Bästa kampsport som man FAKTISKT har nytta av?

Slagsmål brukar vara i max 4 sekunder, sen går folk emellan...
Då säger jag att Boxning är absolut mest effektivt

Inget som slår det? Vad motiverar du det med? Du vet väl att Krav Maga är cherrypicked dirty tricks från andra stilar?

En boxare kommer att dra nytta av Krav Maga eftersom han redan kan röra sig som en fighter, han kan ta stryk, har redan lärt sig snabbhet och har tränat sina reflexer.

Men någon som kommer direkt från soffan och tror att han kan bli som Krav Maga-atleterna som visar sina färdigheter på youtube, han har väldigt fel.

Många säger boxning, sure det är bra om du hinner få in en träff och knockar motståndaren. Du är också bra på att ta stryk.

Men hur många street fights blir till en boxningsmatch? Dom flesta fighter leder till nån form av brottning. Med det i åtanke är det bra om man är bra på grappling.

MMA borde således vara bäst all-around.

Boxning, kickboxning (K1), thai. Något med fullkontaktsparring där man får slå mot huvudet.

Sen bör man träna lite brottning/BJJ också så man lär sig grunderna, sprawla o.s.v. Mer behövs inte, eftersom chansen att man hamnar i slagsmål med en verkligt skicklig brottare är typ noll.

Om du går ut på gatan och slåss, tror du att du då kan välja va din ”motståndare” kan och inte kan?

Det är så fåniga diskussioner så jag vet inte var jag ska börja.

Anledningen till att du inte ser Krav Maga-representanter i UFC är ju för att det inte är någon sport…
Om man vill lära sig att slåss, så ska man såklart inte gå och lära Krav Maga som är raka motsatsen till att slåss…

Ska vi sen va realistiska så kan jag väl säg att om du någonsin möter en brottare ute på stan, och får för dig att bråka med han, så kommer ni att hamna på marken eftersom att han kommer tackla omkull dig direkt.

Det måste ju beror på tiden du tänkt lägga ned. Tänker du träning 2-3 gånger i veckan i ett år eller så, så är det garanterat boxning. Egentligen mest för du tränar upp att inte får panik/adrenalin när en knuten näve svingas mot ditt ansikte. Du lär dig också ta smällar och fortsätta utdela.

Men tänker du 5 gånger i veckan i 5-8 år så är nog MMA bäst.

Brottning ligger nog mellan dessa två.

Allt annat är typ skräp, förutom kick- och thaiboxning.

Mma är bäst

Löpning är underskattat. Hellre en smal och snabb kroppsbyggnad och ett par rejäla skor än en anabolakropp och svart bälte i karate.

Jag har tränat boxning och muay thai/thaiboxning tidigare, och det har hjälpt mig väldigt mycket i massvis med situationer.

Detta är väl en ganska bra sammanfattning 👍

Sen verkar vissa tro att en gatufight sker på en fin matta, när brottaren tacklar ner nån i en hård asfalt är det inte precis samma känsla som att åka ner i mattan.
Eller om brottaren träffar på 2-3 brorsor som sparkar han i huvudet efter nedtagningen.

All träning oavsett form är väl bra då det ger självförtroende och en form av aura där du inte kissar på dig när nån försöker starta nåt över inget vilket i förlängningen brukar resultera i att man undviker fighten innan den startar.

Ingen skulle jag säga, den som kan bli bra och måste bli bra är DU Den finns inget annat och det finns ingen genväg.

Det första är att bli bra på att hållas sig borta från alla risker och om man inte kan bli duktig på att läsa av vilket i bland är omöjligt. Det andra är att ha förmåga att fly och det ska användas före allt annat.

Ska du träna så ska du vara medveten om att det krävs ett par år att kunna mäta vem som helst på gaten men det är helt upp till dig som invid.

är du klen och väger 45 kilo som faktiskt existerar så kan du träna fler kampsporter fullt ut men ändå aldrig kunna förvara dig mot vem som helst. Väger du 90 och är två meter så kan du kanse gå en snabbkors och kunna dunka ner nästan valfri person på gatan.

Sen påverkar mycket, kroplig bålstyrka, kondition. Du kan vara mästare på att slåss men har du noll ork så kan du inte göra så mycket och får då kampsporten mot dig.

