Dikotomin mellan svensk arkitekters ritningar och deras egna hem

De som läser Samnytt och ser Kent Ekeroths inlägg lär ha märkt att han ofta kritiserar svensk "arkitektur" och de stål- och betongbyggen som ofta byggs, både kontors-, handels- och bostadsområden som blir extremt fula.

Sedan när man läser vem som har designat området/byggnaden så visar det sig inte sällan att arkitekten i fråga själv bor i en sekelskiftesvilla i trä eller t.o.m. har byggt nytt men i formen av ett torp a la 1700-talet med grästak, d.v.s. man bor själv väldigt vackert, ursvenskt och gärna "traditionellt".

Exemplet i SVT i morse (25/20-24) med Gert Wingårdh visade tydligt att hans egna boende skiljer sig rejält från de byggnader i nästan sovjetisk brutalism han själv ritar. Han förfular miljön medvetet, får t.o.m. priser för det, men när det gäller hans egna boende.....

https://www.byggahus.se/gert-och-kar...and-i-bohuslan
https://sv.wikipedia.org/wiki/Katego..._Wing%C3%A5rdh

Varför har det blivit så att städer har blivit extremt fula under sent 60-tal, 70-tal och fram till idag med extremt fokus på stål och betong om och om igen i den offentliga miljön, är det ett medvetet drag i socialpsykologisk terror eller är det en kostnadsfråga?

Bidra gärna med andra arkitekter som går emot eller med mitt diskussionsämne!

Kan ju vara att det är snyggt med modern arkitektur och glas, betong, marmor, rostfritt stål.
Aula Medica Auditorium t ex i Karolinska Institutetets område är ju fantastiskt.
Så kan man väl inte bo hemma kanske.
Men sen är väl en arkitekt nån sorts matematiker med konstnärsambitioner som vill skapa å skapa något nytt - inte kopiera gamla byggnader på Blasieholmen.

Ja, men problemet är ju att byggnader i sig är ju inte "saker" utan ställen folk verkar och bor i. Arkitekterna är ju därmed inte så dumma att de bygger fult åt sig själva, men däremot förfular de ju medvetet miljön som ANDRA ska leva och verka i vilket får konsekvenser.

Vi vet ju redan konsekvenserna av de stora lägenhetskomplexen i förorterna där boende, ekonomi och kultur sammantaget skapar sociala problem.

Nu har Gert Wingårdh våldtagit sitt hus också, ingen som vet lite om byggnadsvård skulle göra så där!
Jag kräks mer hur han blandar stilar än hur han designat hus från grunden.

Det största problemet är storhetsvansinnet bland arkitekter. De har ingen önskan om att byggnader skall smälta in i omgivningen, att de som arkitekter skall tex tjäna de som skall bo i husen eller uppdragsgivaren.

Istället skall de bygga solitärer som står ut och sprider glans över dem själva. De ser sig själva som skulptörer.

Nationalekonomer och fysiker har i princip alltid autism. Det är en förutsättning för att en människa skall fördjupa sig i dessa ämnen. Vi behöver alltså felkonstruerade fyrkantiga människor för vissa uppgifter. Se på utvecklingen av datorer tex.
Men det sista vi skall göra är att låta dom ha inflytande över större frågor. Frågor där tex flera intressen måste vägas mot varandra. Det är helt enkelt något de inte kan. Se på Tegnell och covid tex.


Jag undrar hur stor andel av arkitekter som har autism. Jag vet inte. Jag har bara träffat två arkitektstuderande och Gert. För i ärlighetens namn bodde han i Göteborgs fulaste hus ett tag (och lever faktiskt som han lär).
Han bodde i de gråa "kommandobryggorna" (folkmun) i plåt på dragspelsgatan i frölunda. 26 södra om jag minns rätt.

Nu bor han utanför Marstrand och huset om jag själv får tycka till är betydligt "trevligare" (min subjektiva bedömning) jämfört med de stål och betong vrak han själv ritar för allmänheten. När det kommer till kritan är de egna boendena alltid "trevligare" och mer personliga/humana än de offentliga boenden de ritar på uppdrag. Jag skulle inte kalla det att leva som man lär även om en av er påpekar att han HAR gjort det.

