Citat:
Bernal var helt klart inte i sin allra bästa form, även om han visade glimtar av sitt bästa jag. T.ex. när han var loss med Roglic på en av de tuffa bergsetapperna på slutet. Sen fick han i och för sig släppa kontakten och de jagande kom i kapp.
Han har som uttalat mål att vinna Vueltan så att han kan lägga samtliga Grand Tours på sitt seger-CV. I dagsläget ska han kanske fundera på om han enbart ska fokusera på Vueltan framöver. Nu vann han Girot tidigare i år och hux flux dök tanken upp att han kan vinna även Vueltan och fullända sin meritlista i Grand Tours. Med facit i hand så skulle han möjligen ha väntat till nästa år. Han blev ändå sexa i totalen så i alltför dålig form var han inte.
Nåja, han är ung och kommer att komma tillbaka med full kraft!
Citat:
Sammanfattning av Vueltan, vilka lag kan känna sig nöjda efter dessa tre veckor? Sorterat från mest nöjda till störst besvikelse.
Jumbo-Visma kom för en uppgift och den löste de galant. Olympiamästaren Roglic vann första tempot och även han lånade ut den röda ledartröjan ett par gånger om så var den tredje raka slutsegern aldrig hotat. Fyra etappsegrar blev det också, en av dem var en dubbelseger före Kuss som blev åtta i totalen, hans första topp 10 i GC.
Bäst laginsats stod Bahrain för. Och näst sista dagen gav det också utdelning när man fick upp Haig på podiet. Dessutom blev Mäder femma totalt och vinnare av ungdomstävlingen. Girovinnaren Caruso vann en etapp och fick bära bergatröjan några dagar och givetvis vann man även lagtävlingen. Och allt detta trots att Landa var helt ur slag.
Quick Steps Jakobsen har rest sig från de döda och radade upp tre etappsegrar, den sista på sin födelsedag. Efter det blev det fyra dagar i gruppetton men det räckte till seger i poängtävlingen. En fin bild på sista bergsetappen när hela laget gick i mål tillsammans på sista platserna. Ytterligare en etappseger blev det till Sénéchal och sånär även för talangen Bagioli.
När fjolårstrean Carthy tidig krackelerade fick Cort rädda upp EF:s Vuelta med tre etappsegrar av olika slag. Först höll han undan Roglic, sen vann han en större klungspurt, fint assisterad av Keukeleire, och till sist en mindre spurt i utbrytning. Och det kunde blivit än fler faktiskt. Han blir farlig på VM.
Det började så bra för Movistar men en efter en föll de ifrån. Valverde var först att krascha bort sig, därefter bröt även Verona och Jacobs. Då fanns inga hjälpryttare kvar för Lopez när han hamnade i kris. Istället blev ett ras på sista bergsetappen och till slut bröt han. En etappseger hann han dock med. Mas höll dock, han lade sig tidigt en andraplats av favoriterna och var aldrig hotad att bli av med den, men heller aldrig nära att hota Roglic. Andraplatsen var en upprepning av hans resultat från 2018.
Det blev dubbelseger för DSM i bergatävlingen. Bardet tog ledningen när han vann den 14:e etappen men dubble etappvinnaren Storer kontrade på slutet och knep segern. Ytterligare ett plus ska ges till unge spurtaren Dainese som 5 gånger var topp fem och som bäst tvåa på en etapp.
Det blev till slut ingenting kvar för Intermarche som ändå kan känna sig nöjda men sin Vuelta. Taramäes etappseger har de såklart kvar, men efter dubbla vurpor blev det bara två dagar i rött. Sen tog Eiking över med hela sju dagar i rött, innan en vurpa satte stopp även för honom, inte ens topp 10 blev det. Och den forne talangen Meintjes för Sydafrika vurpade även han bort sig när han äntligen tagit sig in topp 10 igen.
Precis som Merlier i Girot och van der Poel i Touren blev det etappseger för Alpecin genom Philipsen på den andra etappen även i Vueltan. Ytterligare en etappseger blev det innan feber stoppade honom halvvägs. Vines upphämtning och tredjeplats på den 14:e etappen efter en otäck krasch är värd ett hedersomnämnande också.
