Tråden där vi peppar varandra att ta steget och komma bort från sverige

+20% arbetslöshet i landet, enda chansen jag är övertygad om du har till jobb är på en telefonväxel med krav på svenska.

Härlig tråd!
Har blivit jäkligt sugen på att dra på språkresa till Australien någon gång nästa år.
Nån som varit där på språkresa och kan ge lite input?

You go girl! Håller tummarna för dig!

Ahh! Vad fan håller du på med.. Klart du ska iväg, du ser ju själv vad du skrivit. "jag gillar att bada,festa,dyka,chilla typ allt i stortsett och har inga problem med att vara social." OCH hur många gillar inte det?! Du kommer ha sååå sjukt GÖTT där nere.


Happy flight!

Jag har länge tänkt att åka på en resa under en längre tid, har egentligen ingenting som stoppar mig och har redan lite av en plan. Jag är 20 år och bor hos mina föräldrar, studerar en kurs just nu som kommer vara slut i januari. I februari har jag jobb garanterat till ungefär mitten av september. Kommer då ha ca 60-80 000 kr i kapital.

Det som gör att jag vill åka är att jag tror jag skulle behöva ett miljöombyte, har bott i samma småstad i nästan hela mitt liv. Mina bästa vänner har jag känt sen jag var 6 år. Livet just nu känns jävligt monotont, läser kurs på distans så träffar inte speciellt många. Under hela hösten har min vecka sett ut typ såhär:
Läsa kurslitteratur, träna 3-4 pass, fika/käka på stan nån gång. Utgång ibland på helgen eller spel/chillkväll med vänner.

Det som gör att jag ändå tvekar är osäkerheten med att resa själv, jag är inte världens mest utåtriktade person och har lite halvsvårt att få bra kontakt med nya människor. Jag är inte den som sitter tyst hela tiden (speciellt inte efter några öl) men heller inte den som tar initiativet med nya människor.

Vad jag vill komma fram till är hur viktigt är det att man är utåtriktad och framåt om man reser själv? Australien är mitt huvudspår just (Asien är också ett alternativ av ekonomiska skäl), kan WWOOFing vara någonting? Hur är den sociala biten på hostels? Hur många reser själva?

Några kompisar har surrat om att åka men jag tror inte det kommer bli av, känns som att det kommer dyka upp någonting för dem och så blir det inte av. Därför är jag inriktad på att behöva resa själv.

Någon som kanske kännt samma som mig och vågat resa?
Skall man kanske boka in en biljettjävel i september och på så sätt "tvinga" sig själv?

Hoppas någon orkade läsa igenom, skönt att skriva av sig i alla fall.

Väldigt trevlig tråd ni har här

Jag funderar på att ge mig ut på resande fot ett tag. Jag undrar väl mest om det är någon som gjort något liknande och vad ni tycker om mina, högst preliminära, planer.

Jag är 20 år och bor för tillfället hemma hos mina föräldrar så jag har goda förutsättningar att spara ihop pengar. Jag har hunnit testa på att plugga på högskola, vara arbetslös, festa, knarka och vad mer ungdomar oftast har för sig och nu vill jag även ut och utforska världen.

Är det någon som har rest med hjälp av workaway.info? Jag tänker mig att hitta någon värd i kanske Turkiet och fara dit och arbeta för mat och husrum. När jag efter en vecka eller tre månader har tröttnat på arbetet eller omgivningen vänder jag mig till nästa intressanta område. På det viset behöver jag bara spendera pengar på själva förflyttningen. Såklart tillkommer vissa oförutsedda utgifter men det får jag ta hand om i den mån de dyker upp. Jag har inget emot att arbeta och känner till och med en längtan till att få hjälpa människor på ett genuint sätt(jobbar nu med "service", sälj så mycket skit du kan så snabbt du kan). Men jag vill göra något som uppskattas. Precis såsom jag kommer uppskatta att dela deras middagar och deras tak över huvudet. Inga pengar inblandat.

