Samer r tjockare och gladare n befolkningen i stort. S skulle man kunna tolka den frsta nationella folkhlsounderskningen, som presenterades p tisdagen.
Den visar att samer har en god allmn hlsa och ett bttre psykiskt vlbefinnande n befolkningen i stort.
Var vl inga strre skillnader mellan svenskar i allmnhet i underskningen.
Vilket r konstigt, eftersom Sametinget har kartlagt all den rasism som samer utstts fr (mer i spoiler).
Hur kan det komma sig att den inte gr avtryck i folkhlsan?
Rapporten har identifierat tio rasistiska mekanismer som delvis verlappar varandra:
1. Etnorasmotiverad negativ behandling eller diskriminering (mellanmnsklig negativ
behandling mot samer som trakasserier eller diskriminering). Enktunderskningen
antyder att 50-70% av samerna som deltagit r utsatta fr denna rasism. Bde enktsvar
och forskning visar att denna upplevelse r vanligare bland rensktare: mellan 70-90%.
Samer som utsatts upplever smre mjlighet till god psykisk och fysisk hlsa n andra
grupper.
2. Brister i samers sjlvbestmmande eller inflytande (samer har inte tillrcklig makt
ver saker som pverkar dem). Effekterna av Brister i samers sjlvbestmmande eller
inflytande r oklara d forskning som belgger effekter inte framkommit i
kartlggningen. Berttelser frn samer antyder att samer blir hindrade i tillgngen till
ldrevrd och adekvat utbildning fr sina barn.
3. Narrativ som verkar negativt mot samer (stereotyper och negativa frestllningar
om samer). Effekterna av Narrativ som verkar negativt mot samer r oklara d
forskning som belgger effekter inte framkommit i kartlggningen. Kllor i rapporten
pekar p att samer hindras d de frsker ifrgastta dessa narrativ.
4. Osynliggrande (samers unika livsvillkor och frutsttningar tas inte p allvar, och de
behandlas i vissa fall lika som majoriteten). Studier har visat att samer har lgre
frtroende fr sjukvrden n svenskar. Den svenska sjukvrden tar inte hnsyn till de
srskilda problem som samer har och i praktiken har de drfr inte samma kvalit p
sjukvrden som majoritetsbefolkningen menar forskarna. Kllor i rapporten pekar p
att samers mjlighet till inflytande ver saker som berr dem begrnsas p grund av
den rasistiska mekanismen Osynliggrande.
5. Okunskap (okunskap om samers frutsttningar hos myndigheter, vrdpersonal,
beslutsfattare). Samiska kvinnor har smre mjlighet n svenska kvinnor till positivt
frndringsarbete i frga om mns vld mot kvinnor. Okunskap pverkar ven
rensktande samers mjlighet till vrd d vrdpersonal r okunnig om samers
livsvillkor. Kvalitativa data antyder att samer begrnsas i tillgngen till en bra sjukvrd,
till att uttrycka en samisk identitet, och att kunna leva som samer i Sverige.
6. Att ej arbeta mot etnorasmotiverad negativ behandling eller diskriminering (att
veta om att trakasserier mot samer existerar men vlja att inte gra ngot t det).
Effekterna av Att ej arbeta mot etnorasmotiverad negativ behandling eller
diskriminering r oklara d forskning som belgger effekter inte framkommit i kartlggningen.
Kllorna i rapporten antyder dock att lrare och personal p skolor,
samt chefer p arbetsplatser vetat om att trakasserier och utfrysning av samer pgr
men inte gjort ngot fr att stoppa det med effekten att trakasserierna fr fortg.
7. Exkludering inom det samiska folket (d samer exkluderar andra samer eller hindrar
dem att uttrycka en samisk identitet). Effekten av Exkludering inom det samiska
folket r oklara d forskning som belgger effekterna inte framkommit i
kartlggningen. Kvalitativa data pekar p att samer blir begrnsade i mjligheten att
uttrycka sin samiska identitet, och att lra sig mer om den samiska kulturen.
8. Poliser som agerar rasdiskriminerande mot samer (poliser som inte tar anmlningar
frn rensktande samer p allvar). Internationell forskning pekar p att urfolk blir
begrnsade i sin mjlighet till fysisk trygghet p grund av vld frn poliser. Effekten av
Poliser som agerar etnorasdiskriminerande mot samer r oklara d forskning som
belgger effekterna inte framkommit i kartlggningen. Kvalitativa data pekar p att
rensktande samer blir begrnsade i sin mjlighet att f hjlp av polisen, d samer
berttar om hur de inte ftt hjlp d renar plgats eller stulits.
9. Lagar och regler som har negativa effekter p samer (d regelverk eller lagar har en
negativ inverkan p samer som grupp eller p grupperingar bland samer). Effekten av
Lagar och regler som har negativa effekter p samer r oklara d forskning som
belgger effekterna inte framkommit i kartlggningen. Kvalitativa data pekar p att
samer utanfr samebyarna blir begrnsade frn att nyttja land- och vattenresurser p
grund av lagar som staten upprttat.
