Händelsen på T-centralen:
Jag strosade runt inne på T-centralen för många år sedan, har för mig att jag väntade på en polare som skulle komma med pendeln från Haninge. Det är ju ganska tråkigt att vänta, så jag vandrade runt lite diskret med en öl och gick och funderade i godan ro. Av någon anledning så hade jag för en gångs skull inte hörlurar i öronen - vilket jag idag tackar alla högre makter för.
Jag såg en kille, ganska i tolvårsåldern samt en äldre herre, förmodligen runt fyrtiofem, som gick kanske en halvmeter bakom den yngre. Jag stod dock bakom ett hörn, så de båda kunde inte se mig, och hade därför fri sikt över dessa två herrar.
De pratade inte med varandra och verkade inte titta på varandra överhuvudtaget. Helt plötsligt så sade den yngre killen: "Du luktar bög."
Han sade detta med en lugn och stadig röst, som om det var världens mest normala sak att säga.
Båda två hade fortfarande stenansikten, kan tilläggas. Jag satte dock ölen i halsen och började gapskratta. Under skrattsalvorna så fortsatte jag förstås att iaktta de båda, men ingen rörde fortfarande en min, och kollade inte ens på mig där jag stod och skrattade.
Jag vet än idag inte om den yngre verkligen sade ovanstående till den hellre, eller om de faktiskt var i sällskap överhuvudtaget(båda gick nära varandra tills jag såg dem försvinna ut). Jag tyckte dock att de båda liknade varandra varför det inte är otroligt att det rörde sig om far och son. Med all sannolikhet hade dessa haft något slags gräl tidigare, vilket alltså var anledningen till att den yngre hävde ur sig denna fantastiska kommentar.
Kanske inte så kul för andra, antar jag, men tveklöst något av det sjukaste jag hört. Att båda inte rörde en min, inte för en sekund, gjorde saken ännu bättre.