Butler och dikotomier

Hej!

Jag går just nu för första gången en kurs i sociologi (som är en del av min högskoleutbildning), och det vi läser har väckt lite filosofiska funderingar hos mig, som jag inte verkar kunna släppa... Eftersom kursens lektor verkar tycka att mina frågor är irrelevanta, och eftersom jag inte känner någon som är intresserad av filosofi, tänkte jag att jag kanske kan få svar här.

Det jag funderar över är det paradoxala i hur idéer om att vissa dikotomier behöver utmanas (t.ex. Natur vs Kultur och Män vs Kvinnor) uttrycks. Sociologiska tänkare skriver texter där de kritiserar poängen med kategoriserande binära begrepp, och framhåller att språkets relation till verkligheten är instabil. Men dessa tänkare måste ju själva använda sig av binära kategoriserande begrepp för att uttrycka sina idéer, eftersom språket i sig är uppbyggt av dikotomier. Resonemangen äter liksom sin egen svans.

Jag försöker inte hävda att jag "ser igenom" det här sättet att tänka eller något sånt, utan jag skulle gärna vilja höra någon som har bättre koll på filosofi förklara hur man brukar se på det här problemet.

/Smått förvirrad ältare

Kan du ge exempel så att vi bättre förstår vad din fråga är?

En möjlig syn på detta problem är att se det som en del av det filosofiska begreppet "språkets begränsningar". Enligt detta perspektiv kan språket ses som ett verktyg som är både nödvändigt för att förstå och uttrycka vår värld, men samtidigt begränsat i sin förmåga att fullständigt återspegla verkligheten. Därför använder vi oss av binära begrepp som ett slags förenklande modell för att navigera i den komplexa verkligheten, trots att vi är medvetna om deras begränsningar.
En annan tanke är att om vi använder binära begrepp för att kommunicera och förstå världen, betyder det inte att vi är tvingade att vara bundna till dem, eller hur? Vi kan fortfarande ifrågasätta och utmana dessa dikotomier genom att vara medvetna om deras konstruerade karaktär och öppna för att utforska alternativa perspektiv och gråzoner. Som det binära man och kvinna - begreppet som idag tillåts utmanas med andra könstillhörigheter - genderqueer - där vi ibland istället använder "hen" för att komma bort från problemet.

Förstår inte varför språket skulle vara uppdelat i diktomer. Tror det är du själv som vill se det. Språket är bara formade koncept, som vi använder för att kommunicera med varandra (antagligen, kanske nje).
Att tro att det är natur vs kultur eller män vs kvinnor, är enligt mig, bara påhittade idéer, I guess. Du kunde lika gärna använda begreppen "helhet" eller "människor", istället.

Alla ord får ju sin betydelse genom att det finns ord som betyder någonting helt annat. Jag håller med dig om att Män vs Kvinnor är en påhittad idé. Men på samma sätt är ordet människa en påhittad idé - och ordet människa får en betydelse eftersom det är en del av dikotomin Människa vs Djur. Det samma gäller med alla ord som används (alltså varje ord i det här inlägget, och i ditt inlägg).

Människa vs djur har du hittat på. Har aldrig hört någon säga det innan. Människa vs ängel vs djur?
Du får inte din betydelse av ord för att det finns en motsats. Hela ditt tankesätt är "om jag har rätt så har du fel" eller tvärtom. Tänk om ingen har rätt eller fel? Man kanske bara ser på saker annorlunda.
Vad är motsatsen till färgen "gul" då? 😑

Annars kul du studerar filosofi! Lycka till

Vissa människor är som djur och vissa djur som människor, (inte alla). Är de inräknade rätt i "Djur vs människor".? Människan är också ett djur ibland. Är det djur vs djur då? Män är som djur ibland... är det djur vs kvinnor vs människor vs aliens? Jesus sägs varit människa och gud samtidigt, är det ängel vs människa och ängel och människa? Fanns ju en tredje-variant också.

