Ni som är missbrukare/alkisar, knarkare/pundare/brukare - varför började ni?

Hej Flashback.

Om tråden ligger fel så får gärna moderatorn flytta den. Här om dagen såg jag en väldigt påtänd man som såg härjad ut och stod och vifta och höll på vid en busskur. Jag har sett denna man förut och sist var nog förra sommaren och då såg han normal ut, bara lite lätt WT/halvalkis om man säger så. Nu vägde han säkert 20 kg mindre och såg ut som han åldrats 10 år eller något. Så jag undrade då för mig själv hur han hamnade i detta livet.

Men jag frågade aldrig mannen. Istället ställer jag ett par nyfikna frågor till er som har eller haft ett tyngre missbruk här på Flashback:

1. Hur gamla var ni första gången ni tog en drog, vilken drog och beskriv gärna situationen? Blev ni "hooked" direkt på drogen?

2. Hur utvecklades sedan ert drogbruk?

3. Fick missbruket snabbt konsekvenser i andra delar av ert liv så som jobb/relationer/ekonomi/fängelse osv?

4. Hur ser/såg en dag ut i era liv med ett missbruk?

5. Varför tror ni att ni började knarka ifrån första början? Jobbig barndom? Uppväxt med missbruk? Trauman? För det var spännande och kul?

Farmor dog, var verkligen mitt allt och fick en dag bara veta att farmor är död nu.
En gammal kompis hade hamnat på glid och erbjöd Oxazepam, tog 5-6st sen var karusellen igång.
Blev hasch, xanor medmera dagligen tills jag hittade kärlek i Subutex av en vän.

Oxycontin, dolcontin blev mer och mer vanligt och slutade med att jag provade injicera, fastnade där något år.

Nu ren sedan 2012.
Har idag utbildning, bra jobb, hus och underbar familj.

Alla andra i min umgängeskrets är döda förutom 2st som än idag pundar.

Kul att det vände för dig och du har lyckats bättre i ditt liv om man ska uppfylla svenssonmallen än vad jag gjort som aldrig missbrukat Under hur lång tid pundade du?

Nyfiken i en strut, på den vägen är det..

Ca 6 år ”bara” så jag tog mig väl ut i tid
Växte upp med ensamstående pappa som var alkis som svar på annan fråga med, har nog bidragit till annorlunda syn på mycket.

Det stod skrivet i stjärnorna. Mitt öde, mitt kors att bära.

man mådde gött.
Sen efter en tid var det inte så gött längre.

Det man dock mår bra av på långsikt är fysisk/mental träning, ekonomi och en fungerande kost

Jag blev våldtagen som barn mellan åldern 4-10 år vilket gjorde att jag började dricka alkohol som 11 åring för att slippa lida. Började med amfetamin vid 14 och spela när jag var 18. Har knarkat och spelat i 17 år efter det, tills några månader tillbaka. Är nu nykter och försöker lappa ihop mitt liv. Har suttit i fängelse, totalt raserad ekonomi, trasiga relationer med allt och alla. Har dock alltid haft arbete och utåt sätt till synes städad och normal. Har lyckats hålla en bra fasad under hela tiden.

1. Hur gamla var ni första gången ni tog en drog, vilken drog och beskriv gärna situationen? Blev ni "hooked" direkt på drogen?

Vet inte var du drar gränsen för drog, men då du ger ett kristet intryck så antar jag ”starkt kaffe”.
Alkohol var man väl 10-11. Ja, jag blev hooked med det samma. En förtjusning jag vårdat ömt sedan dess. Hasch var väl i tonåren. Samma sak.

2. Hur utvecklades sedan ert drogbruk?

Efter det har jag provat ALLT som kommit i min väg. Har just hittat labbframställt ökenpaddsekret. Dissociativt knark är värkligen helt FANTASTISKT.
Du borde prova TS. Mycket bättre än sagoboken bibeln.

