2013-02-18, 23:08
#1
Flashbackare, antagonister,
Jag jobbar just nu med ett lagfrslag som heter dataskyddsfrordningen. Vi har hrda strider i Bryssel om medborgarnas rtt till privatliv ska vga tyngre n amerikanska affrsintressen eller tvrtom. Det verkar som att affrsintressena vinner. Man kan lsa mer allmnt om frslaget p https://dataskydd.net
Ett projekt fr att uppdaga just affrsintressenas inflytande ver politiken heter http://lobbyplag.eu Det r en hemsida som p bas av bland annat de lobbydokument vi i Piratpartiet gjorde tillgngliga p dataskydd.net (se http://dataskydd.net/lobbydokument-i...-om-dataskydd/) gjorde kartlggningar av vilka Europaparlamentsledamter som kopierat vilka industrier. Man finner bland annat Anna Hedhs omfamnande av Europeiska bankfederationens frslag p smre medborgarrttigheter i artikel 6(f) frordningen (det som i Sverige idag r 10(f) PUL).
Brittiska konservativa ledamter har funnits kopiera vldigt mycket frn industrin. Det har lett till en mediastorm i Storbritannien. Lobbyplag.eu har ocks givits uppmrksamhet i Ars Technica och EUObserver. En sterrikisk journalist vid namn Richard Gutjahr har ocks skrivit en artikel (obs! p tyska!).
Det Gutjahr och Lobbyplag visar r att ven jag har kopierat, till och med en hel del. Jag har inte kopierat frn industrin utan frn tv organisationer som kmpar fr digitala rttigheter och medborgarnas rtt till privatliv, nmligen Bits of Freedom (baserade i Nederlnderna) och European Digital Rights (baserade i Bryssel). Gutjahr anser att jag och andra ledamter borde ha varit mer transparenta med varifrn vi kopierade vra ndringsfrslag.
Det som bekymrar mig med den ovanstende debatten r att vrderingsfrgorna helt har fallit om intet: vi vet i dagslget att brittiska konservativa lyssnar p industrin vldigt noggrannt. I framtiden kommer de brittiska konservativa att remixa industrins frndringsfrslag s att sdana hr mediastormar inte kan uppst. Det kommer inte att innebra att industrins lobbying fr mindre genomslag, bara att det blir svrare att veta exakt nr och hur vem har lyssnat p vem.
I mitt utskott, industriutskottet, som rstar p onsdag har ngra ledamter (Rohde, Valean, Creutzmann och Kelly) lagt vldigt mnga ndringsyrkanden p dataskyddsfrordningen som r lika illa eller ofta nnu vrre och smre fr rtten till personuppgiftsskydd och privatliv n vad industrins egna frslag r. Jag skulle g s lngt som att sga att det r bttre att inte ha ngon personuppgiftslag alls, n att deras ndringsyrkanden gr igenom, oavsett om de uttryckt denna fruktansvrda nedmontering av medborgarnas rttigheter i egna ord eller inte.
Jag r ocks medveten om att t ex Anna Hedh ju egentligen inte gtt bankernas renden, utan hon har fljt ett rd frn svenska fackorganisationer. De ville nmligen, precis som bankerna, att ditt och mitt privatliv ska ges ett mycket smre och svagare skydd p europeisk niv n vad som r rimligt och ndvndigt. Jag pratade med facken om detta innan jul, och d menade de att de inte kunde tckas av ett specifikt, avgrnsat undantag om det inte fanns ett likaledes brett och allomfattande undantag som gav utrymme fr det specifika. Jag menade att den breda, allmnna undantaget i (nuvarande) 10(f) PUL/artikel 5(f) dataskyddsdirektivet (1995/46/EG) i mnga EU-lnder tolkats s brett att det i stort sett inte lmnar kvar ngot skydd alls, samt att det i mnga EU-lnder r s att ver 80% av all databehandling (till exempel sdan som Folksam, WyWallet och Mama Mia gnat sig t) faller under detta generalundantag.