Nästan fyra år efter förra segern, också den i Vueltan, blev UAE:s Majka en vinnare igen. de la Cruz attackerade mest av alla och tog sig till slut in som sjua i totalen för tredje gången. Sen hade man hela tre man som blev tvåa på varsin etapp, Dombrovski, Trentin och Oliveira.
En dag i rött blev det Elissonde men utan någon imponerande insats bakom. Ciccone inledde fint, precis som i Girot, men tappade allt eftersom och bröt igen. Finast prestation gjorde istället unge Martin som dag efter dag förbättrade sin placering och slutar på 13:e plats och trea i ungdomstävlingen.
De franska lagen brukar skicka anonyma trupper till Girot och Vueltan men i AG2R tog unge Champoussin verkligen chansen. I den röriga avslutningen av den näst sista etappen var han starkast på slutet och ordnade lagets enda etappseger. 16:e man totalt var en halvering av fjolårets placering. Två placeringar bättre blev forne bergprissegraren Bouchard.
(Typ här övergår vi till de underpresterande lagen)
Martin i Cofidis blev inbjuden i totalen och låg länge tvåa. Men sista veckan höll det inte längre utan slutade men en niondeplats, placeringen sämre än i Touren. Unge Rochas körde stabilt som 15:e man och Herrada blev tvåa på en etapp.
Det blev mycket nästan för BORA. Meeus gjorde flera bra spurter och blev tvåa som bäst. Grossschartner var blott åtta sekunder från att ta den röda tröjan på den sjunde etappen men kom sedan aldrig närmare. Han räddade topp 10 sista dagen med ett bra temp. Och Schachmann kraschade bort sig direkt, vilket tyvärr inte var första gången. Han bröt halvvägs utan något bra resultat.
Vlasov inledde Vueltan piggt men allt eftersom föll han allt längre ner i resultatlistan och bröt slutligen. Aranburu var tvåa på det inledande tempot men i övrigt hade inte Astana mycket att fira.
Einhorn, tävlandes för både laget och landet Israel, blev femma och sjua i två spurter. Annars var det en urblek insats av laget Israel.
Matthews för BikeExchange radade upp fina placeringar men har förtvivlat svårt att vinna nuförtiden. Två tredjeplatser blev det som bäst.
Dansken Kron hade några topp 10 men i övrigt blev det ingen lyckad Lottorad denna gång för det belgiska laget.
Ineos hade för många kaptener och till slut blev det pannkaka av allting. Bernal gjorde några tappra försök men tröttade mest ut sig själv och föll som en sten i sista bergsetappen vilket kostade honom bergatröjan. Yates blev fyra men var aldrig riktigt nära att hota topptrion. Och olympiamästarna Carapaz och Pidcock hade inte orkat ladda om. Åkstarke van Baarle gjorde på nytt en fin hjälpryttarinsats men efter ett besök i taggtråden tog Vueltan slut i förtid för honom.
Efter det fina Girot ifjol blev årets Vuelta en mardröm för Demare. En andraplats blev det förvisso men i övrigt var han aldrig med i matchen i spurterna. Ludvigsson hade kunnat gjort något stort i det inledande tempot men en havererad cykel ville annat.
Av World tour lagen var Quebecca klart sämst. Inte ett enda vettigt resultat finns att rapportera. Men det var ändå kul att Aru, vinnare 2015, fick avsluta sin karriär men några fina attacker, även om det inte räckte lika långt som i fornstora dar.
De spanska smålagen Burgos, Caja Rujal och Euskatel gjorde ingen glad. Förväntningarna var förvisso låga men inte ens de lyckades de uppfylla. Burgos bästa etapplacering var 12. Överlag en usel spansk GT-säsong, inte en enda etappseger i vare sig Girot, Touren eller Vueltan.
