Citat:
Jo alla normalbegvade som faktiskt r beredda att ta in fakta mste ju fatta att invandringen driver sig sjlv i nulget. Vi tar emot mnga fr att vi tagit emot mnga och fortstter att ta emot mnga. Som jag skrev i en annan trd fr ett tag sedan, nationaliteten att vara frn Kongo finns inte ens med i statistiken hos Migrationsverket trots att andra Kongokriget skrdade fyra till fem miljoner ddsoffer och var en minst lika stor humanitr katastrof som ngonsin dagens lge. Istllet s fick vi under de frsta ren av den hr fem r lnga konflikten mest asylskande frn Jugoslavien dr kriget redan var ver.Det enda resultat man fr av att "klara" mottagandet r att det vxer nnu mer. Det mtte vl alla begripa att det hr infldet inte r ett tecken p vxande behov (r det vrre i Afghanistan just nu n det varit de senaste 50 ren av bl a krig mot Sovjet och ett annat mot USA? Nej), utan p att budkaveln gr. Detsamma gller den "vanliga" asylinvandringen, och tiggeriet. Stndigt utgr man frn att dessa fenomen r ett mtt p omvrldens ndstlldhet fr dagen. Som att ngonting pltsligt havererat i Rumnien, Afghanistan och Somalia som stllt allting p nda.
Man skulle ju kunna kalla den hr situationen fr inducerad efterfrgan p migration, fr att gra en parallell till ngot som ven miljpartister fattar, i och med att det den gngen ligger i linje med deras agenda.
Citat:
https://sv.wikipedia.org/wiki/Inducerad_trafik
Inducerad trafik (eller ibland nygenererad trafik) r fenomenet att utbyggnader av trafiksystem ofta leder till kad trafik. Det r ett specialfall av det ekonomiska begreppet inducerad efterfrgan som mer generellt innebr att efterfrgan p en vara kar nr tillgngen p varan kar. Detta r helt och hllet verensstmmande med ekonomisk teori.
Inducerad trafik omtalas mer och mer i samband med omdebatterade vgbyggnadsprojekt, exempelvis motorvgsprojeketet Frbifart Stockholm, och anvnds ofta som ett argument mot att bygga ut befintliga och nya vgar, d det bidrar till stdernas utglesning och ett kat beroende av den privata bilen.
[...]
Precis som ny vgkapacitet inducerar ny trafik, gller det motsatta analogt minskad vgkapacitet kar den generaliserade kostnaden fr transport, och minskar drmed efterfrgan p transporter.
Det finns gott om exempel p detta fenomen genom studier av permanenta eller tillflliga trafikomlggningar. Studierna visar d att de totala trafikmngderna minskar (ven om man rknar in trafikmngderna som leds om), till en niv lgre n fre omlggningen. Detta anvnds som argument fr att bygga om gator i stder frn trafikleder till bland annat ggator eller andra lugnare gator (periodvis kallat trafiksanering), med i slutndan positiva effekter fr bde miljn och trngseln, vilket har skett, och sker, i ett otal svenska och europeiska stder.[13]
Inducerad trafik omtalas mer och mer i samband med omdebatterade vgbyggnadsprojekt, exempelvis motorvgsprojeketet Frbifart Stockholm, och anvnds ofta som ett argument mot att bygga ut befintliga och nya vgar, d det bidrar till stdernas utglesning och ett kat beroende av den privata bilen.
[...]
Precis som ny vgkapacitet inducerar ny trafik, gller det motsatta analogt minskad vgkapacitet kar den generaliserade kostnaden fr transport, och minskar drmed efterfrgan p transporter.
Det finns gott om exempel p detta fenomen genom studier av permanenta eller tillflliga trafikomlggningar. Studierna visar d att de totala trafikmngderna minskar (ven om man rknar in trafikmngderna som leds om), till en niv lgre n fre omlggningen. Detta anvnds som argument fr att bygga om gator i stder frn trafikleder till bland annat ggator eller andra lugnare gator (periodvis kallat trafiksanering), med i slutndan positiva effekter fr bde miljn och trngseln, vilket har skett, och sker, i ett otal svenska och europeiska stder.[13]
Uppenbarligen r ju Miljpartiet och andra vnsterpersoner bekanta med det hr tnkandet nr det gller biltrafik, men det r ju fr svrt att fra ver det p migrationen och varfr den varierar mellan lnder. Dock, vilket ju Australien vertydligt visat, gller det ju ven migration. Frsmrar man cost/benifitsituationen fr migration, t.ex. genom Australiens insatser mot btmigranterna, ja d svarar migranterna p incitamenten. Tar man emot alla och frsker lappa ihop systemet genom att anstlla tusentals nya handlggare p Migrationsverket och tar alla de sista bostadsreserverna i ansprk, ja, d kar infldet eller s bibehller man det, i och med att efterfrgan r ondligt mycket strre n vad vi ngonsin kan mtta.
ven Migrationsverket fattar ju detta innerst inne, i och med att deras prognoser och analyser om kommande flden uppenbarligen tar hnsyn till saker som hur framkomligheten r p transportvgarna till Europa, och att man funderar p om Sveriges lnga handlggningstider kan ha bidragit till en liten minskning totalt sett under rets frsta mnader.