I tv fall gick jag lngre n EDRi och BoF (se ovan), nmligen p artikel 6(f): jag vill ver huvud taget inte ha ngra generalundantag frn vra grundlggande rttigheter. Ett "berttigat intresse" som ger ett fretag eller en myndighet mjligheten att utan granskning bedma om deras egna intressen vger tyngre n vra grundlggande rttigheter knns inte alls okej. Jag var ocks betydligt kritiskare mot att kommissionen valde att lgga in extra skydd fr upphovrtt och fretaghemligheter i frordningen - det finns ingen anledning att skydda fretagsintressen och statliga monopol i en lagstiftning som kodifierar ramarna fr vra grundlggande rttigheter. Vra personliga rttigheter, och rtten till privatliv och kontroll ver sin egen identitet har inte med upphovsrtten att gra. Man kan inte monopolisera mig, eller er, eller ngon annan.
Nu r frgan till Flashback, baserat p ovanstende:
- Richard Gutjahr anser att jag borde varit mer transparent tidigare. Piratpartiets kampanj https://dataskydd.net har dock ppet lnkat till http://protectmydata.eu , dr man hittar bde BoFs och EDRi:s ndringsyrkanden publicerade offentligt. Vi har ocks (se ovan) publicerat de lobbydokument som kom in till oss.
- Fr mig r det vldigt problematiskt att man kritiserar kopieringen som sdan, snarare n de vrderingar som uttrycks av lagda ndringsyrkanden. P mitt kontor valde vi att lita p tv organisationer vi vet besitter lng och tung expertis p omrdet dataskyddslagstiftning, och sedan skrev vi egna ndringsyrkanden bara dr vi tyckte att dessa organisationer fegade i ondan.
Tycker Flashback att jag har gjort rtt?
Skulle alla p Flashback dessutom kunna tnka sig att skriva till sina ledamter i Europaparlamentet och be dem bevara vr rtt till privatliv och vr rtt till personuppgiftsskydd och identitetskontroll?
Jag jobbar just nu med ett lagfrslag som heter dataskyddsfrordningen. Vi har hrda strider i Bryssel om medborgarnas rtt till privatliv ska vga tyngre n amerikanska affrsintressen eller tvrtom. Det verkar som att affrsintressena vinner. Man kan lsa mer allmnt om frslaget p https://dataskydd.net
Ett projekt fr att uppdaga just affrsintressenas inflytande ver politiken heter http://lobbyplag.eu Det r en hemsida som p bas av bland annat de lobbydokument vi i Piratpartiet gjorde tillgngliga p dataskydd.net (se http://dataskydd.net/lobbydokument-i...-om-dataskydd/) gjorde kartlggningar av vilka Europaparlamentsledamter som kopierat vilka industrier. Man finner bland annat Anna Hedhs omfamnande av Europeiska bankfederationens frslag p smre medborgarrttigheter i artikel 6(f) frordningen (det som i Sverige idag r 10(f) PUL).
Brittiska konservativa ledamter har funnits kopiera vldigt mycket frn industrin. Det har lett till en mediastorm i Storbritannien. Lobbyplag.eu har ocks givits uppmrksamhet i Ars Technica och EUObserver. En sterrikisk journalist vid namn Richard Gutjahr har ocks skrivit en artikel (obs! p tyska!).
Det Gutjahr och Lobbyplag visar r att ven jag har kopierat, till och med en hel del. Jag har inte kopierat frn industrin utan frn tv organisationer som kmpar fr digitala rttigheter och medborgarnas rtt till privatliv, nmligen Bits of Freedom (baserade i Nederlnderna) och European Digital Rights (baserade i Bryssel). Gutjahr anser att jag och andra ledamter borde ha varit mer transparenta med varifrn vi kopierade vra ndringsfrslag.
