Att kunna bli gravid nar man ar sjuk och behover mediciner

Hej
Jag har flera sjukdomar och lever med kronisk smarta. Efter att ha atit citodon i 15 ar sa fungerar de inte langde och nu ater jag 40mg oxycodon 3 ggr per dag. Jag har aven minst ett diskbrack. Har haft det i 4 ar och det har inte lakt ut. Nar de har rontgat sager de att de inte ser tillrackligt for att kunna gora en operation, sa jag gar aven pa en nervsmartstillande medicin som heter gabapentin.
Jag har aven kronisk huvudvark och kronisk migran. Nu far jag botoxinjektioner mot migranen och de har antligen borjat fungera. Fran att ha legat runt 18 dygn per manad i migran sa ar jaf nere pa runt 5.
Jag har tvingats slappa alla mina drommar, jag ar 31, men har aldrig fatt vara ung. Jag kan inte arbeta, har inga arbetskamrater att traffa, jag bara ar har hemma sjalv nar killen jobbar.
Jag har tre drommar kvar i livet, att gifta mig, fa barn, och bo i ett hus pa landet. Min kille sager att "aktenskap ar helt meningslost" om det da ar sa meningslost, varfor kan han inte gora det for min skull, sa att jag bara en enda dag i mitt liv kan fa kanna mig fin och speciell?

Min andra drom, att fa barn, hur ska det kunna ga med de medeciner jag behover, jag ar radd att smartan utan dem gor att jag kommer att ta livet av mig, samtidigt som jag vet att manga med fibromyalgi (som bara at en av de sjukdomar jag har) mar mycket battre nar de ar gravida, battre an de gjorde innan med medicin.

Drom dtre, vad ar det for vits med den, jag kan val lika garna sitta ensam och ha ont i en lagenhet som i ett hus.

Jag skulle sa garna vija fa ut nagonting av livet. jag vill ha ett barn jag kan ge allt jag inte fick.

Jag orkar inte, vad ska jag gora?

För det första måste jag fråga : om din kille tycker att äktenskap är helt värdelösa och det är en av dina största drömmar , varför är du med honom ?


Sen smärtan , jag har fibromyalgi , jag förstår din smärta och det är fruktansvärt. Jag har dock inte samma problem som dig då jag jobbar heltid men går på starka mediciner men tränar mycket och äter rätt.

Det som fick mig att gå från att vara deprimerad och se livets slut var dels när jag blev kär ( nu sambo ) och fick en helt ny syn på livet och när jag genom kbt fick möjligheten att mer acceptera min fibro än att ständigt hata den och kämpa mot den för hur mycket du än försöker försvinner aldrig smärtan och då inte låta den styra mitt liv utan bli en del av mitt liv har hjälpt mig enormt !!!

Ditt problem kommer knappast vara graviditeten. Ska du ha barn måste du ha en man som ställer upp till 110%, annars kommer du inte klara av det. För din egna skull är det nog bäst att inte skaffa barn.

Med tanke på de mediciner du behöver varje dag för att göra ingenting så ska du inte ha barn. Finns inga mediciner i världen som kan få dig så pass smärtfri att du klarar en dag med barn.
Sedan skriver du att du utöver fibromyalgin har skelettproblem, eller vad det nu var. Kan du ens skaffa barn utan att bli rullstolsbunden, resten av livet?
En katt vore nog lämpligare.

Jag tycker du ska prata om detta med din läkare och se vad h*n säger.
Har du försökt med alternativ smärtlindring? Akupunktur, kostomläggning, lätt träning ect?

Nä de flesta tjejer lyfter sig när de skaffar barn och då jag räknar jag mig själv. Fick barn vid 16 men var väldigt stökig innan. Men i ts fall så behövs säkert en make som ställer upp. Har man så mycket smärta och såna sjukdomar så är det det enda rimliga.
Ett barn klarar ni av lätt.

Som tidigare skrivits. Det här är en sak som du ska tala dels med din partner om, vad gäller det du vill ha ut av livet. En kommande graviditet är nog något du först och främst ska tala med din husläkare om. Vi på Flashback vet dessvärre för lite om ditt hälsotillstånd och hur detta skulle påverkas av en graviditet.

Och det var ju precis sjukdomarna/smärtproblematiken jag syftade på här...

försöker du vara ironisk? eller är du dum
vad annars skulle du syfte på menar du?

Försöker du vara ironisk? Vad har en sjukpensionär med smärta med en stökig 16-åring att göra?

Båda kan ses som en funktionsnedsättning när det gäller att skaffa och ha barn.

Nej, verkligen inte. Lika opassande däremot.