Jumbo-Visma kom för en uppgift och den löste de galant. Olympiamästaren Roglic vann första tempot och även han lånade ut den röda ledartröjan ett par gånger om så var den tredje raka slutsegern aldrig hotat. Fyra etappsegrar blev det också, en av dem var en dubbelseger före Kuss som blev åtta i totalen, hans första topp 10 i GC.
Bäst laginsats stod Bahrain för. Och näst sista dagen gav det också utdelning när man fick upp Haig på podiet. Dessutom blev Mäder femma totalt och vinnare av ungdomstävlingen. Girovinnaren Caruso vann en etapp och fick bära bergatröjan några dagar och givetvis vann man även lagtävlingen. Och allt detta trots att Landa var helt ur slag.
Quick Steps Jakobsen har rest sig från de döda och radade upp tre etappsegrar, den sista på sin födelsedag. Efter det blev det fyra dagar i gruppetton men det räckte till seger i poängtävlingen. En fin bild på sista bergsetappen när hela laget gick i mål tillsammans på sista platserna. Ytterligare en etappseger blev det till Sénéchal och sånär även för talangen Bagioli.
När fjolårstrean Carthy tidig krackelerade fick Cort rädda upp EF:s Vuelta med tre etappsegrar av olika slag. Först höll han undan Roglic, sen vann han en större klungspurt, fint assisterad av Keukeleire, och till sist en mindre spurt i utbrytning. Och det kunde blivit än fler faktiskt. Han blir farlig på VM.
Det började så bra för Movistar men en efter en föll de ifrån. Valverde var först att krascha bort sig, därefter bröt även Verona och Jacobs. Då fanns inga hjälpryttare kvar för Lopez när han hamnade i kris. Istället blev ett ras på sista bergsetappen och till slut bröt han. En etappseger hann han dock med. Mas höll dock, han lade sig tidigt en andraplats av favoriterna och var aldrig hotad att bli av med den, men heller aldrig nära att hota Roglic. Andraplatsen var en upprepning av hans resultat från 2018.
Det blev dubbelseger för DSM i bergatävlingen. Bardet tog ledningen när han vann den 14:e etappen men dubble etappvinnaren Storer kontrade på slutet och knep segern. Ytterligare ett plus ska ges till unge spurtaren Dainese som 5 gånger var topp fem och som bäst tvåa på en etapp.
Det blev till slut ingenting kvar för Intermarche som ändå kan känna sig nöjda men sin Vuelta. Taramäes etappseger har de såklart kvar, men efter dubbla vurpor blev det bara två dagar i rött. Sen tog Eiking över med hela sju dagar i rött, innan en vurpa satte stopp även för honom, inte ens topp 10 blev det. Och den forne talangen Meintjes för Sydafrika vurpade även han bort sig när han äntligen tagit sig in topp 10 igen.
Precis som Merlier i Girot och van der Poel i Touren blev det etappseger för Alpecin genom Philipsen på den andra etappen även i Vueltan. Ytterligare en etappseger blev det innan feber stoppade honom halvvägs. Vines upphämtning och tredjeplats på den 14:e etappen efter en otäck krasch är värd ett hedersomnämnande också.
Nästan fyra år efter förra segern, också den i Vueltan, blev UAE:s Majka en vinnare igen. de la Cruz attackerade mest av alla och tog sig till slut in som sjua i totalen för tredje gången. Sen hade man hela tre man som blev tvåa på varsin etapp, Dombrovski, Trentin och Oliveira.
En dag i rött blev det Elissonde men utan någon imponerande insats bakom. Ciccone inledde fint, precis som i Girot, men tappade allt eftersom och bröt igen. Finast prestation gjorde istället unge Martin som dag efter dag förbättrade sin placering och slutar på 13:e plats och trea i ungdomstävlingen.
De franska lagen brukar skicka anonyma trupper till Girot och Vueltan men i AG2R tog unge Champoussin verkligen chansen. I den röriga avslutningen av den näst sista etappen var han starkast på slutet och ordnade lagets enda etappseger. 16:e man totalt var en halvering av fjolårets placering. Två placeringar bättre blev forne bergprissegraren Bouchard.
