Hur ska 90/00-talister ha råd med hus egentligen?

Medellönen för ingenjörer 1936 var drygt 5.000 kr per år , villor i Bromma låg runt 35-40.000 kr , 7 gånger årsinkomsten ungefär, idag har väl ingenjörer kanske 600.000 kr det räcker på sin höjd till en 3:a i Bromma vid maxbelåning. För villor krävs 2.000.000+ i årsinkomst om bara mannen arbetar.

Hur visste du att min farfar var ingenjör?

Bara för att göra en lönejämförelse, fick bara fram information vad ingenjörer i snitt tjänade på den tiden, folk som köpte villor på 30-talet (förutom egnahemsvillorna) var ofta tjänstemän , ingenjörer, arkitekter, läkare.

Med andra ord inte de hus som småungarna i den här tråden gråter för att dom inte kan köpa...
Det finns mindre "slott" på små ställen där få vill bo som kostar 500 000kr.

Precis. Där jag bor han man köpa sjyssta hus för 0,7 till 2 miljoner. Visst, han vara omodern inredning osv, men det kan man fixa efterhand, och ett kök behöver inte kosta 250-300K att renovera.

Tar 15-20 min att åka in till stan, så helt hanterbart. Ska man bo på fina sluttning med bra utsikt över stan, då kostar motsvarande hus 3 ggr så mycket, och de fina 10 ggr så mycket.

Men man ska kanske inte börja där...

Jag vet flera 90-talister som har egna hus. Och de verkar ha råd med det.

Smart! Har lagt till dig som favorit!

Morfar var säljare och mormor hemmafru. De skaffade villa på 40-talet. Industristad i mellansverige. Dessförinnan hade de alltid hyrt. Bland annat hyrde de i Vasastan i Stockholm. Det var hur lätt som helst att hitta fina hyresobjekt i Stockholm på den tiden. Det var en bättre tid i Sveriges historia det där ofta på många bra sätt och vis. Ekonomin var mer fri.

Det tror jag verkligen inte på. Det är nog mer en myt. På bara några år nu i modern tid ser det dessutom till att kantra än mer och i snabb takt. Se på Tyskland! Se därför på Sverige! Bland annat har EU brutit med Ryssland och öser pengar till ett land i katastroftillstånd. Vapenlagren töms och ska fyllas på. Är det där vettig politik för ett industriellt Europa? Det är det verkligen inte. Samtidigt öser man på med massinvandringen. Kärnkraften har bantats kraftigt. Ändå hör man det där "Vi har mer pengar". Det är en märklig uppfattning. Och detta djävla EU med EU-kommissionen. I Storbritannien ska de fattigaste gamla få frysa i vinter. Man räknar med 4000 dödsoffer. "Vi har mer pengar". Jo tjena.

Fred. Gränser. Industri. Olof Palme och gamla gardet. Det är fyra saker som slår det nutida vansinnet och det måste man inte vara gammal sosse för att börja förstå.

Är du 20-28 och livet leker just för dig kan du ju få för dig att du lever i den bästa av tider men då tänker du för mycket på din egen situation och saknar de historiska kunskaperna.

De lägenheter jag tittar på i universitetsstad eller i Stockholm, som också är en universitetsstad, försöker man sälja till höga priser men det blir inga bud. Köpkraft och köpvilja har sjunkit. Jag sålde med stor förlust. Det sket jag i för jag behövde flytta och det var det värt.

Deflation vill makthavarna alltid undvika och kommer att undvika så långt det går med att trycka nya pengar och låta staten konsumera på lånade pengar mer än på skatt. Hursomhelst kan 90- och 00-talister fortfarande köpa hus men man måste hela tiden spara pengar. Det duger inte att resa upp pengarna i Asien som en annan luffare mellan 20 och 29 års ålder.

Vissa saker var bättre förr, andra sämre. Precis som att många lätt glömmer eller inte vet hur det var för 40-50 pr sen, så glorifierar andra istället.

Sen blandar du ihop samhällsstruktur, utrikespolitik mm och jämför det med privatekonomi.

Så här gammal har jag aldrig låtit i hela mitt liv men jag har inte fel :

En tråd full av hjärntvättade TikTokare som försöker översätta den amerikanska situationen med enormt ökade fastighetspriser till svenska mer mediokra ökningar.

När man är ung får man köpa billigt dyrt, alltså en billigare bostad med månadskostnad som är en ohälsosamt hög andel av ens inkomst.
Sedan blir det bättre år för år, så har det alltid varit.
Reallöneökningar och tillväxt löser det.
Enda vettiga skillnaden nu är att man faktiskt måste lägga in lite kontanta medel vilket bara är ett skydd för en själv.
Vill man bo mitt i ett storstadsområde får man offra allt annat.


När jag var 22år gammal 2003 köpte jag och min flickvän ett hus på landet, månadskostnaden för det huset var 65% av min inkomst(45% av bådas) + underhåll på huset och enorma bilkostnader på det(Tack MP).
Det gick vägen och blev bättre med åren, även om de första småbarnsåren var tuffa ekonomiskt.

Så om du är ung:

1: Jobba så mycket som möjligt, det är bara fjollor som inte maxar övertidskontot varje år.
Varför bara ha ett jobb?
2: Ha så små kostnader som möjligt, gå extremt lågt under en bestämd kortare period i livet för att
jobba på nr 3.
3: Med punkt 1 och 2 igång så gäller det att börja spara aggressivt, handpenning till en bostad är ett
utmärkt mål, sätt gärna kortare delmål.
4: Inga konsumtionslån någonsin, Klarna är inte din vän utan kommer att se till att du är fattig livet
ut.
5: Var inte en konsumtionstorsk, du behöver inte den senaste Iphonen utan du behöver bara en
telefon som fungerar som kommer att kosta dig en tredjedel så mycket som exempel.
6: Hela livet är ett enormt uppskalat marshmallowtest och ju snabbare du kommer underfund med det
desto bättre.
7: Lev som ingen annan när du är ung som kommer du att kunna leva som ingen annnan när du blir
äldre!