Rädda miljonprogrammen med gustaviansk stuckatur?

Storskalighet behöver inte vara något problem. Se på Stockholms och Göteborgs innerstäder, där hushöjden är runt sju våningar. Ofta väldigt vackra sekelskifteshus.

Att hus bara skulle kunna vara en till två våningar höga, för att folk skulle trivas, stämmer inte. De flesta traditionella europeiska innerstäder har högre hus än så. Se på Paris, där de mest uppskattade husen med Haussmann-fasader, också är ca sju våningar höga. Inte ens i de medeltida kvarteren i Gamla stan i Stockholm, har husen bara en till två våningar, utan snarare fem våningar.

Vill man bo i en till tvåvåningshus, får man flytta till en villa i förorten eller på landet.


I innerstäderna sitter huskropparna också ihop, i kvarter. Problemet i miljonprogramsområdena är de tråkiga och monotona fasaderna, där alla hus i ett område ofta har identiska fasader.


Bebyggelsen uppfördes oftast samtidigt med vägnätet, de är anpassade efter varandra.

Problemet med miljonprogrammet var att man frångick
den tidigare sammanhållna stadsbyggnaden, och istället
planerade bostadsområdena som isolerade öar, skiljda från varandra med skogar och stora genomfartsleder.


Jo, för utspridd bebyggelse i miljonprogrammets förorter.


Håller med.


Är svårt att i grunden förändra vad som redan är byggt.

I vissa fall kan fasaderna förändras och bytas ut. Vet inte om gustaviansk stuckatur passar på miljonprogramshus. Men, många av dem hade nog kunnat ges putsfasad, i någon roligare färg?

Man kan också plantera flera alléer längs vägarna i miljonprogramsområdena.

Man kan bygga nya hus i miljonprogramsområdena, för att förtäta dem och få dem att mer likna traditionell innerstad. Varför inte bygga nya hus med klassiska sekelskiftersfasader?

Det börjar väl bli dags att riva dem, så att bygga nytt är lösningen. Själv är jag inte nödvändigtvis för att gå bakåt i tiden, men skulle vilja se att man försöker bygga vackra byggnader. Att det estetiska ska gälla. Inte det som är populärt inom arkitekturen, om det faktiskt inte ser trevligt ut. Att man försöker finna nya uttryck och att man utgår från de som ska bo där. Hur skapar man en bra miljö. Vet man ens det idag?

Mycket inom dagens arkitekturen handlar även där om ideologi. Hur man vill att människan ska vara, inte hur människan är. Det handlar ofta om en liten elits teorier, som man försöker trycka på andra, men som de flesta kanske inte vill leva och bo i.

I deras flashiga prospect, finns inte familjen med tre livliga ungar och deras verklighet med liksom.

Utmärkt svar - det var precis den här nivån på svar jag var ute efter. Jag har låg förståelse för arkitektur och smak generellt. Sådana här listor med faktorer belyser verkligen arkitektur från nya håll för mig som amatör. Vad som gör en miljö obehaglig kan jag i regel inte sätta fingret på, men du lyckas ju fånga det i ord. Perfekt.

Ja, jag har sett det göras. Jag postade något exempel på det tidigare. Kanske har jag udda smak, men jag gillar inte grälla färger som trycks upp i ansiktet när man råkar se mot ett bostadsområde. Känns lite som i en hamburgerrestaurang eller som att man hamnat mitt i ett barnprogram.

Gillar folk grälla "roliga" färger i stadsbilden? Hade jag behövt välja är grå betong nästan bättre då. Möjligen skulle man kunna komplettera med lite nyans, smakfulla toner eller fasadbelysning och utsmyckning av olika slag för att ge lite variation.

Edit: När det gäller gustaviansk stuckatur håller jag med dig. Det kan vara något som ser bra ut i min fantasi, men som man inte bara kan klistra på en miljonprogramsfasad... kanske kan man bryta ut vad som gör den klassicistiska stilen så trivsam och tidlös? Och sedan kopiera in så många av de faktorerna som möjligt.

Nej, "grälla" färger har jag inte förordat.

Men gärna putsfasader i olika färger, såsom de flesta äldre husen i Stockholms innerstad har.

Ta en virtuell rundtur i Petrzalka strax utanför Bratislava:
https://maps.app.goo.gl/dFoMVmCtk2ZhiKBw5
Jag tycker att man, med lite färg och uppfräschade fasader, har lyckats ganska bra med att få byggnaderna att se åtminstone lite trevligare ut.

Grundtanken med miljonprogrammet var ändamålsenlig, men genomförandet ogenomtänkt och det reella utfallet misslyckat. Redan när dessa områden var nya och bebodda kunde man urskilja den sociala misären som följde av att trivselfaktorn åsidosattes till förmån för funktionalismen.

Idag är nog DDR-arkitekturen det minsta problemet med dessa stadsdelar/förorter.