Citat:
När man tittar tillbaka historiskt på huspriserna så har dem varit väldigt låga i förhållande till reallönerna. Räknar man KPI på en villa för ca 70 år sedan kostade den drygt 1 mkr omräknat till dagens penningvärde. Spolar vi sedan bandet 70 år fram till idag så kostar samma villa i genomsnitt 3,7 mkr. Nu är det väl förvisso få om ens någon som bor kvar i villan från 1952 och mycket har hänt sen dess. Vi
hade b la hade en rekordstark reallöneutveckling från mitten av 90-talet och fram till 2000-talets senare hälft och ökningarna i huspriser har varit ännu högre. Faktum är väl att 60-70 talisterna framstår som (mer eller mindre) ekonomiska genier vars hus köptes under 80-90 talet utan krav på amortering,handpenning på 5% och ränteavdragen direkt från bruttolönen. Dessa två generationer inklusive 80-talisterna har kunnat göra rejäla hackor på sina villor och alltjämt värderat om kåken , belånat på renoveringar och pytsat in på sparkonton åt ungarna. Nu stundar pensionen för flertalet av husägarna från det ljuva 60-talet och troligtvis funderar många av dom på att dra sig mot sydligare breddgrader eller rentav bosätta sig i en central lägenhet med fritidshuset som tillflyktsort när tristessen kryper sig på.
När husförsäljningen är ett faktum och med dagens huspriser så undrar jag genuint hur 90/00 talisterna ska ha råd att köpa och bo? Kontantinsatsen är på minst 15% med belåningsgrad 85% ,lägg sen på amorteringskravet på 2% och sen får man inte glömma bort allt underhåll i kåken med takbyte, stambyte,dränering,fasadbyte, nytt kök,vardagsrum och allt som egentligen hör till ett husägande. Vi snackar miljonbelopp! Numera är det också en sinnessjuk energiskatt som många gånger överstiger priset på elen med råge och den lär inte heller bli billigare med åren inför kommande finansiering av kärnkraftsbyggen. Jag tillhör själv 90-talet och äger ett hus i dag men då är jag också en höginkomsttagare med 60k i månaden utan barn och jag skulle i ärlighetens namn inte kunna skaffa barn utan att behöva budgetera KRAFTIGT.. Jag kan för all del i världen inte se hur gemene 90/00-talist ska kunna ha råd att bo i villa!? Och än mindre om man som mig inte har haft ett sparkapital från päronen att kunna nyttja till bostaden
hade b la hade en rekordstark reallöneutveckling från mitten av 90-talet och fram till 2000-talets senare hälft och ökningarna i huspriser har varit ännu högre. Faktum är väl att 60-70 talisterna framstår som (mer eller mindre) ekonomiska genier vars hus köptes under 80-90 talet utan krav på amortering,handpenning på 5% och ränteavdragen direkt från bruttolönen. Dessa två generationer inklusive 80-talisterna har kunnat göra rejäla hackor på sina villor och alltjämt värderat om kåken , belånat på renoveringar och pytsat in på sparkonton åt ungarna. Nu stundar pensionen för flertalet av husägarna från det ljuva 60-talet och troligtvis funderar många av dom på att dra sig mot sydligare breddgrader eller rentav bosätta sig i en central lägenhet med fritidshuset som tillflyktsort när tristessen kryper sig på.
När husförsäljningen är ett faktum och med dagens huspriser så undrar jag genuint hur 90/00 talisterna ska ha råd att köpa och bo? Kontantinsatsen är på minst 15% med belåningsgrad 85% ,lägg sen på amorteringskravet på 2% och sen får man inte glömma bort allt underhåll i kåken med takbyte, stambyte,dränering,fasadbyte, nytt kök,vardagsrum och allt som egentligen hör till ett husägande. Vi snackar miljonbelopp! Numera är det också en sinnessjuk energiskatt som många gånger överstiger priset på elen med råge och den lär inte heller bli billigare med åren inför kommande finansiering av kärnkraftsbyggen. Jag tillhör själv 90-talet och äger ett hus i dag men då är jag också en höginkomsttagare med 60k i månaden utan barn och jag skulle i ärlighetens namn inte kunna skaffa barn utan att behöva budgetera KRAFTIGT.. Jag kan för all del i världen inte se hur gemene 90/00-talist ska kunna ha råd att bo i villa!? Och än mindre om man som mig inte har haft ett sparkapital från päronen att kunna nyttja till bostaden
Det är alltid ett jävla gnäll. I slutändan handlar alla dessa trådar om att skribenterna inte har råd att bo i de absolut bästa områdena.
Reallönerna har ökat KRAFTIGT sedan 80-talet. Allt utöver bostäder är mkt billigare än 1985 i relation till lönen då. Mat, kläder, elektronik etc. 1985 hade knappt en käft varit utanför europa. Nu åker alla till Thailand varje år. En hantverkare 1985 hade i regel knappt varit utanför norden annat än någon enstaka tripp till Kanarieöarna.
Genomsnittet i ålder för att vara etablerad på arbetsmarknaden var 1990 knappt 22 år. 2024 är den 29 år. 1990 var det knappt en jävel som först bodde hemma och ströjobbade och sen backpackade och flummade i 3-4 år. 20-30% började på universtitet eller annan vidareutbildning direkt efter gymnasiet. Resten påbörjade sitt yrke och sitt vuxenliv. 2024 ses man knappt som vuxen förrän man börjar närma sig 30 år.
Det mest sinnessjuka först och främst är att kalla sig ”höginkomsttagare” med skrala 60k i månaden.
En utbildad lärare i Stockholm ligger nära 50k i månaden i snitt. Snittlönen för en sjuksyrra med grundutbildning utan ob är 43k. Mycket mer om de har lite vidareutbildning eller bor i Stockholm.
Stockholm är dyrast i Sverige. Trots det kan du köpa en äganderätt radhus med låg driftskostnad i typ Huddinge i bra skick som inte kräver en dyr renovering för 3,5msek. Längre ut i typ Åkersberga knappt 3 msek.
https://www.hemnet.se/salda/radhus-6...53918413588672
3,5 msek kräver 500k i insats ja. Men för två personer gemensamt bör det inte vara någon omöjlighet att spara ihop till eller ha som insats från tidigare boenden.
Två grundutbildade syrror har alltså 86k före skatt, 68k netto. Säg att radhuset har en driftskostnad på 3k i månaden och en ränta på 3%. Samt 3% amortering. Då kommer radhuset kosta runt 15k i månaden ink amortering.
Det är endast 22% av syrrornas disponibla inkomst. 1985 var den procentsatsen betydligt högre för 2 syrror i likvärdigt boende.
Skapa ett konto eller logga in för att kommentera
Du måste vara medlem för att kunna kommentera
