Bröderna Peyman och Payam Kia åtalade för spionage åt Ryssland (2021-09-20)

Nej, det stämmer inte alls.
Tingsrätten anser det vara bevisat utom rimligt tvivel att Peyman Kia obehörigen anskaffat, befordrat och röjt hemlig information i syfte att gå främmande makt tillhanda, samt att han obehörigen befattat sig med en hemlig handling. Se t.ex. nedanstående tre citat direkt ur domen.
Föreslår att du läser igenom FUPen och domen, de reder ut frågan om behörighet i detalj.
De förklarar också att utredning startade med att SÄPO fick information om ett erbjudande som någon lämnat till GRU, samt att informationen som Peyman Kia anskaffat, stämmer mycket väl med detaljer i erbjudandet.

S. 17-18, min fetstil

Under rättegången har parterna och vittnena använt olika benämningar på frågor kopplade till behörigheten. Tingsrätten kommer använda benämningen behörighet för att beskriva en anställds rätt att anskaffa dokument/information. Den som har handlat med behörighet har inte handlat obehörigen, vilket är en förutsättning för straffansvar. Som redovisats ovan innebär det inte att allt
handlande som skett behörigen skulle vara fritt från straffansvar. Om en anställd behörigen anskaffat ett dokument, men med avsikt att gå främmande makt tillhanda, har anskaffandet ändå skett obehörigen (såvida den anställde inte haft i uppdrag att göra det). Den anställdes tillgång (i det här målet teknisk) till dokument kommer att benämnas teknisk tillgång. Av bevisningen i den här delen gör tingsrätten följande bedömning.
- Peyman Kia hade teknisk tillgång till alla dokument som omfattas av åtalet. Peyman Kias behörighet att ta del av dokumenten bestämdes ytterst av om han hade behov av uppgifterna för att utföra sitt arbete.
- Peyman Kia var fullt medveten om att han behövde ha ett arbetsrelaterat behov för att ta del av dokument.
- Vid en jämförelse av innehållet i de dokument som omfattas av åtalet och Peyman Kias arbetsrelaterade behov står det klart att Peyman Kia var behörig att ta del av dokument 2939, att han kan ha varit behörig att ta del av dokument a37 och a39 samt b1, att det inte kan uteslutas att han var behörig att ta del av b2 och b17 samt att han inte var behörig att ta del av dokumenten b3–b16, a1–a36, a38, a40, a41 samt 1–11, 13–28 och 40–42.

S. 38

Som redovisats ovan fanns det på Lenovodatorn spår av filnamn som sannolikt överensstämmer med hemliga dokument från SÄPO, som Peyman Kia i mars 2011 skrev ut på SÄPO (protokollsbilaga D.2, s. 9–12). Den bevisningen talar i viss mån för att Peyman Kia redan i mars 2011 haft avsikt att gå Ryssland och GRU tillhanda.

I samma riktning talar loggrapporterna över när Peyman Kia anskaffat dokumenten som omfattas åtalet (hemlig bilaga C, punkten 1, loggrapporter). Den bevisningen visar bl.a. att Peyman Kia:
- i början av oktober 2011, helt utanför sin behörighet, anskaffade dokument 4 som innehöll information som överensstämde mycket väl med specifika uppgifter i uppgiftslämnarens erbjudande.
- i mitten av december 2011, utanför sin behörighet, anskaffade dokument a24 som även den innehöll information som överensstämde mycket väl med uppgiftslämnarens erbjudande.

Uppgiftslämnaren erbjöd information från både SÄPO och Försvarsmakten. Det är bevisat att Peyman Kia är uppgiftslämnaren. Han måste således ha anskaffat och sparat information under tiden som han var kvar på SÄPO (han slutade där första gången i mars 2011) för att kunna erbjuda information om den verksamheten.

