Citat:
Ursprungligen postat av
Bensprattel
B*cca är skriven på en adress i Väsby. Kanske drog hon från kommunen när hennes skulder uppdagades och hon hamnade hos fogden (enligt farmors brev)?
Jag hoppas verkligen att B tar sig därifrån, att far & dotter får hjälp fr psykvården och att pojken får bo någon annanstans ett tag!
Jag sa i ett tidigt inlägg att jag var nyfiken på Lisas mamma. Nu på morgonen har en fantasi om detta tagit form. Hon har nog inte funnits där nån gång under Lisas existens. Vad var hon då har jag frågat mej? Flickorna har inte berättat fast dom läser härinne. Jag tror hon satt i fängelse på ett hårt och långt straff. Då kan man inte ta hand om sin flicka. Detta kan vara en bärande del i pappans uppenbara samhällshat. Pappa fanns där och det finns faktiskt faderskärlek hos människor också.
Det behöver inte alls vara sant. Det finns en uppsjö av andra möjligheter när folk försvinner från sina barn: självmord, överdos, psykvård på obestämd tid, sjukdomar som dödar eller följa med en annan man, flytta till Australien.
Kanske en orsak för flickorna att åka till just Australien och leta eller hälsa på.
Ett litet udda resmål men jag har vänner som åkt dit men inte stannat. En pojke jag kände som yngre växte upp med pappa. Hans mamma stack från sin man med en annan man. Jag kan säga att grabben tog skada. Han blev kamrattjuv. Nu blir inte alla som växer upp med pappor tjuvar men enligt mej behöver barn och längtar efter sina mammor. Helt säkert. Där finns ett band som slår allt annat. Se på de många adopterade som reser Jorden runt för att leta efter sina biologiska föräldrar.
Utöver sin roll som stödkrycka åt Lisa i en besvärlig värld så må hon också till en del tjäna som ett moderssurrogat. Den mamma Lisa varken haft eller kommer ihåg. Jag blir iskallt förvånad när jag hör hennes tal om vad som händer henne och vad lömska och elaka myndigheter är. Själv ordentligt samhällshatisk som yngre hör jag att hon aldrig fått nån kunskap om skillnaden mellan de olika myndigheterna och vilken roll var och en myndighet har. Där är det totalt tomt och tondövt. Hon måtte leva i en skräckvärld. Okunskap.
Det är samma källa som fördomar växer ur. Det man inte vet något om fyller man ut med bisarra fantasier om snart sagt allting. Där hittar du talet om barnhandel av lillen Kristersson och hela vägen ner till sopgubben. I dag är ju terapisamtal baktalade. Men Lisa skulle behöva flera års terapi för att lära sig att inte allt utanför hennes inskränkta sfär är farligt. En del är farligt, visst. Men inte allt som Lisa tror.
Livet kan vara för djävligt beroende på vilken ålder och situation man befinner sej i. Och visst är samhället hårt men har också kvaliteter man måste ha förstånd att använda sej av. Ingen av flickorna är tillräckligt tuff eller tillräckligt oförskämd för att utnyttja samhället ens när de behöver det. Synd och skam. En sån samhällssyn tror jag representeras också av de unga kriminella utan jämförelser i övrigt.