Kommer Sveriges goda finanser att ge några fördelar gentemot andra länder?

Efter att ha läst lite på riksbanken och riksgälden hemsidor funderar jag på en sak.
Sverige har idag ett betydligt bättre ekonomiskt utgångsläge än många andra länder nu när det verkar vända upp igen.
Kommer vi i praktiken kunna utnyttja denna fördel gentemot andra länder?

För att ni ska förstå vad jag menar kan man ju dra en lite långsökt liknelse med att icke sönderbombade Sverige efter andra världskriget kunde dra fördelar av att kunna dra igång industrin direkt för att tjäna pengar på Europas uppbyggnad.

Lägre räntekostnader på utlandsskulderna gör ju att vi kan sänka skatterna eller satsa mer på utbildnining etcetera... Men inga stora skillnader

Vi kommer inte vara längst ner i skiten när krisen kommer Men vi kommer ändå dras med.

Vad kan vi göra för att lindra fallet så mycket som möjligt? (Förklara för en begynnande hobbyekonom ) Till exempel, borde det inte vara bra om vi försöker frigöra oss från USA så mycket som möjligt, vilka så vitt jag kan se kommer att få det tungt inom kort.

Sverige har klarat sig genom att staten har sålt av mycket av samhällets tillgångar och skurit ner på välfärd samtidigt som man fortfarande har haft ett mycket högt skattetryck. Svensk ekonomi lever alltså på att svenska skattebetalare lydigt fortsätter betala in hög skatt i tron att man får lika mycket välfärd och samhällsservice för pengarna.

Hur menar du att svensk ekonomi lever på svenska skattebetalare?
Har staten börjat producera något av värde?

Tjaa sjukvård och skola.


Ja, det är väl ett sätt att lösa problemet. Men då kommer vi få massa andra konsekvenser. Det bästa vi kan göra att ha goda finanser och överskott. Detta är dock min mening och jag är säker på att flera andra inte tycker om denna lösning/förberedelse. Man bör spara i goda tider för att kunna spendera i dåliga. Tyvärr är frågan om vi kommer hinna komma i en högkonjunktur innan ekonomin slåss ner igen.

Det är ju knappast relevant för våra eventuella fördelar gentemot andra länder.

Att ha en bra skola som gör vårt folk smartare än andra och sjukvård som förvaltar våra investeringar är alltid bra. Dock fungerar de inte så bra idag.

Samt LKAB är väldigt bra.

Hushållens belåning har ökat i rask takt under det senaste året.
http://www.svd.se/naringsliv/nyheter...re_4921771.svd


Detta är ju betydligt snabbare än löneutveckling, bnp-tillväxt osv. Är en rätt så uppenbar konsekvens av de ytterst låga räntorna som skyfflar in pengar i bostadsmarknaden. Misstänker att det är i denna ökning som Sveriges återhämtning består i. Misstänker också att det kanske inte är den bästa strategin att maximera hushållens skullder i detta läge då det kan komma surt efter när nästa nedgång i världsekonomin kommer i slutet av detta år.

Vi får se vad som händer när reporäntan höjs. Vi får se vad människor som lånade till en semester kommer tycka när räntan höjs.

För att försöka svara lite bättre på TS frågeställning så tycker jag att vi kan ställa upp belåningen i olika sektorer (stat, hushåll, företag, finans) och jämföra med resten av världen.

1. Staten. Skulder på 36% av BNP (1117 miljarder). Innebär att de har ett relativt stort utrymmer för underskott i framtiden.

2. Kommuner. Hittar tyvärr inga siffror (orkar inte leta). Tveksamt utrymme för finansiell stimulans.

3. Hushåll. 87% av BNP (2706 miljarder).

Företag. Utgår från detta dokument för att lista ut detta (om än osäker på om mitt upplägg är korrekt. Jag tar helt enkelt skulderna - tillgångarna och delar med Sveriges BNP)
http://www.scb.se/Statistik/FM/FM010...FM17SM1002.pdf

4. Svenska ickefinansiella företag. (14450 miljarder - 9468 miljarder)/3108 miljarder = 160% av bnp.

5. Svenska finansiella företag. (15549 miljarder - 16165 miljarder)/3108 miljarder = -20% av bnp.

6. Monetära finansinstitut. (10062 miljarder - 9955 miljarder)/3108 miljarder = 3,4% av bnp.

Om nån hittar bättre siffror på företagens skuldsättning så är jag intresserad. Tycker att siffran låter skyhög. Om siffran för finansiella företag stämmer så verkar svenska banker vara stabila med 20% av bnp i mer tillgångar än skulder.

Innebär att svenska ekonomin har en total skuld på i runda slängar 266% av bnp.

The Economist har i dagarna ett specialnummer som tar upp totala skulden för lite olika länder.
Den ligger på runt 450 % i Japan (mest statliga skulder). 380% i UK. 330% i Spanien. Dryga 300% i Schweiz. Dryga 300% i Frankrike. Nästan 300% i USA. Runt 260% i Tyskland. Runt 250% i Kanada.

I en internationell jämförelse är alltså Sverige lägre skuldsatt än åtskilliga andra länder i väst och i samma belåningskategori som Tyskland och Kanada. Jämfört med UK, USA, Japan och sydeuropa är vi i en bättre position. Innan låneboomen de senaste trettio åren så låg den totala belåningen i USA på mellan 150 och 180% av bnp. Jämfört med denna siffra är vi däremot rätt så rejält belånade i Sverige och skulle behöva minska skulderna med runt 100% av bnp för komma i en sådan position som väst hade innan den långa låneboomen drog igång.