Frågan är ju om arkitekterna medvetet ritar fula byggnader och miljöer eller om det är fråga om skillnader i tycke och smak?

I de socialt utmanade områdena är det inte nödvändigtvis byggnadernas estetik som är problemet. Snarare handlar det om miljön, byggnadernas placeringar och det där emellan, samt om byggnadernas och områdets innehåll. Antagligen även en del om alldeles för dålig variation av upplåtelseformer.

Sedan ska man ju inte underskatta det estetiska i utsatta områden heller. I en brasiliansk favela provade man att måla om allt i glada färger, det fick brottsligheten och skadegörelsen att minska drastiskt. Man drar sig för att förstöra något fint.

Det finns ingen arkitekturskola idag som lär ut något annat än modernism (Fula kantiga lådor i glas och stål)

Men jag håller med, kontrasten mellan alla modernistiska uppkastningar de ritar för allmänheten är slående. Byggherrarna (de som till slut ska ta ställning till arkitektbyråers olika förslag) har även dom ett stort ansvar.

I Göteborg händer det saker . Det finns en medvetenhet i stadens styrelse att vilja bygga mer åt det klassiska hållet. Redan nu har div. förslag av nya modernistiska lådor i centrum förkastats, och istället skickat anbud till de få arkitekter som fortfarande behärskar det klassiska formspråket.
Förfulningen måste upphöra.

Just därför menar jag att den offentliga byggnadsmiljön och hur det ser ut reflekterar lite hur man är och kanske ur S och V:s syn hur man blir. Ironiskt nog är de gamla sovjetiska tunnelbanestationerna EXTREMT fina och inte vandaliserade, medan de flesta moderna västerländska diton ofta lider av vandalism.

I min mening ger betong och stålkonstruktionerna upphov till en slags råtta-i-buren-mentalitet som värst yttrar sig i förortsmiljöerna. Tyvärr har dessa byggnader flyttat även till innerstäderna där de inte sällan har blivit affärer, museer och kontorskomplex.

Det är ofta staten, regioner, kommuner, Riksbyggen, HSB och andra större organisationer som banar väg för skräpet i egenskap av byggherrar.

Det kan handla om pengar (eller uppfattas handla om pengar), men om t.ex. regionerna var mer medvetna om att inhuman arkitektur banar väg för ohälsa, då hade de sannolikt haft mer utarbetade metoder för att stoppa den ohälsosamma arkitekturen redan på planeringsstadiet.

Tyvärr finns det ibland rent ideologiska hinder. Man tror att förtryckande arkitektur har något inneboende socialt eller gemensamhetsskapande över sig. Det är samma idéer som går ut på att ett samhälle är bra bara för att alla har det lika dåligt.

Följaktligen är det förstås hyckleri när dessa arkitekter och deras beställande politiker själva bor i sörgårdsidyller, samtidigt som de tycker att allmänheten ska nöja sig med motsatsen.

Bra inlägg, naturligtvis har både politiker/tjänstemän som godkänner arkitekters förslag ett ansvar liksom dom som ska bli nya ägare till "skapelserna".

Om ingen köper dom "fula lådorna" så skulle arkitekter sikta i en annan, förhoppningsvis trevligare, riktning.

Sedan antar jag att ekonomi har en stor inverkan på beslut och det är sannolikt inte billigast att bygga vackert och trivsamt, i alla fall inte innan det blivit vedertaget så folk blivit vana att bygga så och byggmaterial för det finns tillgängligt i stora mängder.

Nu är det inte arkitekterna som har sista ordet utan byggherrarna och till viss del kommunerna. NCC, JM och PEAB är inte intresserade av att bygga något annat än till lägsta kostnad som man sedan kan kränga till högsta pris. Sedan verkar det finnas gott om köpare så varför ska man då som byggherre lägga ner extra pengar om det inte lönar sig? Det som är det viktiga är vad som står på sista raden i bokslutet.