgjorde vid tiden för mordet i piketgruppen. Uppgifter från hans hustru, som hördes, gav honom alibi för mordkvällen.

Beträffande uppslagets bakgrund i övrigt framgår följande. I juni 1994 lyckades PU få till stånd ett förhör med den man som förmedlat kontakten mellan Anneli och Olle A. Olle A deltog i förhöret som
förhörsvittne och ställde själv frågor. Mannen hade kommit i kontakt med Anneli i juni 1992 på en Finlandsbåt. De sågs åter i oktober, då Anneli berättade om sina upplevelser på mordkvällen. Mannen kom sedan att vidarebefordra uppgifterna till Olle A, som han kände sedan många år tillbaka. De ursprungliga uppgifterna kom således via Anneli.

(I uppslaget framgår att Anki, som var den som talade med ”dekorimamannen”, klandrade Anneli för att denna fört uppgifterna vidare.)

Sammanfattande anmärkningar
Uppslaget är på flera sätt svårgripbart. Uppgifterna har kommit in sent, mer än sex år efter mordet, 1992. De var redan då svåra att kontrollera. Utrymmet för minnesfel är betydande. Möjligheten att kvinnorna misstar sig beträffande tidpunkten (datum) för sin iakttagelse kan inte uteslutas. Det finns dock knappast skäl att anta annat än att en händelse som gett upphov till tipset ägt rum, men dess koppling till mordet kan vara en efterkonstruktion eller ett misstag. Det finns såvitt vi kunnat se ingen annan utredning beträffande mordkvällen som stöder uppgifterna.

Det förhållandet att uppgifterna, trots deras uppenbara betydelse för mordutredningen, rapporterats in så sent sänker deras trovärdighet. Det är därvid också svårt att se varför kvinnorna inte velat anmäla sina iakttagelser själva. Deras ovilja att delta i rekonstruktioner m.m. påverkar
också trovärdigheten.

Dekorimamannen själv, dvs. mannen på ”gymet”, synes särskilt undflyende. PU har av förhörsdokumentationen att döma gjort stora ansträngningar för att identifiera vederbörande med ledning av de uppgifter kvinnorna lämnade, utan framgång.

Det bör understrykas att detta uppslag alltså inte kan betraktas som
något egentligt polisspår. Kvinnorna själva har aldrig påstått att dekorimamannen skulle ha varit polis. Detta är i stället journalisten Olle A:s hypotes, en hypotes som inte gått att få bekräftad. Den i uppslaget förekommande polismannen Anti A har såvitt kan bedömas inget med dekorimamannen eller de finska flickorna att göra.
Citera
2020-07-05, 22:50
  #29
Medlem
I-van-Toers avatar
Citat:
Ursprungligen postat av Utredaren
Han gick runt på ”gymet” och visade fotot, varvid han presenterade en påhittad historia om sitt ärende.[/b] Det fanns bl.a. en person som sade sig känna igen Anti A. Denne person hade då Olle A hördes redan förhörts en gång. Det framgår av det förhöret att vederbörande måste ha misstagit sig, bl.a. uppgav han att mannen på fotot var finländare och inte talade bra svenska, något som inte uppgetts stämma beträffande Anti A. Även Anti A själv hördes. Han var född i Sverige av föräldrar härstammande från Estland. Han talade inte finska, även om han via estniskan kunde göra sig förstådd med finländare. Han tjänstgjorde vid tiden för mordet i piketgruppen. Uppgifter från hans hustru, som hördes, gav honom alibi för mordkvällen.

Hur vet du att Alséns historia är påhittad?
__________________
Senast redigerad av I-van-Toer 2020-07-05 kl. 22:53.
Citera
2020-07-09, 17:24
  #30
Medlem
Citat:
Ursprungligen postat av I-van-Toer
Hur vet du att Alséns historia är påhittad?

Det är skribenterna av SOU 1999:88 s. 401-403 som påstår att "Alséns historia är påhittad", du får kontakta dem med din fråga.

Publicera gärna deras svar här, jag är också intresserad av svaret.

