Antidepressiva FAQ

Jag tror ändå att venlafaxin var den bästa medicinen jag någonsin haft.

Jag blev fri från den malande ångesten jag haft sedan jag vart barn. Jag blev mindre känslig. Hade inga problem att gå upp på morgonen och ta mig till jobbet. Jag såg framemot dagarna. Fick en massa energi. Kunde stå på mig på jobbet om jag tyckte något vart fel. Kunde koncentrera mig.
Vart drivande och beslutsfattande . Blev dessutom väldigt duktig på mitt jobb som snickare och hade planer på att utbilda mig vidare till bygginjegör.

Sedan medicinen slutat fungera har jag inte haft ett riktigt jobb , bara under kortare stunder. Max 1 år när jag åt Elvanse.

Känns så frustrerad . Nu sover jag mest om dagarna. Tar mig till gymmet ibland. Känner mig hopplöst. Vaknar varje dag med oro i magen som sedan övergår till tryck över bröstet som jag har dagen igenom. Är deprimerad. Det ändå som får mig att göra något eller ta tag i saker är när jag tar till olagliga substanser så som Buprenorfin eller amfetamin.

Detta gör att jag hamnar mellan stolarna inom psykiatrin och missbruksvården . Fast de borde behandling det under samma "tak" då det är en samsjuklighet och min form av självmedicinering.

Innan de antidepressiva slutade fungera tog jag aldrig droger för att orka göra saker, visst tog jag vid fest på en fredag eller lördag nån gång , då kokain eller ecstasy men då var jag 19-20 år.

Nu är jag snart 38år gammal.

Undrar om Ketamin eller Spravato skulle kunna vara något, eller Nardil eller Parnate men biverkningarna med de verkar vara så många och farliga att jag tror inte det är någon idé.

Det hände på hösten 2010 om jag inte minns fel. Jag hade haft receptet på Effexor Depot (Venlafaxin) och patentet hade löpt ut och jag fick istället Venlafaxin generika. Det var i samband med övergången som det slutade fungera bara direkt. Jätte skumt. Försökte byta tillbaka till Effexor igen och betalade full pris men med samma resultat. Blev helt tom I huvudet, enorm energi förlust men samtidigt vart de jobbiga biverkningarna kvar så som svettningar. Försökte de kommande månaderna med alla olika former av SSRI-SNRI-DNRI-TCA men med samma resultat och de är så fortfarande. Har jag inte tatt de ett långt tag får jag effekt första dagen av de och jag känner mig upprymd och tillbaka till mig själv men sen dag 2 stänger kroppen bara ner och jag blir apatisk, helt tom I huvudet samt får biverkningarna. Ingen läkare har någonsin kunnat förklara varför detta händer. Det känns så hopplöst för jag hade verkligen en jättebra effekt av SNRI . Allt brus försvann i huvudet , den förlamande ångesten som jag haft sen barn var under kontroll. Kände mig gladare och behövde inte sova lika länge. Såg framemot dagarna. Var den som skojade och drog upp stämningen på jobbet. Nu har jag inte haft ett riktigt jobb på flera år. Ibland kämpar jag med att bara duscha och göra mat till mig själv. Drogerna har smugit säg in mitt liv och när jag tar buprenorfin eller benso så släppet det för stunden och jag kan ta tag i vardagssysslor. Men det ska inte behöva vara så här =(

”California rocket fuel” (Venlafaxin+Mirtazapin) har gjort underverk för mig.

Kan man som man ha kvar både lust och förmåga med den medicineringen?

Kan man som man ha kvar både lust och förmåga med den medicineringen?

Hej! okej så jag har tagit i princip alla antidepressiva som används i Sverige, men vissa var 10 år sen och mitt minne är kasst. Detta mot både depression och ångest. Har inte tagit något sådant på några år nu, har funkat bra med Elvanse då den höjt min självkänsla = mått bättre, men får den inte längre pga låg vikt och dåligt hjärta. Är i princip självmordsbenägen just nu och extremt impulsiv (har borderline och impulserna slutar ofta med att jag hamnar på IVA och sen blir tvångsinlagd och det vill jag inte).

Klarar mig helt okej på Stesolid nu gällande ångesten men då jag hamnar på behandlingshem om kanske två månader kommer jag behöva sluta ta den helt, och får då inte ta något narkotikaklassat förutom ev ADHD-medicin. Gabapentin är bra men får nu bara 300 mg om dagen istället för 900 mg som funkat bra innan, pga för dåliga njurar så det är som i princip bara som sockerpiller.

Jag vill i princip bli helt apatisk, skiter i om jag inte kan känna glädje vill bara slippa känna allt. Vad jag minns är SNRI bäst för detta? Och jag vill absolut inte ha SSRI eller mirtazapin eller något liknande som ofta ökar aptiten mycket. Är det Venlafaxin eller Cymbalta som är bäst mot detta? Eller någon helt annan?

Har läkarbesök imorgon och skulle vara tacksam om någon har tips innan dess.

Venlafaxin är egentligen en SSRI som fungerar som en SNRI enbart i högre doser (+225 mg). Cymbalta samma lika men här behöver man inte öka doserna lika mycket för att få in återupptagshämning för NET.

Amfetamin och centralstimulerande preparat är inte bra vid BPS, delvis genererar ofta den centralstimulerande effekten ökad ångest, men även ökningen av dopaminerg signalering kan göra en mer impulsiv. Värt att tänka på.

Har du provat Strattera? Möjligen är detta ett alternativ. Det är en aktiverande ADHD-medicin som saknar centralstimulerande egenskaper. Ibland kan man off label-behandla BPS med stämningsstabiliserande mediciner så som Lamotrigin.

Annars kan en SSRI, t.ex. Escitalopram förskrivas, och man adderar sedan Voxra, som är en NRI i grunden. Detta kan ta bort viss aptitökning som kan ses. Vill man helt utesluta aptitökning är SSRI'n Fluoxetin en klassiker, den dämpar aptiten rejält. Man kan kombinera den med andra mediciner också.

Voxra förskrivs ibland som off label-behandling vid ADHD, och kan faktiskt ge okej effekt där.