Tjäle

Om målet är att gräva ner något i marken, t.ex. ett ihåligt föremål som inte har förmågan att utvidgas sig och man vill att detta föremål ska bevaras intakt under lång tid så har jag fått förklarat för mig att den största faran är att det läcker in vatten, vattnet fryser och spränger föremålet.

Logiskt vore då att gräva ner föremålet under den nivå dit tjälen teoretiskt kan nå. Alltså: blir temperaturen aldrig under fryspunkten för vatten så riskerar man inga frysskador. Min fråga är: vad är garanterat minimalt frostfritt djup i Stockholmstrakten (hur långt ner går tjälen)?

Nästa följdfråga är om vatten överhuvudtaget existerar en bit ner i marken. Jag kan mycket väl tänka mig att gräver man bara en bit ner så stöter man på grundvatten. Om det är nederbörd så silas vattnet ner igenom marken och om man gräver ner ett föremål nära ytan eller mycket djupt så kan man ta för givet att förr eller senare så kommer föremålet att bli vattenfyllt. Är detta korrekt?

Den slutliga frågan, och vilken jag också fått förklarat för mig svaret på, är att om man gör t.ex. föremålet som en burk och ser till att locket går neråt en bit över öppningen på ovansidan på burken, så kommer vatten aldrig att kunna fylla burken helt eller delvis då vatten inte kan rinna uppåt. Jag tror inte på detta eftersom jag för en vanlig mark/jord antar att det finns ett visst fuktinnehåll däri och att det blir kondens inuti och utanför burken och att vatten på så sätt alltid garanterat kommer att komma in i burken om det bara finns en glipa någonstans i det. Är detta korrekt eller ej?

Utgångspunkten för hela denna diskussion är att föremålet är en keramisk burk (kan ses som en burk i keramik med ett pålimmat lock). Limmet kommer att spricka och burken kommer därför att så småningom upphöra att vara hermetiskt tät. Vatten som fryser utvecklar en sprängkraft som garanterat får keramiken att spricka.

Min slutsats av hela detta problemkomplex är helt enkelt att gräva ner föremålet under den nivå dit tjälen någonsin kommer att nå. Enligt de uppgifter jag har fått bör tjälen gå ner till max 1,6 meter under "worst-case" fall i Stockholmsområdet, oavsett ytlager, snölager och jordegenskaper. Kan man garanterat slippa risken att denna keramikburk spricker om man gräver ner den till en nivå som gör att överkanten på keramikburken ligger djupare än 1,6 m från ytan?

Jag är ingen expert inom området, men jag antar att det måste finnas någon här på forumet som kan detta rätt väl. Dessa kunskaper måste vara nödvändiga om man t.ex. anlägger husgrunder, vilket somliga har till sitt yrke.

All info uppskattas mycket!

/Pime

Husgrunder befinner sig ju inte på frostfritt djup.

Nåväl, kanske inte. Men det är i varje fall info om husgrunder som jag bl.a. har snubblat över när jag letat info om tjäle. Det tycks som om att när tjälen tilltar så pressar den upp material (t.ex. delar av husgrunder) upp ur marken på något sätt och helt enkelt med stor kraft förstör saker som man byggt delar av husgrunden med.

Alltså antar jag att anläggningsexperter (eller vad sånt folk kan kallas) måste rätt väl känna till tjäle, fukt i marken och de krafter och skador som därav kan bli. Följaktligen så måste det finnas expertis även på Flashback om saken som kan läsa och svara. Denna sorts folk är inget som man bara slår upp i telefonkatalogen och hittar bara sådär.

/Pime

Undrade lite över varför detta är intressant.
Nåväl. Tjälen skjuter upp saker, detta är riktigt. Stenar t.ex. Där byggnader är byggda på mark med permafrost har kylan en förmåga att förstöra byggnaderna, de börjar ofta luta åt olika håll efter en tid. Såvida de inte är byggda på det ryska sättet. Då har man isolerat nedåt så att luften under byggnaden inte ska värmas upp av byggnadens uppvärmning. Detta byggnadssätt utvecklades i Sovjetunionen för att man skulle kunna bygga på ständigt frusen mark, även större byggnader.
Orsaken till att byggnader annars bryts sönder är att marken under den tinar, helt eller delvis.

Vet inte om dessa upplysningar kan hjälpa dig på något sätt i din forskning. Annars ursäktar jag mig om jag gått ot.

Nåja...om du undersöker mina andra inlägg av senare datum så förstår du i vilket dilemma jag har hamnat och varför. Det borde alltså inte behöva vara en hemlighet för er. Endast vem jag själv är förblir en hemlighet.

Kontentan av det hela är att jag ska begrava en urna med min kärestas aska i på Skogskyrkogården i Stockholm. Den keramiker som ska göra urnan kommer att tillverka en specialurna av vitlera bränd i hög temperatur. Resultatet blir stengod som håller sig i 1000 år. Den ska fyllas med innehållet och sedan ska locket limmas på. Han sade att om det kommer in vatten i urnan och det fryser så spricker urnan. Det vill jag ju inte förstås.

Kyrkogårdsförvaltningen säger att de vanligen borrar ett ca 80 cm djupt hål och sänker ner urnan däri. Om det redan innan skulle finnas en gammal urna i samma hål så firar de upp den och borrar hålet djupare, till 1,20 meter, placerar den gamla urnan i botten och den nya ovanpå.

Min avsikt är att denna nya urna med min käresta ska ligga så nära den kista som jag själv kommer att så småningom ligga i. De säger att den kommer att ligga på två meters djup. Alltså så tänkte jag: men så borra ett 2 meters hål och släpp urnan däri då. Frågan är om det hjälper, att urnan då inte spricker ändå om det blir tjäle ett dåligt år. Nästa fråga blir om de säger:...öööh, två meter, så djupt har vi aldrig borrat förr

Nå, då säger man borra då till åtminstone det och det djupet så räcker det. Om det verkligen är en flock höns på Skogskyrkogården som sköter allt detta arbete så återstår det minst lockande alternativet, d.v.s. att konstruera urnan med flit så att den börjar på ett kontrollerat sätt läcka i botten så småningom vilket gör att den inte kan fyllas med is som spräcker den. Men detta alternativ vill jag helst inte ta till ty jag vill att urnan inkl dess innehåll ska vara så intakt som det var den dag jag begravde den så länge som möjligt.

Nu förstår ni vad jag behöver veta och varför. Om ni kan hjälpa mig med några välgrundade råd så är jag naturligtvis ytterst tacksam. Om ni kan ge mig länkar eller kontaktinfo varigenom jag kan bli på det helt klara med hur exakt göra för att min älskades urna inte ska riskera att spricka inom överskådlig tid så var snäll och säg mig. Jag behöver faktiskt era råd.

/Pime