Citat:
Ursprungligen postat av
snedvridet
[...]
String Theory
Enligt denna teori så kan det existera upp emot 11 dimensioner. Tänk om det finns liv i någon av dessa högre dimensioner. Är dessa varelser inte en "högre makt" relativt till oss?
Jag har inga djupare kunskaper i varken fysik eller astronomi.
Satt och funderade häromdagen och filosoferade upp en bild av hur ett 11D skulle vara uppbyggt (i den mån vi kan förstå, 4d) Där mörk energi och materia färdas i den andra riktingen i den dimensionen, vilket teoretiskt sätt skulle kunna göra det fysiskt omöjligt att interagera med men dess position i univesumet skulle fortfarande på samma ställe relativt till oss och interagerar på så vis med varann.
Samtidigt så är vi (solsystemet typ) på en skala i ett 11d universum mindre än en higgs boson, och att det skulle vara en varelse i den 5te dimensionen, har för mig att det inte går att existera i den 4de pga dess form? och vårt universum är en struktur i någon atom(i brist på annat)linkande sak.
När man zoomar ut universum ser det ut som vävnad typ ju... sen kanske universums expansion är konstant i energi, eller det hade man kanske kunnat se i backgrundbilden...?
varför funkar inte denna ide, om ni förstår vad jag menar ens... enlighten me
Du får ett väldigt spretigt svar men förhoppningsvis är något av intresse i alla fall. Har lite svårt att förstå vad du menar i ditt inlägg men i strängteori så gör man en generalisering av punkter i rummet, man tänker sig att det är en massa dimensioner "ihoprullade" i varje punkt i rummet - dessa kallas "branes" (1). Jag är själv inte insatt i det mer än extremt ytligt. Notera även att detta är matematiska abstraktioner och modeller av verkligheten.
Jag tror att det generellt sett är väldigt dumt att försöka dra några slutsatser från djup fysik när man själv inte är insatt. Inte för att jag på något sätt vill förhindra någon att fantisera om det, utan helt enkelt att det är väldigt lätt att bilda sig en uppfattning som inte stämmer med verkligheten. Det finns en jävla massa grejer som är konstiga och som kan vara knepiga att förstå sig på. Till exempel fungerar inte logik på samma sätt på kvantnivå som på makronivå. Då inte sagt att det kan vara väldigt spännande för det!
Observationer tyder på att universum expanderar snabbare än ljusets hastighet och att expansionen accelererar (!). Ljuset har en begränsad fart och ljuset från tidens början har därför inte kunnat nå oss än. Det finns alltså en "horisont" för hur mycket vi kan se och därmed också hur mycket information vi kan få om universum. Men ju längre bort vi ser, desto längre bak mot tideräkningens början kommer vi. Bakgrundsstrålningen (mikrovågor) i universum är det som ger oss mest information närmast tideräkningens början om jag inte är desinformerad. Bilder av universum när vi "zoomar ut" bygger på de observationer vi kunnat göra, se (3). Jag tycker personligen att det är väldigt svårt att bilda sig en helhetsuppfattning, men det mest tillgängliga sättet är nog genom populärvetenskap, även om sådana texter inte alltid är helt stringenta.
Angående att energin är konstant i universums expansion stämmer inte heller nödvändigtvis, men det handlar också lite om vad vi menar. Einsteins generella relativitetsteori (den senare av relativitetsteorierna) kan ge utrymme för annat. Nu är det verkligen på petimeternivån där man måste vara väldigt noga med vad man menar när man pratar om saker, definitioner alltså, men se länk (2). I allmänhet bör man betrakta energin i universum som konstant.
Jag tror att den enda rationella slutsatsen vi kan dra just nu är att vi inte kan veta hur universum började. Vi kan spekulera, men vi har inga observationer som kan styrka dessa spekulationer. Till exempel kan vi spekulera om inflationsteori (inflationen föregick Big Bang) eller kvantfluktuationer i singulariteten vid "universums början". Vad nu denna "början" kan innebära. Vad som hände innan dem kan vi inte mer än spekulera i heller. Alternativt påstå att de alltid pågått.
Angående liv utöver människan så är jag av uppfattningen att om vi lever i ett oändligt stort universum så vore det otroligt om det inte fanns något annat slags liv någon annanstans i universum. Däremot skulle ett liv utanför våra traditionella tre rumsdimensioner vara väldigt svåra att upptäcka, om ens upptäckbara. Du kan få en liten introduktion av Carl Sagan om hur man kan tänka sig att den fjärde dimensionen skulle kunna manifesteras för oss. Se (4) om Flatland.
Förövrigt finns det mycket att säga om universum som oändligt och vad det kan innebära i konstiga topologier. Det finns för mycket om för mycket.
(1)
https://en.wikipedia.org/wiki/Brane
(2)
http://www.preposterousuniverse.com/...not-conserved/
(3)
https://en.wikipedia.org/wiki/Observable_universe
(4)
https://www.youtube.com/watch?v=UnURElCzGc0
Lite mer on topic
För att återkoppla till trådstarten vill jag påstå att den rimliga åsikten för en högintelligent borde vara att inse att vi inte vet någonting om universums början eller vilken kraft som skulle kunnat starta den. Därför finns det ingen rationell grund för att ta detta som en anledning att tro på en högre makt. Det är lika orimligt att anta det som att anta vilken annan utsaga som helst. Jag anser att rationalitet är att likställa med högt intellekt. Jag antar att "universums början" är ett av de vanligaste argumenten för en högre makt, men det beror antagligen mycket på vilken tradition man är uppväxt inom.