Importera olagliga järnbalkar

Om vi tänker oss I- eller H-balk så bör man mäta i två plan förskjutna 90 grader (dvs. vrida balken mellan mätningarna). Du finner ju i allmänhet böj och tröghetmoment för två plan i hällfasthetstabellerna. En balk som ser ut som en standardbalk, men som har sämre material eller tunnare sektioner kommer att böja sig mer än exempelvis en svensk balk. I det fallen får man dimensionera upp konstruktionen med tanke på det sämre materialets egenskaper, eller avstå.

Metoden gör att man kan faställa en balks egenskaper så att man inte bara gissar i tveksamma fall.

Antar att du menar flytgräns. Nu handlade det inte om ett fullständigt materialtest då gör vi betydligt mer. Det handlade om att bringa sig en uppfattning om materialet och anpassa sitt handlingsätt därefter.

Dvs den typ av bedömningar och anpassningar till verkligheten som en praktiserande ingenjör gör var dag, och som ingenjörer gjort i sekler....

Det finns knappast någon efterfrågan på byggmaterial som inte uppfyller kraven i EKS och BBR, så det blir nog svårsålt, men lycka till!

Ja, då tror jag att jag förstår. Först mäter man den stående och sen lägger man ner den och mäter det som var sidan när den stog upp, är det korrekt?

Vad ska du bygga och vilka dimensioner är det?

Metoden är ett verktyg som skall användas med förstånd, som det mesta här i livet. Se mina andra inlägg. Vi gör inte en fullständig materialprovning med dessa mätningar. Men genom att se hur balken beter sig när den tar last kan vi få en uppfattning om hur vi skall dimensionera.

Det är bra Svenska bra utbildade ingenjörer kan det där med hållfasthetslära . Allt finns i böcker med tabeller för hur mycket en balk tål samt om bultar skall användas med grovstorlek osv. Allt finns för den som är intresserad av att lära sig. Den som letar han finner.
Den som kan använda ögonen han ser.
Obs använder ej hen uttrycket av praxis själv
Glömde nämna momentet som bultar skall dras med också allt finns i böcker och tabeller.

Ja, syftade givetvis på flytgräns.

Pragmatik är givetvis alltid en bra egenskap för en effektiv och duktig ingenjör, MEN! Eftersom du orerade och skrev om hållfasthetstester när du helt uppenbart inte just föreslår detta får mig att reagera.

Ingen seriös ingenjör skulle kalla det du föreslog för just ett hållfasthetstest.

Sen är ju överlag väldigt sällan hållfastheten avgörande för just balkar utan snarare böjstyvheten, vilken var den du föreslog en lösning för att få en uppskattning på, men jag tyckte ändå det var på sin plats att påtala din tekniska inkorrekthet.

Det där är inte korrekt om vi vet att både det ”bättre” och det ”sämre” materialet är stål. Alla identiska stålprofiler kommer deformeras lika mycket under samma belastning då ståls elasticitetsmodul är samma oavsett flytgräns. Däremot om det tex handlar om betong där varierar elasticitetsmodulen med varierande betongkvalitet.

Bägge dessa faktum är något alla ”riktiga” ingenjörer (Nu är ju inte ”ingenjör” någon skyddad titel så vem som helst kan kalla sig ingenjör. Förr hette det ”städare”, idag heter det ”lokalvårdare” imorgon kommer det säkert kallas för ”rengöringsingenjör” ) vet om.

Det är skillnad när en privatperson köper något eller en kommun/statligt verk köper saker.
Den ena har inga resurser alls att skaffa kontakter, kontrollera beställningen, ställa krav eller hota med advokater.

Det är väl visst korrekt.

Du skriver identisk men Holmium skriver såhär.
Det är skillnad på stål och stål.

Ja är balken identisk med samma last på exakt samma ställe så kommer bägge balkarna böjas lika mycket.
Samma sak med betong. Är betongen identisk så kommer den tåla lika mycket belastning.
Tål den inte samma belastning så är den inte identisk

Som privatperson kan man inte i samma utsträckning som ett företag/kommun kontrollera vad det är man köper.

Jag har inte skrivit att balken är identisk. Jag har skrivit att PROFILEN är identisk och det är en jävla skillnad.


För det första! Det finns så kallade "standardbalkar" av olika stålkvaliteter. När man pratar om "standardbalkar" så syftar man på balkens profil, eller tvärsnitt inte vilken stålkvalitet balken är tillverkad av.

För det andra: Javisst det är skillnad på stål och stål, men inte på det viset ni verkar tro. Det som skiljer olika stål från varandra är främst deras flytgräns, men även deras brottspänning. Allt stål har mer eller mindre exakt samma elasticitetsmodul, vilket ger ett mått på hur styvt (eller "deformationsmotstående") materialet är.

Det föreslagna "testet" utvärderar ENBART balkens styvhet. Balkens styvhet beror av E-modulen (vilken vi nu förhoppningsvis lärt oss är samma för allt stål) samt balkens tvärsnitt. Det jag nämnde var att givet att vi vet att balken är av stål så ger inte testet någonting. Du behöver inte göra testet för du kan direkt istället beräkna vad nedböjningen skulle bli, genom att titta i en "balktabell" för statiskt bestämd balk med punktlast i mitten, samt ta mått på profilen och beräkna dess yttröghetsmoment.

Som jag varit inne på tidigare är det sannolikt skit samma vilken stålkvalitet det är, då det väldigt sällan är lastkapacitet i brottgränstillstånd som är dimensionerande. Detta då vi normalt ställer krav på att deformationerna skall hållas nere, således nyttjas ganska sällan brottkapaciteten av en stålbalk i någon större utsträckning (i vart fall inte när vi pratar om fritt upplagda balkar). Som vi nu då alltså har lärt oss så kommer balken med det dåliga stålet (från kina?) deformeras precis lika mycket som en IDENTISK PROFIL av prima svenskt kvalitetsstål och eftersom det oftast är deformationerna som är den dimensionerande faktorn, ja då spelar det ingen större roll att det är ett dassigare stål.

Stålkvaliteten kan dock bli viktig om balken är väldigt kort varpå skjuvkapaciteten kan bli en begränsning alternativt att infästningsdetaljer blir svåra att dimensionera på ett tillfredsställande vis.

Men som exempel kan ju nämnas att om man nu skulle nyttja denna balken till att lägga upp golvreglar från två olika håll på balken och man senare får problem där väggar ovanpå det nya bjälklaget börjar spricka eller dörrar ej går igen på grund av olägliga deformationer, då skall man inte skylla på att balken var av en dålig stålkvalitet utan snarare att den som beslutade att nyttja just den PROFILEN i det fallet inte riktigt hade koll på vad den sysslade med.