Som sagt så har jag tankar på att börja i Turkiet. Jag tänker mig en resa där jag håller mig inom Europa. På så sätt slipper jag mycket trams såsom visum och vacciner och jag vet inte allt folk menar att man ska tänka på. Så att börja i öster och röra mig i nord-västlig riktning är väl min resplan. Kan vara bra att få lite skinn på näsan också innan jag tar mig an den riktigt stora världen!

En annan fördel med workaway ser jag i alla olika miljöer man kan få ta del av. Man kanske får arbeta på ett hostel i Albanien, får hjälpa till att restaurera ett gammalt hus i Toscana, plocka avokado i Spanien eller hjälpa till att sköta ett yoga-retreat i Alperna. Vad vet jag. Jag är öppen för det mesta!

Till detta har jag tänkt börja med en budget på 30-50 tusingar och då förväntar jag mig klara mig ett bra tag. Tror ni på mina idéer? Är jag för optimistisk? Var det någon som orkade läsa?

Vill få ut mer av mitt liv, vill uppleva andra ställen än Sverige och då vill jag inte heller bara göra det en stereotyp turist gör. Så funderar på en språkresa eller vad som helst nästan.

Vad jag vill ha:
Hyfsat bra väder och värme
Relativt billigt att käka, bo, leva
Möjlighet att få jobb (vad som helst typ)

Vad jag inte vill ha:
Asien
Farlig destination med för mycket kriminalitet.

Vart ska jag söka mig?

Och ni som åkt, hur sparade ni ihop era pengar, tips?

Kan bara svara vad jag kommer göra; Har jobbat 1½ år på ett industri företag och har sparat ihop ca 160.000 kr, har bara snålat och snålat även om jag inte visste vad jag skulle göra med pengarna, visste bara att jag skulle ändra mitt liv med dem!

Så nu för någon månad sedan kom jag in på universitetet, webprogrammering (75%) på distans..

Och nu har jag planerat att jag troligtvis åker till Spanien (Málaga) eller någonstanns där runtomkring, mycket turister har jag hört (aldrig varit där), billiga lägenheter osv nu under deras pengarkris och då jag är mycket trött på sverige är jag så jävla taggad!! Väntar bara på svar från "upplevspanien.se", de skulle hjälpa mig att leta lägenhet då jag inte kan tala spanska..

Istället för att bo hemma för 2.400 kr så kan jag väll lika väl bo i spanien för 4500-6000kr/månaden MAX kanske, då får jag ju också studiemedel på ca 2000kr också..

sen kan man ju alltid åka hem om man skulle dö av hemlängtan =) men det tvivlar jag mycket på )

Lycka till alla! Do it!

Bumpar tråden lite, (konstigt att den har varit död i mer än 2 år..)

Har läst igenom tråden lite grann och fastnade lite för ditt inlägg då mitt liv ser lite likadant ut just nu. Även det att jag är lite halvblyg sådär och oftast inte är den som tar kontakt med okänt folk. Har egentligen alla förutsättningar att bara dra men man är väl lite bekväm av sig tror jag.. Så tänkte väl bara höra hur det gick med dina planer? Blev det nån resa? Vart isf?

Bumpar denna tråden också med hopp om att den ska bli mer aktiv.
Sitter och planerar, förhoppningsvis inom ett år så har man råd..
Målet är satt på Taiwan! Tyvärr så är ju kapital det största problemet!

Härligt! Varför just Taiwan om jag får fråga?

Bra fråga. Kanske överdrev då jag sa att målet är satt, då jag gungar mellan Taiwan/Kina
Men det känns mer säkert - fler engelsktalande, mindre korrupt, bättre möjligheter osv.
Kina har ju däremot bra skolor att lära sig språket + att resandet blir ju enklare om man vill uppleva Kina.

Men i det stora hela så är det ju den kulturen, vädret och hela den där känslan som lockar.
Plus att det är billigt. Så alla sparade pengar räcker längre.

Detta får ju en nästan att vilja packa ikväll


Jag är också halvblyg men då man väl är där så är det ju bara att aktivera sig.
Boka biljetten så har du inget val