Det som bekymrar mig med den ovanstende debatten r att vrderingsfrgorna helt har fallit om intet: vi vet i dagslget att brittiska konservativa lyssnar p industrin vldigt noggrannt. I framtiden kommer de brittiska konservativa att remixa industrins frndringsfrslag s att sdana hr mediastormar inte kan uppst. Det kommer inte att innebra att industrins lobbying fr mindre genomslag, bara att det blir svrare att veta exakt nr och hur vem har lyssnat p vem.
I mitt utskott, industriutskottet, som rstar p onsdag har ngra ledamter (Rohde, Valean, Creutzmann och Kelly) lagt vldigt mnga ndringsyrkanden p dataskyddsfrordningen som r lika illa eller ofta nnu vrre och smre fr rtten till personuppgiftsskydd och privatliv n vad industrins egna frslag r. Jag skulle g s lngt som att sga att det r bttre att inte ha ngon personuppgiftslag alls, n att deras ndringsyrkanden gr igenom, oavsett om de uttryckt denna fruktansvrda nedmontering av medborgarnas rttigheter i egna ord eller inte.
Jag r ocks medveten om att t ex Anna Hedh ju egentligen inte gtt bankernas renden, utan hon har fljt ett rd frn svenska fackorganisationer. De ville nmligen, precis som bankerna, att ditt och mitt privatliv ska ges ett mycket smre och svagare skydd p europeisk niv n vad som r rimligt och ndvndigt. Jag pratade med facken om detta innan jul, och d menade de att de inte kunde tckas av ett specifikt, avgrnsat undantag om det inte fanns ett likaledes brett och allomfattande undantag som gav utrymme fr det specifika. Jag menade att den breda, allmnna undantaget i (nuvarande) 10(f) PUL/artikel 5(f) dataskyddsdirektivet (1995/46/EG) i mnga EU-lnder tolkats s brett att det i stort sett inte lmnar kvar ngot skydd alls, samt att det i mnga EU-lnder r s att ver 80% av all databehandling (till exempel sdan som Folksam, WyWallet och Mama Mia gnat sig t) faller under detta generalundantag.
I tv fall gick jag lngre n EDRi och BoF (se ovan), nmligen p artikel 6(f): jag vill ver huvud taget inte ha ngra generalundantag frn vra grundlggande rttigheter. Ett "berttigat intresse" som ger ett fretag eller en myndighet mjligheten att utan granskning bedma om deras egna intressen vger tyngre n vra grundlggande rttigheter knns inte alls okej. Jag var ocks betydligt kritiskare mot att kommissionen valde att lgga in extra skydd fr upphovrtt och fretaghemligheter i frordningen - det finns ingen anledning att skydda fretagsintressen och statliga monopol i en lagstiftning som kodifierar ramarna fr vra grundlggande rttigheter. Vra personliga rttigheter, och rtten till privatliv och kontroll ver sin egen identitet har inte med upphovsrtten att gra. Man kan inte monopolisera mig, eller er, eller ngon annan.
Nu r frgan till Flashback, baserat p ovanstende:
- Richard Gutjahr anser att jag borde varit mer transparent tidigare. Piratpartiets kampanj https://dataskydd.net har dock ppet lnkat till http://protectmydata.eu , dr man hittar bde BoFs och EDRi:s ndringsyrkanden publicerade offentligt. Vi har ocks (se ovan) publicerat de lobbydokument som kom in till oss.
- Fr mig r det vldigt problematiskt att man kritiserar kopieringen som sdan, snarare n de vrderingar som uttrycks av lagda ndringsyrkanden. P mitt kontor valde vi att lita p tv organisationer vi vet besitter lng och tung expertis p omrdet dataskyddslagstiftning, och sedan skrev vi egna ndringsyrkanden bara dr vi tyckte att dessa organisationer fegade i ondan.
Tycker Flashback att jag har gjort rtt?
Skulle alla p Flashback dessutom kunna tnka sig att skriva till sina ledamter i Europaparlamentet och be dem bevara vr rtt till privatliv och vr rtt till personuppgiftsskydd och identitetskontroll?