Citat:
Tack för upplysningen. Då har du nog missuppfattat syftet. Anhöriga hörs ju generellt då dom varit med och yrkat på skadestånd, bortsett ifrån att dom skulle kunna ha andra vittnesmål om själva brottet då. Har man som anhörig yrkat på praxis (dvs 60 000:- för sveda och värk) så får man vid fällande dom detta beloppet helt utan motkrav, man behöver alltså inte ens förhöras. Men yrkar man över praxis så behöver man själv styrka varför man skall få ett högre belopp än normalt, och då brukar man åberopa förhör med den anhörige. Jag kan se i handlingarna att både S, K och B yrkat över praxis. Man får heller inte glömma att det inte är obligatoriskt med skadestånd till vuxna syskon som fått en närstående dödad. Alltså gäller samma sak där, dvs att det vuxna syskonet själv måste styrka att man varit så "nära" sitt vuxna syskon så att man borde tillerkännas skadestånd - och då brukar man åberopa förhör med det äldre syskonet.
Så det är helt i son ordning att dessa förhörs. Jag skulle säga att om det är någonting som är "typiskt svenska domstolsförhandlingar" så är det att det alltid är stelt, byråkratiskt och neutralt - snarare än känslofyllt med snyftkapitel...
Så det är helt i son ordning att dessa förhörs. Jag skulle säga att om det är någonting som är "typiskt svenska domstolsförhandlingar" så är det att det alltid är stelt, byråkratiskt och neutralt - snarare än känslofyllt med snyftkapitel...
Anhöriga till brottsoffer ”förhörs” inte i samband med skadeståndskrav. De kan komma med vilken story som helst. Ingen kontrollerar eller ifrågasätter någonting. Lägg till litet känslofyllt skådespeleri och du kan enkelt snacka dig till skadestånd som du inte har rätt till.