(Typ här övergår vi till de underpresterande lagen)
Martin i Cofidis blev inbjuden i totalen och låg länge tvåa. Men sista veckan höll det inte längre utan slutade men en niondeplats, placeringen sämre än i Touren. Unge Rochas körde stabilt som 15:e man och Herrada blev tvåa på en etapp.
Det blev mycket nästan för BORA. Meeus gjorde flera bra spurter och blev tvåa som bäst. Grossschartner var blott åtta sekunder från att ta den röda tröjan på den sjunde etappen men kom sedan aldrig närmare. Han räddade topp 10 sista dagen med ett bra temp. Och Schachmann kraschade bort sig direkt, vilket tyvärr inte var första gången. Han bröt halvvägs utan något bra resultat.
Vlasov inledde Vueltan piggt men allt eftersom föll han allt längre ner i resultatlistan och bröt slutligen. Aranburu var tvåa på det inledande tempot men i övrigt hade inte Astana mycket att fira.
Einhorn, tävlandes för både laget och landet Israel, blev femma och sjua i två spurter. Annars var det en urblek insats av laget Israel.
Matthews för BikeExchange radade upp fina placeringar men har förtvivlat svårt att vinna nuförtiden. Två tredjeplatser blev det som bäst.
Dansken Kron hade några topp 10 men i övrigt blev det ingen lyckad Lottorad denna gång för det belgiska laget.
Ineos hade för många kaptener och till slut blev det pannkaka av allting. Bernal gjorde några tappra försök men tröttade mest ut sig själv och föll som en sten i sista bergsetappen vilket kostade honom bergatröjan. Yates blev fyra men var aldrig riktigt nära att hota topptrion. Och olympiamästarna Carapaz och Pidcock hade inte orkat ladda om. Åkstarke van Baarle gjorde på nytt en fin hjälpryttarinsats men efter ett besök i taggtråden tog Vueltan slut i förtid för honom.
Efter det fina Girot ifjol blev årets Vuelta en mardröm för Demare. En andraplats blev det förvisso men i övrigt var han aldrig med i matchen i spurterna. Ludvigsson hade kunnat gjort något stort i det inledande tempot men en havererad cykel ville annat.
Av World tour lagen var Quebecca klart sämst. Inte ett enda vettigt resultat finns att rapportera. Men det var ändå kul att Aru, vinnare 2015, fick avsluta sin karriär men några fina attacker, även om det inte räckte lika långt som i fornstora dar.
De spanska smålagen Burgos, Caja Rujal och Euskatel gjorde ingen glad. Förväntningarna var förvisso låga men inte ens de lyckades de uppfylla. Burgos bästa etapplacering var 12. Överlag en usel spansk GT-säsong, inte en enda etappseger i vare sig Girot, Touren eller Vueltan.
Ypperlig sammanfattning, förutom att man kanske inte ska kalla Caruso för "Girovinnare" när han blev tvåa. Etappsegrare visserligen, men det är en annan sak.
Mina största överraskningar var Cort (positiv) och Demare (negativ). Roglic vinst var förväntad även om jag hade hoppats på att Bernal skulle ge honom en match.
Citat:
Så länge man har kul och gör sitt bästa är alla vinnare i min värld
Ypperlig sammanfattning, förutom att man kanske inte ska kalla Caruso för "Girovinnare" när han blev tvåa. Etappsegrare visserligen, men det är en annan sak.
Mina största överraskningar var Cort (positiv) och Demare (negativ). Roglic vinst var förväntad även om jag hade hoppats på att Bernal skulle ge honom en match.
Mina största överraskningar var Cort (positiv) och Demare (negativ). Roglic vinst var förväntad även om jag hade hoppats på att Bernal skulle ge honom en match.
Stöd Flashback
Flashback finansieras genom donationer från våra medlemmar och besökare. Det är med hjälp av dig vi kan fortsätta erbjuda en fri samhällsdebatt. Tack för ditt stöd!
Swish: 123 536 99 96 Bankgiro: 211-4106