S. 44

Peyman Kia har i över fem år efter avslutad tjänstgöring förvarat den utskrivna handlingen i sin bostad. Handlingens ursprung och hemlighetsnivå har beskrivits i menbedömningen. Utifrån dessa omständigheter och med beaktande av Peyman Kias långvariga tjänstgöring inom den svenska säkerhets- och underrättelsetjänsten måste det ha stått helt klart för honom dels att handlingen var att betrakta som hemlig och verkligt betydelsefull, dels att han inte fick behålla handlingen efter avslutad tjänstgöring. Genom sitt handlande har Peyman Kia således uppsåtligen gjort sig skyldig till obehörig befattning med hemlig uppgift.

Det står var och en fritt att polisanmäla misstanke om brott.
Den som anmäler brott bör förvissa sig om man har grund för anmälan, annars riskerar den att göra sig skyldig till falsk angivelse eller falsk beskyllning.

Rättelse: jag skrev fel ovan. Peyman Kia jobbade på Kriminalvården, inte på Tullverket.

Stockholms tingsrätt gör en annan bedömning.
Man får inte lov att behålla hemliga dokument efter avslutad anställning.
Jag hänvisar dig till domen, t.ex. sidan 44.

Peyman Kia har i över fem år efter avslutad tjänstgöring förvarat den utskrivna handlingen i sin bostad. Handlingens ursprung och hemlighetsnivå har beskrivits i menbedömningen. Utifrån dessa omständigheter och med beaktande av Peyman Kias långvariga tjänstgöring inom den svenska säkerhets- och underrättelsetjänsten måste det ha stått helt klart för honom dels att handlingen var att betrakta som hemlig och verkligt betydelsefull, dels att han inte fick behålla handlingen efter avslutad tjänstgöring. Genom sitt handlande har Peyman Kia således uppsåtligen gjort sig skyldig till obehörig befattning med hemlig uppgift.

Det är just på den punkten som rätten tycks ha hamnat snett. Kanske för att det inte hade nån betydelse för straffet, han kan inte få mer än livstid.
Ingen tvekan om spioneriåtalet, där håller jag helt med dig om obehörighet osv. Och där säger ju rätten också att han har överlämnat (=befordrat & röjt) minst hälften av uppgifterna, så då blir det spioneri. Men när det gäller den där utskrivna handlingen som han bara bevarat/behållit (åklagaren påstår inte att han överlämnat den), blir det inget brott. Rätten borde ha avvisat åklagarens påstående gällande den åtalspunkten, helt enkelt! Livstid blir det ju ändå, välförtjänt.

Kan grunden för anmälan utgöras av FUP:en?
Där står ju alla brott i klartext.

Du har rätt i att den obehöriga befattningen inte påverkar straffet. Det är liksom svårt att toppa livstid.
Stockholms tingsrätt har dock i vart fall denna gång beslutat att det är straffbart att ta med sig ett utskrivet hemligt dokument och förvara i hemmet efter avslutad anställning. Svea hovrätt lär få ta ställning till den frågan också.

Jag tycker att det är en rimlig dom som stämmer med den allmänna rättsuppfattningen. En statlig eller kommunal tjänsteman ska inte ta med sig hemliga dokument och behålla.
Det är dessutom ett brott mot anställningsavtalet.

Företag skyddas av lagen om företagshemligheter och en anställd som olovligen utnyttjar företagshemligheter kan i vissa fall dömas för företagsspioneri samt bli skadeståndsskyldig.
Den lagen gäller inte myndigheter.
Problemet i offentliga verksamheter är väl att det är svårt att fastställa ett skadeståndskrav.

Morgonkaffet luktar mycket riktigt livstid mmhhm fint som snus

Man tar in två iranier med noll lojalitet mot Sverige, och sedan blir de förvånade.
Är folk helt mentalt eftersatta?

Håller med!

Här gick det uppenbarligen åt helvete, men jag förstår varför vår underrättelsetjänst önskar ha medarbetare av annat ursprung, annan religion, annat utseende än det traditionellt svenska.

Ja, om man ska jobba med att infiltrera kriminella, utländska gäng, men varför inom försvarsplanering?