Jag menar att det är mer raksträcka (se * längre ner för definition) Malaysia-Rotterdam om man åker till Panama-kanalen från Malaysia längs ekvatorn (som ju är raksträcka) än att åka via Sydafrika, eftersom både Malaysia och Panama ligger närmare ekvatorn än vad Sydafrika gör. Och sen från Panama till Rotterdam är också möjligt att åka raksträcka med båt.
Och om man ska åka upp till Berings sund (vid Alaska) så kan man lika gärna ta den kortaste vägen till havs mellan Malaysia och Rotterdam, som borde vara genom norra ishavet och sen söderut till Rotterdam. Alltså inte åka längs Rysslands nordkust när man kommer förbi Berings sund, utan istället åka genom Nordpolen. För den vägen är som jag ser det kortare än vägen via Suez-kanalen.
Men kan man åka genom Nordpolen med båt?
Jag inbillar mig att om båtar åker där typ varje dag, så bryter de upp isen innan den hinner tjockna.
Men sen har vi isberg, som dock kanske kan flyttas till tex Grönland eller till Afrika.
Sen finns den nästan lika korta sträckan nordostpassagen, som tydligen har en "remsa av farbart vatten":
"Mellan packisen i norr och det ryska fastlandet i söder finns en remsa av farbart vatten som benämnts nordostpassagen. Denna led har aldrig fått ekonomisk betydelse men är känd på grund av djärva utforskningsresor."
https://sv.m.wikipedia.org/wiki/Norra_ishavet
Det är förstås bättre att åka så nära den ryska nordkusten som möjligt, men man borde kunna organisera färderna så att flera båtar åker samtidigt och har en och samma läkare mm för alla båtar.
Och liknande resonemang för långa kustlösa båtfärder Malaysia-Panama genom Stilla havet.
Men varför har Suez-kanalen fått ekonomisk betydelse men nordostpassagen har inte fått det?
Är det för att fler människor bor längs den förstnämnda än längs den sistnämnda leden, speciellt runt Medelhavet?
I så fall kan väl människor flytta från länderna runt Medelhavet till Sibirien?
Och i det här fallet så skulle väl båten inte stanna på vägen till Rotterdam och lasta av varor, och då har det ju mindre betydelse att det inte bor så mycket människor i Sibirien. Det räcker då med några hamnar och hamnarbetare på vägen.
*
Raksträcka på ett klot borde väl vara en sträcka som man kan dra ett snöre runt klotet utan att böja snöret i sidled. Det är alltså tillåtet att snöret böjs runt klotet, tex som när ett snöre dras kortaste vägen mellan Malaysia och Rotterdam, alltså på land över Asien och Europa. Men det är inte tillåtet att böja snöret som när man drar snöret från Malaysia söderut till Sydafrika först och sen norrut till Rotterdam.
Och med den definitionen så finns det alltid två raksträckor från en plats till en annan på ett klot, den kortaste vägen och en längre väg åt motsatt håll, alltså runt jorden så att "snöret" bildar en ring (minus den kortaste raksträckan) runt klotet. Och den längre raksträckan Malaysia-Rotterdam får jag till att bli ungefär Malaysia-Australien-Sydpolen-Sydamerika-Rotterdam. Men det är svårt att se på en online-glob.
Det blir dock väldigt lång väg då, så raksträcka är inte alltid den kortaste vägen. Den kortaste vägen är den kortaste vägen helt enkelt. Och uttrycket "fågelvägen" stämmer ganska bra in på den definitionen:
"Fågelvägen avser det kortaste avståndet mellan två geografiska punkter längs en rät linje, oavsett topografiska hinder, så som sträckan kan mätas på en karta. I överförd användning i uttryck betyder det att ta den kortaste vägen, raka vägen, till något.
I engelskspråkiga områden förekommer uttrycket as the crow flies (så som kråkan flyger)."
https://sv.m.wikipedia.org/wiki/F%C3%A5gelv%C3%A4gen
Men det där med "raka vägen" stämmer inte, eftersom det som sagt inte räcker att vägen mellan två platser är rak för att vara kortast, iallafall inte på ett klot.
