Citat:
Mot bakgrund av hur du resonerar tror jag det kanske vore bra om vi tar det här från början...
Förtalsbrottet regleras genom 5 kap. 1 § Brottsbalken:
Det är således inte fråga om huruvida en uppgift innebär en kränkning, utan huruvida den lämnade uppgiften har lämnats i syfte utpeka någon som klandervärd i sitt leverne eller utsätta någon för andras missaktning.
Om vi då ska analysera det aktuella fallet.
Steg 1 - Inom det straffbara området?
Utpekade Ebba det aktuella ombudet som brottslig eller klandervärd i sitt levnadssätt eller eljest lämnat uppgift som är ägnad att utsätta ombudet för andras missaktning?
Det är svårt att argumentera för något annat än att så är fallet. Ebba uttryckte explicit att ombudet i fråga var brottslig och klandervärd. Även om vi skulle vara oense kring hur man ska läsa hennes inlägg så är det uppenbart att det är den typ av uppgifter som får anses ägnade att utsätta den utpekade personen för andras missaktning.
Vi kan således konstatera att Ebbas agerande ramlar över den första tröskeln, frågan är då om det föreligger ansvarsgrund enligt andra stycket.
Steg 2 - Ansvarsfrihet?
Var hon skyldig att uttala sig?
Vi kan inledningsvis konstatera att Ebba inte varit skyldig att uttala sig i saken, uttalandet har exempelvis inte utgjort led i någon myndighetsutövning eller tjänst.
Var det med hänsyn till omständigheterna försvarligt att lämna uppgift i saken?
Omständigheterna var en pågående tvist angående en fastighetsförsäljning, ombudet var involverad i sin yrkesroll och hans tidigare brottshistorik saknar helt betydelse för den aktuella sakfrågan. Det är rent av så att man kan ställa sig frågan: "Varför skriver hon det här?".
Rent krasst utgår försvarlighetsbedömningen från varför uppgiften lämnats. I regel tillåts angrepp i högre grad inom det politiska samtalet, men i detta fall angreps en person utan att de lämnade uppgifterna hade någon som helst relevans för sakfrågan.
Uppgiftslämnandet var därför inte försvarligt, varför det saknas anledning att ta ställning till frågan om uppgifterna var sanna eller om Ebba hade skälig grund för att tro att de var sanna.
Om vi då ska hantera dina frågor.
Helt irrelevant vem som först offentliggjorde dessa uppgifter. Frågan är om det var försvarligt att lämna uppgifterna i den aktuella situationen, inte huruvida de var kända från början.
Även detta irrelevant för sakfrågan.
Som sagt, det centrala är i vilket sammanhang uppgifterna lämnas och inte hur kända uppgifterna är.
I ett sammanhang där man för politisk diskussion om vilka uppdrag jurister med ett kriminellt förflutet ska ha är det försvarligt att lämna uppgifter om dömda jurister, i ett samtal om ett husköp som i realiteten inte har något som helst med ombudet att göra är det inte.
Även detta irrelevant.
Sammanfattningsvis: Hade det i Ebbas fall funnits skäl att anta att prövningen skulle gå utöver försvarlighetsbedömningen hade det möjligtvis funnits en intressant rättsfråga att pröva. Men det finns ingen seriös jurist som på allvar menar att uppgiftslämnandet i detta fall var försvarligt, så det är irrelevant.
Förtalsbrottet regleras genom 5 kap. 1 § Brottsbalken:
Det är således inte fråga om huruvida en uppgift innebär en kränkning, utan huruvida den lämnade uppgiften har lämnats i syfte utpeka någon som klandervärd i sitt leverne eller utsätta någon för andras missaktning.
Om vi då ska analysera det aktuella fallet.
Jag hoppar över ett par steg som uppenbart är uppfyllda. Däribland huruvida det var Ebba som spred uppgifterna, om dessa blivit spridna i den omfattning som krävs, om uppgifterna spreds med uppsåt och om det är en identifierbar person som utpekats.
Steg 1 - Inom det straffbara området?
Utpekade Ebba det aktuella ombudet som brottslig eller klandervärd i sitt levnadssätt eller eljest lämnat uppgift som är ägnad att utsätta ombudet för andras missaktning?
Det är svårt att argumentera för något annat än att så är fallet. Ebba uttryckte explicit att ombudet i fråga var brottslig och klandervärd. Även om vi skulle vara oense kring hur man ska läsa hennes inlägg så är det uppenbart att det är den typ av uppgifter som får anses ägnade att utsätta den utpekade personen för andras missaktning.
Vill du se praxis kan du exempelvis läsa NJA 2014 s. 808, där uttalar Högsta domstolen bl.a. följande (p. 8)
"En uppgift kan utgöra förtal om den är ägnad att utsätta den som uppgiften avser för andras missaktning. Bedömningen av vad som är en nedsättande uppgift ska göras från den utpekades utgångspunkt och inte utifrån allmänt rådande värderingar. Som särskilda exempel på uppgiftslämnande som uttrycker missaktning har i straffbestämmelsen angetts att någon utpekar annan som brottslig eller klandervärd i sitt levnadssätt. Uppgifter av detta slag är således typiskt sett ägnade att utsätta någon för annans missaktning, i vart fall om de tar sikte på brottslighet eller klandervärt levnadssätt av allvarligare slag."
