Citat:
Jag sa inte att de hade en genomtänkt utopi, det hade ju betytt att det fanns någon form av intelligens baom ... och som vi vet så är intelligens en stor bristvara i SD.Men du kanske hade tyckt bättre om ordvalet "dagdrömmar?" SD dagdrömmer alltså om någon slags Astrid Lindgren-Sverige. Innehåller allt från fornstora dar (Ronja Rövardotter) till lantlig idyll på 1800-talet (Emil i Lönneberga) och folkhemsideal på 50-talet (Pippi Långstrump). SDs storsvenska dagdrömmar underblåses varje år under fackelmarchen 30 november till XII ära.
Men visst kan SD läsa också, det bevisar de när de rapar upp alla Herman Lindqvist-historier de korvstoppats med under sina landsdagars lägerliv.
[quote=Strix m/94|51652539]Såsse blev (blir) man främst av avundsjukeskäl. Avundsjukan är en helt avgörande drivkraft inom socialdemokratin. Den socialdemokratiska idén om solidaritet har jag i något annat sammanhang här på FB karaktäriserat som "egoism i grupp" och det hävdar jag fortfarande är rätt nära sanningen.[/QUOTE
Nej, det är inte riktigt.
Socialismen, som socialdemokratin tillhör, lyckades locka så stora sympatier pga att den målade upp ett mål och ett löfte om förbättring - för alla. Det är orsaken till varför så månag engagerade sig så djupt, och det är orsaken till dess exempellösa framgångar. Dvs om alla arbetar tillsammans för att nå målet, kommr alla också få ta del av frukterna av arbetet. Det är inte egoism, det är inte avundsjuka. Det är definitionen på altruism. Du kan inte blanda ihop de begreppen då de skiljer sig på ett diametralt sätt.
Egoism är "jag ska få det bättre - även på andras bekostnad."
Dvs som kapitalism, och det är just egoismen som kapitalismen riktar sig till. Även som gruppmodell - "vi ska få det bättre - på andras bekostnad."
Socialism är det enda politiska system som nått dessa framgångar, och det beror just på dess mål och dess löfte. Dess framgångar visar också att människan fungerar bäst, arbetar som effektivast, som grupp. Det har bara varit religioner som haft motsvarande framgångar. Vi kan som individer nå stora individuella framgångar - men vi kan bara förändra världen som grupp.
Om en ny politisk ideologi ska få motsvarande paradigmbrytande framgångar måste det också innehålla sådant som tilltalar mänskligheten i stort, som grupp. Det finns inga sådana i dagsläget, men historien har visat oss att sådant dyker upp då och då.
Kapitalismen är ingen ideologi, det är bara ett sätt att intellektuellt försöka försvara sin egoism. Ungefär som rasism är ett sätt att intellektuellt försvara sin intolerans, främlingsfientlighet etc.
Att du försökte förklara socialismen som avundsjuka säger väl egentligen mer om dig än om socialismen.
Citat:
Men jag har ju redan förklarat för dig att försvarets kräftgång inte beror på socialdemokratisk politik, utan på högerns nyliberala insatser. Och på samma sätt vet vi ju alla hur högljutt högern försökt profilera sig som skolans räddare - när de varit i opposition. Men när de väl fått möjlighet att göra något - då har de visat att de egentligen inte var särskilt intresserade av skolan. Nej, intresset låg, om alltid, någon annanstans. Dvs nyliberalism. Men Sossarna borde aldrig börjat experimentera i pedagogiken. de gav för stor makt åt pedagogiska flummare, som utan rejäl vetenskap i ryggen försämrade förutsättningarna för generationer av skolgossar. Men det är något som även högern hade gjort, dvs de hade följt rådande pedagogiska strömningar. Sverige är ett allt för litet och allt för homogent land. Det påverkar mycket mer än olika politiska partier.
Och Du-reformen var ju inte någon S-märkt kampanj. Det bara slumpade sig så - till stor del pga det jag ovan beskrev om Sverige som allt för litet och homogent. Allt för auktoritetstroget. Dessutom var det måhända något som låg i tiden.
det är alldeles för enkelt att klaga på sossarna, oavsett vad det än gäller. dessvärre är mycket av kritiken helt felaktig och handlar mer om en mytbildning Mot sossarna än om verklighet.