Vilka skäl finns att hämnas?

Det finns ett hotell och en mindre hotellkedja med en enda ägare som gav mig skulden för en bråkande granne, på orättvisa grunder (tycker jag) slängde ut mig mitt i natten, hotade mig, portade mig på livstid och dessutom behöll hela beloppet för en månad utan att ge mig något tillbaka. Det ligger utanför svensk jurisdiktion så jag skulle även kunna berätta vem och skapa en tråd på engelska som träffar både han personligen, hans familj och affärsverksamhet som fortfarande lever och finns kvar.
Jag kan undvara att bo på något av hans hotell men själva principen och hans attityd retar mig. Nog om händelsen men finns det något för mig att vinna respektive förlora? Kan jag filosofiskt sett vinna något på hämnd? Vad skulle det tillföra mig? Finns det någon omständighet som det är eller vore motiverat? Hur ska man resonera?

Tar tid och energi att fundera på, tid och energi man kan lägga på annat. Chansen att du faktiskt gör något värt mödan är låg och risken att det blir värre är högre.

Hämnd är sällan värt det, väldigt få gånger folk faktiskt blir nöjda med sin hämnd ändå.

Risken är att du slösar tid och energi på att göra saker värre och ändå inte vara nöjd med resultatet. Om personen ifråga gör något tillbaka då? Ska du fundera på en ännu större hämnd?

Nej, gå vidare och sluta grubbla på det.

Visst har du blivit illa behandlad men du vinner nog mer på att bearbeta bort tankarna än att hämnas. Om du om ett år sitter och tänker på samma sak och om du anser att det är ett stort problem för dig i din vardag så kanske du måste hämnas. Men ingen har mördat dina barn eller någon i din familj så bör va relativt lätt att glömma. Jag tycker man är mer "man" om man inte hämnas. Har nån mördat någon du håller kär utan att straffas eller skadat dig mycket allvarligt på annat vis ser jag det dock som fullt rimligt att ge igen om man känner att man verkligen måste.

Jag tror också det ligger något i vad föregående talare skrev om att "få blir nöjda efter en hämnd ändå", det känns som att man kan få lite samma känsla som man får efter en runk ibland "jahopp nu då? Det var ju en besvikelse" etc.

Move on........ Gör något roligt istället

Visst kan man hämnas efter relativt lång tid och må förbannat gott över det. Dock skall man inte "leva för att hämnas" men råkar den jäveln hamna framför hjulen så bromsar man inte direkt (inte bokstavligt då) Man kan med gott samvete hämnas en oförrätt efter 10 år och må som en prins efteråt, har själv gjort det, avslutat med ett sms.. tja, Onan här

Jag lever enligt mottot What goes around comes around och tycker mig upplevt poetisk rättvisa när någon gjort mig stor oförrätt. Du har då tydligen Hotellets namn och ägarens namn. Sök på Internet om du kan finna att det skett något negativt som hänt ägaren till hotellet och finner du då att något tråkigt hänt denne så ska du tänka att personen, han eller hon fick sitt rättmätiga straff för vad denne gjorde mot mig, (dig). Eftersom jag upplevt poetisk rättvisa och dom som gjort mig väldigt illa fått sitt straff utan att jag hämnades , så har jag slutat att själv tänka på hämnd. Det sköter Ödet åt mig

Raffederat inlägg

Som alltid bör man vara ego och tänka, "whats in it for me"? Det är jävligt sällan man kommer fram till att en hämnd är värt det. Men om så är fallet så är det bara att köra på och då göra det ordentligt!

Filosofi är inte något uppslagsverk där du kan slå upp hämnd eller återupprättelse och dess skäl och därmed vederhäftigt få en stabil grund att stå på.

Hämnden och dess verkan för dig personligen härleds till vilken moral just du har inte vad vi eller samhället har för etiska regler.

Du kan hitta filosofiska texter för varför du ska hämnas och varför du bör låta bli.

Aristoteles har skrivit om hämnd och därefter och därför också många senare filosofer.

Nietzsche har skrivit om ämnet i sin Sålunda talade Zarathustra (Jag rekommenderar översättningen gjord av Nikanor Teratologen.)

Om du letar skäl att avstå så läs lite stoiska texter, exempelvis Marcus Aurelius.