Om vatten kokar vid 100 grader är motsatsen gas eller är det is eller plastma (fjärde varianten).

Haha, jaaa, you got me. Det kanske inte behöver vara en motsats! Men det behöver åtminstone finnas ord som inte betyder samma sak. Ord är kategoriserande och skiljer olika företeelser från andra.

Min huvudpoäng är att det är paradoxalt när tänkare försöker kritisera hur människor använder språket på ett otillräckligt sätt, när de själva är fast i samma otillräckliga och värdelösa språk.

Självklart går ALLA dikotoma begreppspar att plocka i sär, och självklart är ALLA ord otillräckliga för att beskriva verkligheten.
Det är just det jag tycker blir paradoxalt. När jag läser Butlers långa texter där hon försöker förklara varför begreppsparet Man och Kvinna är otillräckliga, är det enda jag kan tänka att ALLA ord hon använder i sin text är otillräckliga. ALLA ord har en instabil relation till verkligheten.

Ja, det är sant. Vi har inte ord för allt. Ibland "uppfinner" vi nya. Det kan jag nog hålla med om. Ja. Men att allt skulle vara uppdelat I diktomer är bara fantasi, imo. Decartes pratar om hur saker upplevsr vs hur verkligen är. Bara för att saker upplevs diktoma behöver inte betyda att de är på detta sett. Imo

Inga seriösa filosofer tycker att "tänkare" som Butler är intressanta, hennes argument är värdelösa rent filosofiskt, hon hittar på hela begreppet genus men kan inte ens använda sitt egna system för att definiera vad en man eller en kvinna är inom sitt egna regelverk. En filosof bryter inte ned språket av ideologiska skäl som Butler gör, om en filosof gör det så är det för att hen har en idé om att det kan göras bättre, inte för att den vill få folk med psykologiska sjukdomar att må lite bättre en stund.

Anledningen till att ni får lära er om henne är för att det är PK, man ska fira och hylla homosexuella som hjältar, annars är man en fascist.

Välkommen, hoppas du trivs här.


Okej. Jag kommer här nedan att översätta några av de "akademiska" orden till vanlig svenska för mig själv och andra som snubblar in så vi vet vad det handlar om. Hoppas du inte har några problem med det.


Ordet "dikotomi" betyder uppdelning i två delar. Poängen med akademiskt språk är att försöka använda svåra (okända) ord framför kända enkla ord så ofta det går. De används för avskräckning. "Dikotomier" betyder alltså i detta fall motsats förhållanden. Det handlar om det ena eller det andra helt enkelt. Men om du använder ordet "dikotomi" så utesluter du vanliga människor från diskussionen.


Ja just det. Klassiska motsatsförhållanden.


Det jag skrev ovan helt enkelt.


Aha, just det. Du är något på spåret.


Just precis det. Vi måste ha någonstans att stå, ett fundament helt enkelt, för att kunna agera med begrepp.


Ouroboros är det tekniska ordet för ormen som äter sin egen svans. Googla på ordet.


Jag har inget svar på dina funderingar annat än att du ska fortsätta dina studier. Att studera något leder inte nödvändigtvis till att du blir en ideologisk robot, eller att du ens köper resonemanget du blir serverad. Du lär dig alternativa sätt att se på världen. Filosofi är ett mycket större intellektuellt projekt än sociologi.

Här är essensen av ditt inlägg, detta är vad jag tycker är mest intressant och värt att diskutera:

Sociologi, psykologi till exempel ... har alltid haft problem med binärt tänkande. De tycker inte om det. De säger: "allt är en gråskala" och de har rätt om att mycket är en gråskala, men inte allt. Och för att överhuvud taget kunna definiera vad en gråskala är så måste vi använda binärt tänkande.

Binärt tänkande har rötter åtminstone till Aristoteles. Han gav den första definitionen av vad essensen av tänkande är. Den brukar kallas "the law of thought". Här är en länk: https://en.wikipedia.org/wiki/Law_of_thought