Citat:
Ursprungligen postat av
snomos
Själv tycker jag att det är tråkigt när jag ser att någon blir rädd av att se mig med väst på. Då brukar jag le vänligt mot dom och då släpper det oftast. Synd att det blivit än mer så här. Jag hade ju väst redan i början av 80-talet fast då i en klubb som tyvärr inte finns längre. Även på den tiden såg man att vissa blev lite skraja när man kom dundrande in till korvmojjen med sin japscustom modell-81. Fast då tyckte man nog att man var lite tuff i alla fall.
Så det var tyvärr så att folk var skraja innan dom ens läst i aftonhoran eller expressen om 1% klubbar.
Tänk om dom som blir skraja vet att man är en vanlig knegare som har vuxna ungar och aldrig skulle göra nån illa om det inte var så att man var tvungen att försvara sig.
Så här ser jag på klubb livet varjefall..
Det är inte för vem som helst.
De som inte förstår grejen, kommer aldrig förstå grejen, än om man förklarar sig blå i ansiktet.
Jag har polare som suckar och skakar på huvudet när man står och snickrar klubbhus i -20 grader, utan el, utan elektriska verktyg, med byggdamm fulla näsan, eternitplattor som yr asbest omkring sig och man har egentligen inte någon susning vad man håller på med, men glädjen att få bygga någonting ihop med sina "bröder" är totalt värt det.
De som inte förstår grejen skulle tycka det var sinnessjukt att bygga något för någon annan, man kan inte begripa sammanhållningen och att man faktiskt kan dela på upplevelser och andra saker med sina vänner så nära.
Människor som inte förstår tycker att det är "löjligt", "töntigt" och att man har någon slags livskris för att man har ett klubbhus där man uppför sig som man gjorde när man var femton år gammal.
Och grejen är väl lite den, att man faktiskt inte behöver hålla upp den där lite förljugna fasaden man måste ha i övrigt i samhället för att funka överhuvudtaget.
Det är inte legitimt att supa sig pissfull och spela högt på stereon när man är 40 och bor i radhus och har barn.
Sedan kan jag personligen känna ett otroligt lugn i mig själv att ifall jag får vattenläcka i kåken klockan 3 på natten eller huset brinner upp så kan jag lyfta luren, ringa en klubb broder och han skulle när som helst på dygnets timmar öppna sin dörr till sitt hus, eller komma och hjälpa mig.
Då kanske du tänker: "jamen jag har polare också, kan man inte bara vara det, måste man slita och släpa i ett hus, vara prospect, göra en massa slit".
-Jo, för att idag har vi det ganska bekvämt och ifall man får kämpa lite för någonting så är det värt så mycket mer.
Det skönaste är att jag kan fråga en broder om en tjänst utan att ha den där gnagande känslan av att "nu är jag skyldig dig en tjänst" i bakhuvudet.
Så ser jag på det varjefall, sedan väst och hela den biten är inte lika viktigt för mig, men man ska vara stolt för sin klubb, stolt för att man åstadkommit något plus att när jag slänger på mig västen och åker på kalas så sträcker man upp sig lite, man beter sig inte som ett svin, för man representerar ju alla sina klubb bröder, PLUS att man också i andras ögon representerar alla som någonsin är med i någon form av klubb.
För Svensson tror ju att precis alla som är med i någon form av klubbverksamhet är kriminella svin som säljer knark och slår frugan samt utnyttjar kriminella ungdomar.
Då gäller det att föregå med ett väldigt gott exempel.