Nyliberalism=libertarianism?

Är nyliberalism och libertarianism samma sak? Vad är objektivism?

Tacksam för svar

Man kan nog säga att libertarianism och nyliberalism är det samma. Anledningarna att man bör använda den förra benämningen är att ordet nyliberalism i dag, för många, är ett invektiv som ofta används för att beskriva den politik som t.ex. Tony Blair bedriver.

Objektivism är en filosofisk inriktning som grundades av författarinnan Ayn Rand. De centrala tankarna är att det finns en objektiv verklighet som människan kan betrakta och tolka med hjälp av hennes sinnen. Filosofin bygger också på etisk egoism, dvs. att människan bör leva för sin egen skull, dock utan att kränka andras rättigheter. Förhållandet mellan objektivister och libertarianer är inte direkt det bästa, av anledningar som skulle ta mycket tid i anspråk att förklara, och som jag knappast är bästa lämpad att göra.

Objektivismen av i dag är tyvärr tämligen sekteristisk på sina håll och jag rekommenderar ett besök på den officiella hemsidan www.aynrand.org så att du kan bilda dig din egen uppfattning.

Libertarianska sidor värda att kolla in är www.frihetsfronten.pp.se samt www.lp.org. Här kan du sedan välja bland ett stort antal länkar för att vidare utforska en politisk inriktning långt bortom käbblet på den traditionella höger-vänsterskalan.

Rekommenderad litteratur:

Libertarianism:
For a new Liberty, Murray Rothbard
Kapitalism och frihet, Milton Friedman
The road to serfdom, F.A Hayek

Samt allt du kommer över av P.J O'Rourke, Ludvig von Mises och Robert A Heinlein

Objektivism:
Atlas Shrugged, Ayn Rand
The virtue of selfishness, Ayn Rand
The ominous parallells, Leonard Peikoff

Vidare finns en uppsjö Rand-böcker. Andra intressanta objektivister är Nathaniel Branden, Peter Schwartz och Tibor Machahan

Hopppas att det här reder ut begreppen något. Maila mig gärna om du har några frågor.

Danjell

Tack för din hjälp Danjell!

Men, Libertarian Party är ju ett parti i USA. Frihetsfronten är ju inte ett parti?

Anser inte svenska libertarianer att man skall arbeta genom parlamentarismen?

Begreppsförvirring maximus.
Libertarianism som begrepp är väldigt mycket ett samlingsnamn.
Generellt gäller att en libertarian är en som vill ha någon form av nattväktarstat. Men han kan även ta "steget längre" och vara anarkokapitalist. En nyliberal vill oftast ha en nattväktarstat eller lite till som t.ex. statlig valuta och kanske statliga vägar. Även en nyliberal kan alltså vara libertarian.
Notera att detta är mina definitioner som jag funnit ge bäst bild, andra kan vara av annan mening.

Angående litteraturlistan så vill jag ju gärna lägga till en kille vid namn David D Friedman.
På hans hemsida www.best.com/~ddfr/ finns en hel massa artiklar och faktiskt en hel bok han nyss skrivit att läsa.

www.anarchism.net innehåller annars en del artiklar värda att läsa.

http://www.oberlin.edu/~brchkind/cyphernomicon/16.html
Ytterst intressant för de dator och sci-fi intresserade.

Nyliberalism innebär att marknaden styr sig själv vilket i princip kommer att innebära att några stora företag med monopol suger ut konsumenterna och styr samhället: förändrar statsbilden, skolorna sjukvården och skapar gigantiska monopolsituationer

Vilket skulle leda till kommunism. Därför förstår jag inte kommunisternas skräck för nyliberalismen?

..eller nyliberalernas skräck för kommunismen

Skillnaden ligger i att i ett nyliberalt samhälle ska staten skydda individen från övergrepp. Man kan mycket väl vara kommunist och tillsammans med likasinnade bilda kommunistiska kollektiv. Så länge man inte kränker den enskildes rätt till liv, frihet och egendom står det var och en fritt att leva hur den vill.
I en kommunistisk stat är statens roll som bekant annorlunda, och där skulle all tanke på nyliberala experiment förbjudas. Därför har nyliberaler skäl att frukta kommunismen, men inte tvärtom.

Bäst vi statsar på ett socialkonservativt samhälle baserat på fasta sociala normer så att vi slipper de totalitära ideologierna.

I ett nyliberalt samhälle kan Du och dina likar skapa socialkonservativa enklaver, där ni i sund konkurrens med andra ideologiska celler visar er normativa överlägsenhet.
Jag förstår inte varför alla, från höger till vänster är så rädda för friheten? Tilltron till de egna systemen tycks inte vara stor när dessa inte kan fortleva utan att tvinga in andra under den.
Är socialkonservatismen den bästa av världar, ja då har den ju inget att frukta av de andra. Då blir det också den som går segrande ur striden om vilket system som praktiskt fungerar bäst. Folk söker ju sig till det system som är bäst.
Eller är det bara makten över staten som hägrar?