Antinatalism

Det är intressant hur människor med din personlighet har ett så omedelbart behov av att liksom "kräkas ut" (projicering) den där toxiska känslan som kommer över er så fort ni ställs inför minsta tanke att något är lite galet i ert agerande, eller tankesätt. Det gör er extremt förutsägbara, har du någonsin reflekterat över det?

Och väldigt ensamma. Och bittra. Risken för självmord är ganska hög på sikt. Jag tycker verkligen att du ska "man up" och göra något åt det. Jag önskar dig ett bättre liv kära medresenär.

Självmord är det naturligtvis inget fel med då det är varje människas rätt att själv bestämma över sitt liv. Lidandet ska gå att avslutas genast om man så vill och inom antinatalismen ses självmord inte som ett tabu.

Inräknat den dolda skatten "arbetsgivaravgifter" betalar jag typ 44% varje månad bl a för att du ska kunna leva arbetsfritt och för din sjukvård och för polisen som du kan ringa om någon stjäl från dig det du oärligt har stulit från andra. Plus lite annat som t ex fadderbarn. Men ok, du har ju onekligen spenderat mer (från mina skattepengar) på porrsajter än jag, GRATTIS.

Inte ärlig på det eller det eller det, och stjäl t ex från restauranger, men du är ändå ärligast av alla eftersom att alla som inte håller med dig bara är oärliga. Patetiskt på riktigt ju. Har du lärt dig den fjantiga "filosofin" från Schopenhauer?

Klart som fan man är och har rätt att vara förbannad när man tvingats in i ett hopplöst helvete av efterblivna och hjärtlösa idioter. Förklara istället vad i det galna ligger i antinatalismen. Nu går tyvärr inte det och det vet du troligtvis själv. Eftersom livet är både meningslöst och fullt av lidande i alla former så finns det inget argument mot, såvida man gör en korrekt analys av situationen och inte ägnar sig åt vanföreställningar och rosaskimrande fantasier. Det finns inte minsta verkliga realistiska grund för något hopp.

"Man up" haha Hur vore det om du istället slutade vara en empatilös dum jävla apa?

You can´t change people around, but you can change the people around you. Jag vill på inget sätt övertyga dig om att livet är, bör vara, någonsin varit eller någonsin kommer vara "sunshine lollipop", men jag tror att det kan vara bättre än "ett hopplöst helvete av efterblivna och hjärtlösa idioter".

Det får du fråga någon annan om, för jag tycker inte det. Jag tycker snarare att det är både intressant och rätt "kittlande" att mänskligheten svarar på världsutvecklingen med att inte vilja föda barn till den. Det är uppenbart att hela grejen med att vi blir fler och fler, som konsumerar mer och mer och fuckar upp allt liv på jorden medan empatiskadade vuxenbäbisar som Elon Musk blir rikare leder ner i ett mörkt hål. Det jag motsatte mig var den dystopiska misantropin rörande mer eller mindre konkret folkmord.


Projicering. Inget som landar här. Man up. Väx upp. Ta ansvar för dig själv.

Absolut. Alla människor har inte modet att möta sig själva, ta ansvar och hantera sina problem. Men jag kan få önska att de kunde finna det modet?

Och här visar du än en gång hur empatilös och korkad du är. Inte märkligt alls att den här idiotcirkusen fortsätter när dom flesta har bajskorvar istället för hjärnor i skallen.

Det är ju det som är så jävla korkat som ingen vill erkänna. Det spelar ingen som helst roll om en ens anhöriga dör eller om man själv gör det eftersom alla ändå skall dö förr eller senare och glömma hela historien. Nu anser ju jag till skillnad från alla som har huvudet i sanden att det just spelar en enorm roll och är så fruktansvärt så man bör helt avstå skaffa familj och nya kärleksrelationer. Om man på allvar värdesätter verklig kärlek så är man inte beredd att prisge den åt döden.

Jävla tjat om det "argumentet". VARFÖR spelar det ingen roll vad vi gör innan vi dör, därför att allt detta så småningom kommer att vara bortglömt efter vår död???????

Vad har du för glädje av OM du skulle kommas ihåg i evigheters evighet NÄR DU ÄR DÖD, och alltså inte kan uppleva någonting??

Det är NU när du lever som du upplever saker. Det är NU när du lever som allt sådant spelar roll..

Därför: Fånga dagen!

Fast man kan se döden på olika vis också, om folk tyckte att den var så fruktansvärd så hade det snacket varit on topic mycket mer.
Men samtidigt så är de flesta inte fullblodiga materialister utan många tror att livet har någon slags mening.
Hade vi haft bevis på att ingenting händer efter döden så är jag övertygad om att många blivit rädda och tappat syftet med sina liv.
Att det istället råder avsaknad av bevis gör att man kan tolka döden och livet på olika vis.
Jag tycker ju som många andra här att avsaknaden av bevis gör att man bör tolka livet som meningslöst.

Men vännen, jag förstår hur provocerad och angripen du känner dig. Det är OK. Men det är inte jag. Jag har haft glädjen att frottera mig med mängder av människor med din typ av personlighet. Jag inte bara förstår, jag förstår att det är just det att jag gör det som är själva problemet för dig. Jag förstår också var allt snack om "empatilös" etc kommer ifrån. Den där känslan av skam som du inte kan, eller vill (?) hantera. Jag kan bara rekommendera dig att försöka hantera den.

Men tänk om en persons största önskan är att avfyra ett skott mitt i pannan?
Då måste ju det vara slöseri med livet att inte ta till vara på chansen hen har att göra det medans hen lever.
För man kan ju inte skjuta sig när man är död