"En uppgift kan utgöra förtal om den är ägnad att utsätta den som uppgiften avser för andras missaktning. Bedömningen av vad som är en nedsättande uppgift ska göras från den utpekades utgångspunkt och inte utifrån allmänt rådande värderingar. Som särskilda exempel på uppgiftslämnande som uttrycker missaktning har i straffbestämmelsen angetts att någon utpekar annan som brottslig eller klandervärd i sitt levnadssätt. Uppgifter av detta slag är således typiskt sett ägnade att utsätta någon för annans missaktning, i vart fall om de tar sikte på brottslighet eller klandervärt levnadssätt av allvarligare slag."
Vi kan således konstatera att Ebbas agerande ramlar över den första tröskeln, frågan är då om det föreligger ansvarsgrund enligt andra stycket.
Steg 2 - Ansvarsfrihet?
Var hon skyldig att uttala sig?
Vi kan inledningsvis konstatera att Ebba inte varit skyldig att uttala sig i saken, uttalandet har exempelvis inte utgjort led i någon myndighetsutövning eller tjänst.
Var det med hänsyn till omständigheterna försvarligt att lämna uppgift i saken?
Omständigheterna var en pågående tvist angående en fastighetsförsäljning, ombudet var involverad i sin yrkesroll och hans tidigare brottshistorik saknar helt betydelse för den aktuella sakfrågan. Det är rent av så att man kan ställa sig frågan: "Varför skriver hon det här?".
Även här kan vi ta ledning av NJA 2014 s. 808 (p. 15)
"När det gäller försvarlighetsbedömningen betonas i förarbetena till bestämmelsen att det måste finnas utrymme för den politiska debatten. Också andra samhälleliga, kulturella och vetenskapliga frågor måste få ventileras, även om därigenom enskilda personer skulle i viss mån angripas. (Se prop.1962:10 s. B 144.) Vid bedömningen av om det var försvarligt att lämna en uppgift ska man i princip bortse från om den är sann eller om den som lämnat uppgiften hade skälig grund för den. Man bör således, för att inte påverkas av kännedom om uppgiftens sanningshalt, vid prövningen utgå från att uppgiften är sann. (Se NJA 1987 s. 285 I, NJA 2006 s. 16 och Nils Jareborg och Sandra Friberg, Brotten mot person och förmögenhetsbrotten, 2010, s. 74.)"
Se även NJA 1992 s. 594 och 1994 s. 637
"När det gäller försvarlighetsbedömningen betonas i förarbetena till bestämmelsen att det måste finnas utrymme för den politiska debatten. Också andra samhälleliga, kulturella och vetenskapliga frågor måste få ventileras, även om därigenom enskilda personer skulle i viss mån angripas. (Se prop.1962:10 s. B 144.) Vid bedömningen av om det var försvarligt att lämna en uppgift ska man i princip bortse från om den är sann eller om den som lämnat uppgiften hade skälig grund för den. Man bör således, för att inte påverkas av kännedom om uppgiftens sanningshalt, vid prövningen utgå från att uppgiften är sann. (Se NJA 1987 s. 285 I, NJA 2006 s. 16 och Nils Jareborg och Sandra Friberg, Brotten mot person och förmögenhetsbrotten, 2010, s. 74.)"
Se även NJA 1992 s. 594 och 1994 s. 637
Rent krasst utgår försvarlighetsbedömningen från varför uppgiften lämnats. I regel tillåts angrepp i högre grad inom det politiska samtalet, men i detta fall angreps en person utan att de lämnade uppgifterna hade någon som helst relevans för sakfrågan.
Uppgiftslämnandet var därför inte försvarligt, varför det saknas anledning att ta ställning till frågan om uppgifterna var sanna eller om Ebba hade skälig grund för att tro att de var sanna.
Om vi då ska hantera dina frågor.
Helt irrelevant vem som först offentliggjorde dessa uppgifter. Frågan är om det var försvarligt att lämna uppgifterna i den aktuella situationen, inte huruvida de var kända från början.
Även detta irrelevant för sakfrågan.
Som sagt, det centrala är i vilket sammanhang uppgifterna lämnas och inte hur kända uppgifterna är.
I ett sammanhang där man för politisk diskussion om vilka uppdrag jurister med ett kriminellt förflutet ska ha är det försvarligt att lämna uppgifter om dömda jurister, i ett samtal om ett husköp som i realiteten inte har något som helst med ombudet att göra är det inte.
Även detta irrelevant.
Sammanfattningsvis: Hade det i Ebbas fall funnits skäl att anta att prövningen skulle gå utöver försvarlighetsbedömningen hade det möjligtvis funnits en intressant rättsfråga att pröva. Men det finns ingen seriös jurist som på allvar menar att uppgiftslämnandet i detta fall var försvarligt, så det är irrelevant.
Dina privata åsikter har givetvis inget prejudicerande värde. Att du tycker att något är irrelevant har ingen som helst betydelse i sammanhanget. Ebba Busch utpekade inte ombudet som brottslig eller klandervärd. Hennes uttalande var skrivet i presens och innebar inget påstående om att ombudet idag skulle vara brottslig, det är en medveten förvanskning från din sida.
Att han själv har offentliggjort sin tidigare dom innebär att han inte i ett annat sammanhang senare kan hävda att samma information från någon annan skulle vara kränkande. Det säger sig själv. Det borde givetvis ha prövats juridiskt.