Ha en trevlig dag.
Citera
2020-09-09, 20:22
  #31
Medlem
MOPspanarens avatar
Citat:
Denna post kanske är av mindre vikt då uppgifterna om filmen(i det fall de beskriver rätt film) talar för att de skulle ha sett Dekorimamannen 1987

Dekorimamannens signalement enligt Anki i förhör "EH 14839-3 1993-03-04"
  • Finländare
  • Rasist
  • Mannen var besökare på gymmet Atletklubben i Upplands Väsby
  • Mannen har en bror som tränade på Atletklubben i Upplands Väsby
  • "iklädd en mörk läderjacka och ser helt vanlig, helt normal ut."
  • "Han är tanig, små ansiktsformer, men hatiska speciella ögon"
  • "hon(Anki) tror att mannen är vänsterhänt då han höll pangaren med vänster hand innanför jackan."
  • "Hon(Anki) har hört att han ej jobbar"
  • Har hus, bil och 2 barn
  • En blå Volvo 245 Herrgårdsvagn (som han parkerade direkt utanför ingången)
  • Han skulle bo Upplands Bro
  • "mannens förnamn skulle vara finskt och normallångt"
  • Mannens bror var en jättetrevlig, mysig kille och hon(Anki) brukade prata med honom.
  • Bedömer hans ålder till 30-34 år
  • Gissar på att mannen är längre än förhörsledarens 169cm
  • "Ingen flaggstång"(aveseende längd)
  • Smärt kroppsbyggnad
  • "Cendréfärgat hår, mer ljust än mörkt och håret är kortklippt."
  • Renrakad och bar ej glasögon.(Vid tillfället/tillfällena då Anki såg mannen)
  • "Ögonfärgen vill Anki minnas var grön, blå eller grå."
Citera
2020-09-09, 20:25
  #32
Medlem
MOPspanarens avatar
Stämmer detta om filmen så är Dekorimamannens identitet i MOP-sammanhang inte lika intressant?

Filmen Manhunter som hade premiär i Sverige 1987...

Det råder inga tvivel om att det är just denna film som både Anki och Anneli beskriver, se nedan citeringar från förhören.

Det måste ju vara fel film om Dekorimamannen ska ha en plats i utredningen av MOP... men:

Är det sannolikt att båda finska flickorna minns "fel film" kopplat till dagen och iakttagelsen av Dekorimamannen?
Eller minns dom rätt film och görs iakttagelsen av Dekorimamannen 1987?

Ur förhör EH 14839-3 Anki från 1993-03-04
https://drive.google.com/file/d/1KMq...ew?usp=sharing

På s.19 beskriver hon vart hon jobbade. <maskerat> Ett jobb hon började den 18 augusti 1986.
Hon ändrade sig då hon fick reda på när Palme mördades och sa att hon måste ha studerat i februari 1986

Hon uppgav i.o.m. detta att "psykopatfilmen(Manhunter) faller bort, för när dom såg den arbetade hon på <maskerat>."
På s.19 så beskriver hon filmen Manhunter..."någon satt i en rullstol som brann och åkte nedför någon backe"

Källa till denna del från Manhunter: https://hannibal.fandom.com/wiki/Manhunter
"Lounds is forced to tape-record a statement before being set on fire in a wheelchair and killed, his flaming body rolled into the parking garage of the National Tattler as a warning."


Ur förhör EH 14839-1 Anneli från 1993-01-22
https://drive.google.com/file/d/1Px7...ew?usp=sharing

På s.3 beskriver hon filmen Manhunter som den dom såg den aktuella kvällen:
"Därefter rullar han ner rullstolen med den fastbundne eller fastsatte mannen för en backe. Eventuellt börjar det också att brinna"
Citera
2023-03-01, 11:37
  #33
Medlem
FetFulElaks avatar
Citat:
Ursprungligen postat av MOPspanaren
Detta har jag lite svårt för. Vad ger stöd för detta?
Skulle Delsborn ha sett finskorna vid mordplatsen talandes med Dekorimamannen?
Vart var makarna Palme då?
Och vad hände sen?

Finska flickorna ska ju ha varit en bra bit i från mordplatsen när de hör ett skott... En version strax förbi Kungsgatan... en annan närmare Sergels torg..
Och om de då istället går norr ut först så tar det ännu längre tid fram tills att de hör skotten..

Så långt är inte rödljus-intervallet...
Enligt nya dokumentären var detju så... pga av en idiot parkerat på sensorn och " blockerade " dem mer eller mindre
Citera
  • 2
  • 3

Stöd Flashback

Flashback finansieras genom donationer från våra medlemmar och besökare. Det är med hjälp av dig vi kan fortsätta erbjuda en fri samhällsdebatt. Tack för ditt stöd!

Stöd Flashback