Citat:
Ursprungligen postat av Bigeard
"Trebarnsmamman Alexandra Johansson är sjukskriven för fibromyalgi, utmattningsdepression, lätt ångest och kognitiva minnessvårigheter." (Text till bildbylinen i AB artikeln)
Jag har väl träffat något hundratal fibromyalgiker i behandling, det finns förmodligen flera olika typer utvecklade från olika orsaker.
Det är en äkta diagnos, den stora majoriten av dem har också utvecklat en speciell personlighet. De är mycket stresskänsliga, agiterande och slags muskelarbete inklusive muskelspänningar ger en mycket kraftig försämring.
Det finns ingen bot, men det kan oftast lindras av lätt varmbassängträning och en miljö med låga krav och samtalsterapi. Det är vanligt att de ställer för höga krav på sig själv som de inte kan leva upp till.
Huvudsymptomet är smärta men man kan se att deras muskelfibrer är "malätna" som om de hade överansträngt sig i ett repetitivt muskelarbete. Men det har en hel radda med andra somatiska symptom som magont, svåra sömnstörning etc. Ofta borderlinepersonlighet där allt är svart eller vitt.
Således inte så kul att ha i närheten, inte ens som terapeut orkar man flera såna i följd.
Det normala livet för en fibro är att göra för mycket, av det få väldigt besvär, även i vila, efter några dagars vila när smärtan lagt sig upprepas förloppet.
Har de en utvecklad sjukdom, flera småbarn och en "hysterisk" personlighet kan man kanske få dem att arbeta 50% i ett stresskyddat arbete. Men med hög frånvaro.
Problem är att hitta verksamhet som inte är repetetiv men ändå inte stressande.
I detta fall vad jag har läst om henne tror jag inte en sådan utveckling så länge barnen är små.
Men fallet borde följas och genom samtalsterapi försöka få ner sympaticusdriven. Då kanske det kan finnas en framtida chans.
Nope, jag skulle hellre åta mig att sätta 4 dubbelamputerade afatiker i arbete + 10 nyanlända somalier.
Hon kommer inte ens att klara uppmärksamheten hon har skaffat sig utan att bli sämre.
Sorry boys, det är bortslösad energi, så det så.