Citat:
Alltså Herr Vegas sa in princip att han inte var kär i henne, och jag antar att han menade att han blivit bränd förut och därför inte vågade visa kärlek?
Men det är inte så kul att lyssna på, han visar igen uppskattning, värme och hur de skulle lösa situationen utan att det var synd om honom pga han blivit dumpad. Om man är bränd har man ett ansvar att komma över det och i alla fall lära sig leva med det innan man skuttar in i en ny relation och tvinga sin partner lyssna på självömkande dravel.
Nu tror jag absolut inte Lars är en dålig person, men han måste komma över sina gamla demoner och komma närmre sina känslor innan han satsar på en ny relation.
Men det är inte så kul att lyssna på, han visar igen uppskattning, värme och hur de skulle lösa situationen utan att det var synd om honom pga han blivit dumpad. Om man är bränd har man ett ansvar att komma över det och i alla fall lära sig leva med det innan man skuttar in i en ny relation och tvinga sin partner lyssna på självömkande dravel.
Nu tror jag absolut inte Lars är en dålig person, men han måste komma över sina gamla demoner och komma närmre sina känslor innan han satsar på en ny relation.
Men det var inte det han sa
Citat:
Jag hade egentligen inte tänkt att kommentera det här avsnittet så mycket, för jag tycker det är så jobbigt när man överanalyserar den här skiten,
men dels är det så kul när ni sågar plump-experterna som uttalar sig. Ja, sannerligen så försöker de bortse från sin egen pk:ism med att tråckla in sig i resonemang som de annars inte skulle våga stå för i ett annat sammanhang.
Och så när jag var tvungen att kolla upp Freddans formulering, så upptäckte jag vilken stor behållning detta avsnittet var och otroligt avslöjande vilka personligheter och deras psykiska status de har.
Det börjar med att de andra paren flinar åt Sofia och Anton som kommer som tacos.
Ja, de nästan hånflinar faktiskt.
Sen snackar ödlan Susanna (jag sa ju att hon var gladare och sympatiskare i dagens avsnitt förut, men nu tar jag fan tillbaka det där med sympatisk). Hon börjar med att snacka skit om tacos-paret på ett elakt sätt, med Johan (underförstått "vi är mycket bättre"). Den forcerade diva-stilen hade hon ju programmet igenom, med sitt hårda sätt "att ta plats" bland de andra. Mindervärdeskomplexet lyste igenom. Men så faktiskt även hos Elinor.
"Vad ska vi lära de andra paren?" som hon tar upp med Lars, samtidigt som hon säger "men det är ju ingen tävling." Eh, hon betedde sig ju exakt som det var en tävling när hon skulle ta upp med Lars vilket perfekt par de var gentemot de andra.
Sen ser man hur både Elinor och Susanna-paret sjunker som stenar när de ser hur goda Anton och Sofia är mot varandra.
Susanna är excentrisk även med de andra och "tar plats" vid matbordet, men de andra ser igenom att hon är hård mot Johan.
Å andra sidan, Johan är väl den lamaste person jag har sett. Hur kan han bara bortse från hur hunsad han blir, av Susanna, i samtalet med Lars?
Det är ju bevisat nu, det är ju inte bara vi tittare som ser det i ett genom-tv-rutan-perspektiv.
De andra ser direkt hur hon kör med Johan.
De ser igenom hennes fasad direkt i samvaron.
De ser som vi tittare gör, hur mjuk person Johan är.
Vänta jag avslutar mitt inlägg här. Jag tycker själv inte om att läsa för långa inlägg i trådar.
Fortsättning kommer.
Jäklar vilken analys det blev.
__________________
Senast redigerad av dialektiker 2021-03-25 kl. 22:53.
Senast redigerad av dialektiker 2021-03-25 kl. 22:53.
Även om han skulle sagt det ser jag inte det som hela världen. Är saker och ting spännande och intressant efter x antal veckor behöver man ju inte vara "kär"? Folk lägger också löjligt olika värderingar i vad kär innebär. Kärlek (om det nu är samma som kär) kommer i alla fall för mig på ett klart senare stadie, något som man bygger upp över tid snarare än att det pirrar känns bra i magen under inspelningen av dating tv-program.
Skapa ett konto eller logga in för att kommentera
Du måste vara medlem för att kunna kommentera