3. Fick missbruket snabbt konsekvenser i andra delar av ert liv så som jobb/relationer/ekonomi/fängelse osv?

Nej varför skulle det det???
Dessutom har jag aldrig missbrukat. Bara brukat i stora mängder.

4. Hur ser/såg en dag ut i era liv med ett missbruk?

Ligger på mellan 5 och 10 stöl/dag. Jobbar jag blir det bara joints på kvällen. Allt annat knarkande sköter jag när jag är ledig.

5. Varför tror ni att ni började knarka ifrån första början? Jobbig barndom? Uppväxt med missbruk? Trauman? För det var spännande och kul?

Det är gött! Det är skoj. Jävligt skoj! Det är berikande på så många olika sätt!
Och är du inte av svag natur så är det också helt ofarligt!

Första illegala drogen jag provade var cannabis, det var kärlek vid första ögonkastet och det tog mig ca. 20 år att tröttna på den substansen..
Sen prova jag ecstacy, svamp och lsd. Dom två sistnämnda hade jag ett fint utbyte med.
Efter det så kom tjacket och då startade en ny jätteromans som håller i sig än idag, om än det utvecklats till en hatkärlek på gamla dar..

Jag hade för övrigt en mycket fin barndom, utan våldsamma inslag. Jag har dock alltid varit nyfiken av naturen, en sökare.
Drogerna har ju dock satt sina spår och med en eftersmak av destruktivitet och bortkastad potential.
Ett tveeggat svärd..

Gjorde debut när jag var 16 med cannabis så klart med ett par polare på den tiden jag hade ett socialt liv, rökte kanske 5-6 gånger under resten av gymnasietiden, mitt mående och liv i allmänhet började spåra ut i början av 20-årsåldern, testade självmedicinera genom att trippa på lsd och förstå mina problem men de var bara 3 tillfällen när jag var 21, livet fortsatte spåra ut och blev diagnostiserad med autism och add. Mitt mående och liv var väldigt illa när jag hade nått 24, ensamhet och massa misslyckanden i både studier och arbete grusade min tilltro till att det kunde bli bra och jag beställde droger för att ta livet men har ju alltid haft en nyfikenhet till droger så jag testade opiaterna och benson jag införskaffat, kanske var det mitt undermedvetna som hittade på något för att rationalisera att börja knarka, oavsett vad hittade jag en mening med livet och har blandmissbrukat det mesta tunga drogerna i perioder senaste 2,5-3 åren. Opiater och CS med benzo framför allt. Det har fått stora konsekvenser ekonomiskt och föräldrar som blir misstänksamma för minsta grej. Har ett jobb nu som jag hållt längre än något annat under mitt liv men de har inneburit mer knark samtidigt. I det avseende blir gör drogerna att jag blir flera gånger så funktionell i arbetslivet. Det har inte fått extrema konsekvenser än med kronofogden och brottslighet för att finansiera drogerna men jag förstår samtidigt att destinationen för detta är en djup jävla avgrund. Kanske är mitt intresse för knark en karaktärsbrist men jag hade en åtminstone en hyfsat sund syn på droger fram tills att jag blev självmordsbenägen eller åtminstone förlorat mycket av min självbevarelsedrift. Det är inte alla som får mina diagnoser i vuxen ålder som hamnat där jag har hamnat så jag menar inte att jag har någon egen skuld i detta för det har jag självklart.

16 testade amfetamin o röka sen tog det en tid började röka typ 2017-18 började ganska snabbt gå ”utför” höll fest knarkande som flesta kan. Efter 2019 gick det påriktit utför sökte nån slags flykt, tillfället iakt håller jag på att dra av benson mer eller mindre efter 5år gav fan i att försöka hålla rena veckor ca 2020, sommarn 2022 senast några dagar + ren med undantag förra månaden, sammt subben som jag inte varit utan en dag sen snart 2år tibaks, kliver av båda som bäst.