10. Resurser lggs inte p samer (ekonomiska-, personal-, eller tidsresurser kommer inte
samer till del vilket pverkar deras mjlighet att till exempel utbilda sig). Effekten av
denna rasistiska mekanism r oklar d forskning som belgger effekterna inte
framkommit i kartlggningen. Kvalitativa data pekar p att samer hindras i sin
mjlighet till utbildning och mjlighet att anvnda sitt modersml i sjukvrden.
Jag har jobbat runt Kiruna av och till inom gruvnringen. Samer dr uppe bor i feta villor och har det riktigt bra ekonomiskt. Bidragsparasiter av rang, om jag satt i LKABs ledning s skulle jag inte bli besviken om dessa jvla as deporterades till Finland eller ngot annat stlle dr de kan mjlka sina jvla renar.
Samer r tjockare och gladare n befolkningen i stort. S skulle man kunna tolka den frsta nationella folkhlsounderskningen, som presenterades p tisdagen.
Den visar att samer har en god allmn hlsa och ett bttre psykiskt vlbefinnande n befolkningen i stort.
Hur kan det komma sig att de mr s bra nr de knner sig s utsatta och jagade?
Lite fult nr forskaren som presenterar resultaten r s skrattande glad nr han sger att "svenskarna" mr smre n samerna.
r han same tro? :whistle:
Jon Petter Stoor
Samerna mr bra av att rra p sig mycket.
Mrkligt att de samtidigt r tjockare.
Samer r tjockare och gladare n befolkningen i stort.[/i]
Jag undrar ju s klart om folkhlsounderskningen tagit hnsyn till att samer eventuellt har mera muskelmassa vilket i sig kar BMI ngot. Samerna r ju knda fr att vara ett naturfolk som rr p sig mycket och borde sledes ha ngot hgre BMI n vriga etniska svenskar.
Olika raser har olika BMW, svarta kan vga mera och vara hlsosamma eftersom svarta tenderar att samla mindre fett runt magen, samtidigt som svarta generellt har mera muskelmassa.
Men s har vi kroppslngd. Och dr verkar frhllandet vara att kortare personer uppskattas vara smalare n de egentligen r, ifall BMI anvnds. Lngre personer de kommer anses vara tjockare n vad de r ifall BMI ska anvndas fr att bedma hlsa utifrn lngd och vikt. Det beror p att lngre personer vger mera n kortare personer och att viktfrhllandet nr vi vger lngre personer, det kar.
Samerna har en kortare medellngd n etniska svenskar (173 cm), vilket antyder att samer r mera verviktiga n det som visas i folkhlsounderskningen. OM nu vriga faktorer som jag rknat upp, som att muskler vger mera n fatt, rknas bort.
Jag undrar ju s klart om folkhlsounderskningen tagit hnsyn till att samer eventuellt har mera muskelmassa vilket i sig kar BMI ngot. Samerna r ju knda fr att vara ett naturfolk som rr p sig mycket och borde sledes ha ngot hgre BMI n vriga etniska svenskar.
Olika raser har olika BMW, svarta kan vga mera och vara hlsosamma eftersom svarta tenderar att samla mindre fett runt magen, samtidigt som svarta generellt har mera muskelmassa.
Men s har vi kroppslngd. Och dr verkar frhllandet vara att kortare personer uppskattas vara smalare n de egentligen r, ifall BMI anvnds. Lngre personer de kommer anses vara tjockare n vad de r ifall BMI ska anvndas fr att bedma hlsa utifrn lngd och vikt. Det beror p att lngre personer vger mera n kortare personer och att viktfrhllandet nr vi vger lngre personer, det kar.
Samerna har en kortare medellngd n etniska svenskar (173 cm), vilket antyder att samer r mera verviktiga n det som visas i folkhlsounderskningen. OM nu vriga faktorer som jag rknat upp, som att muskler vger mera n fatt, rknas bort.
Vi kan nog rkna med att ett folk som krver gratis helikopter, skoter och bil fr att ta sig ut i naturen har mer fett n muskler.
Samer r tjockare och gladare n befolkningen i stort. S skulle man kunna tolka den frsta nationella folkhlsounderskningen, som presenterades p tisdagen.
Den visar att samer har en god allmn hlsa och ett bttre psykiskt vlbefinnande n befolkningen i stort.
Tror jag det...bidragen strmmar vl dit...en halv miljard tror jag frra ret. men p radion i dag sa dom att sjlvmordsfrsk var vanligt.
Frmodligen fr att mnga samer drabbas av lappsjuka dr uppe. Sedan r det ju en frga ifall samerna vet om att det r just lappsjuka som de drabbas av, de kanske inte r medvetna om varfr de fr depression.
Sjlvmord r annars hgre bland folkslag som bor isolerat. Det fanns ett reportage om eskimer Jag vet faktiskt inte vilket ord som eskim ska bytas ut mot idag. Nu kom jag ihg eskim = inuit. Det finns en video p Youtube om en knd Youtuber som besker inuiter och de begr sjlvmord ofta. Men s bor de ute p en i ingenstans, inuiterna allts. (Jag tror det var inuiter, eller om det bara rknades till grnlnningar)
Std Flashback
Flashback finansieras genom donationer frn vra medlemmar och beskare. Det r med hjlp av dig vi kan fortstta erbjuda en fri samhllsdebatt. Tack fr ditt std!