Detta hände mig nu i vintras... Jag "Kan slåss" jag kan till o med slåss "rejält bra" men har drabbats av sjukdom som försvagat hela kroppen och lungorna är kass, syreupptagningen är satt ur spel.

Rasten kan du tänka själv... jag mosade på rätt bra i början men killen var påtänd. Hade sparkat så hårt med mina malben på hanns lår att jag hann tänka att fan kan inte sparka hårdare för då går mitt egen ben av.

hela smalbenet och det området var bara ett stort blåmärke. killen var förmodligen påtänd och brydde sig inte just då...


problemet var att mina "kampsportsmowes" tog ur all kraft jag någonsin hadde i min kropp och orkade inte ens hålla upp mina armar så efter det var det fritt fram och jag blev så klart mos.

trotts att jag hadde bäröjat träna något och sprang en mil två månader innan men det var vinter, kallt och jävligt torr luft och jag har fått svår astma.

och det var många år sen jag tränade. Rörelserna har jag i kort fight och skulölöe nog kunna träna och gå upp i ring, och kan ta dom flesta men nä. i ett riktigt slagsmål så tar inget hänsyn och det finns inget som heter, ta sekunders paus rätta till dräkten, kort paus för att dela ut poäng och så vidare och så vidare.


Summa summarum vetifan hur jag ska tänka några år senare.

jag ville inte börja slåss smuttsigt och åka på det. jag kunde slagit mot struphuvet direkt och stuckit ut ögon eller dragit flathand rätt över örat, greppa tag i hår och göra mos. Absolut. med mera med mera och gått i fight vinande ur detta.

men stället visste vilka vi var och utan vittnen och om jag hade mosat honom och så klart åkt på hela skiten.


Dagläget är att han blir dömd för grov, jag får ut pengar och egentingen så går jag lyckligare ut ur det hela. bakgrunden av kyochunkai är att jag kan ta smällarna med det behöver inte domaren veta --- muhuhaha. Vist jag åkte på en hjärnskakning och diverse nu läkta men men.

Det gäller liksom att välja sin fight och visat så här i efterhand. All kamsport jag tränat var värt det om man ska summera det.

Det hjälper mig mycket nu när hälsan inte är på topp. jag vet hur och vad jag ska träna så att jag kan träna när jag har en bra dag.

Det gjorde ju att den killen som flög på mig fick minst halta lite, att låret mosat gör ont och lär hålla i upp till en månad förhoppningsvis

Så mitt råd är , gå in på en känd lite större kamportkubb och det spelar inte så stor roll vad du ger dig in på. Det finns ingen kvick fix, du behöver ett par år innan du kan det. Spelar ingen rollv ad du tränar, det är utövaren som det håller på igen annan.

Tycker du kan skita fullt ut vad folk säger i tråden om den enda sporten eller den andra. jag skulle säga våga prova på flera olika.

Har själv kört kyokuchinkai och det är den jag rekommenderar i första hand men skulle också rekommendera någon av dom där man rollar runt på mattan. Ett år på matten och ett par år med den typen av karate så är du jävligt vass så länge du är ung och inte får som i mitt fall svaga länkar.^^

I mitt fall så är det nog Jujutsu eller Aikido nog det enda vettiga tyvärr och det är också något man kan hålla på med långt in på ålderns höst.

Jag såg en serie på Youtube. De skulle kåra den bäste kampsportaren. Det var elitutövare i bla karate, kung fu, jiujutsu, kickboxning, judo, boxning, MMA, mm, minns inte exakt.

Men en deltävling gick ut på vem som klarade sig bäst mot en galen attackerare med "kniv". Attackeraren hade skyddsdräkt och visir på sig så kamsportarna fick gå på max fullkontakt.

Attackeraren hade en Tushpenna istället för kniv. Den tävlande som fick minst tushprickar på sig av attackeraren och inga på dödliga ställen skulle vinna. Alla hade minst 10 märken på sig efter en 2 min rond.

Ingen av kamsportarna hade klarat sig utan svåra knivskador och flera hade fått dödliga skador om det varit på riktigt. Och de var alla svart bältare eller motsvarande.

Men visst hade attackeraren stor fördel av sin skyddsdräkt men ingen lyckades ens få honom att tappa tushpennan. När de greppade hans arm och hand så lyckades han flera ggr byta till sin andra hand och hugga med den.

Så kampsport är inte alltid så effektivt som man kan tro.