• 1
  • 2
2010-05-01, 15:58
  #13
Medlem
Citat:
Ursprungligen postat av mitbac
En hel del av såna här problem beror på att den ena uppfattar försök till kommunikation till kritik. Det finns några enkla knep att börja med.

För det första så måste ni båda inse att det finns saker att förbättra, annars så kommer man ingenvart.

För det andra så gäller det att man kan formulera sig på ett sånt sätt att man inte automatiskt kritiserar den andra. Blir det för personligt så blir det svårt att prata om det utan att värja sig. Då blir det med lite paj-kastning fram och tillbaka och båda blir sura. Att sluta diskussioner med "håll käften!" är ingen bra sak om man vill få igång en diskussion en annan gång.

Tjejer har också en tendens att låta mer upprörda, fast de egentligen mest vill prata. Ibland blir de galna för att de blir frustrerade för att killen inte begriper (har varit med om det).

Låt säga att du irriterar dig på att hon blir så arg så fort du inte delar hennes uppfattning (ett exempel detta). Om du då säger till henne "När jag säger någonting till dig, så upplever jag det som att du tolkar det som kritik. Det är inte det jag vill. Jag vill förbättra hur vi pratar med varandra. Det som händer är att jag blir osäker på om jag överhuvudtaget kan säga något till dig, vilket i sin tur gör att jag blir frustrerad över att jag har saker som jag vill uttrycka men inte kan".

Med ditt eget språk naturligtvis. Men fokusera på: att du upplever en sak. Hur du känner av den upplevelsen. Det är nämligen inte kritik. Det är din upplevelse och den måste man få ha. Låter det flummigt fråga igen så ska jag försöka förklara mer.



Hur det skulle kunna vara ditt problem att hon inte vill ha sex förstår jag inte. Man är väl ansvarig för sin egen sexlust. Vad är det som du har gjort som gör att du känner dig säker på att det är ditt fel?

Tjejer brukar mer sällan än killar vilja ha sex om de är sura.


Tack så mycket för ditt svar, jag återkommer med mitt.
Citera
2010-05-01, 18:20
  #14
Medlem
Citat:
Ursprungligen postat av Kalle Balonka
Nu är det här ingen lipsills-tråd men jag vet fanimej inte hur jag ska göra?
Idag har jag druckit, och det är väl då man brukar vädra sina åsikter.

Saken är den att min sambo, som jag älskar, har ett helvetes humör. Hon går igång direkt när jag påpekar nåt som jag är missnöjd med. Det räcker med att jag står på mig med nåt jag faktiskt inte håller med om för att det ska bli en jättejobbig stämning hela helgen. Jag blir så jävla frustrerad. Jag försöker prata men hon är allt annat än trevlig. Hon kallar mig för det ena eller det andra. När hon har hållt på tillräckligt länge så säger jag till henne att Hålla käften, jag orkar inte höra hennes tjafs mer.

Nu är mitt proplem att hon inte vill ha sex längre. Har försökt närma mig henne men det blir bara en massa bortförklaringar typ, jag vill inte....jag har inte duschat, ta inte på mig....osv.
Varför är hon så? Har hon en annan eller vad, jag vet inte?

Hur kan man säga? Jag älskar henne men ví kan inte mötas?


Ja om man känner att något är fel så vill man nog inte sexa så väldigt mycket....

MEN. Äter hon p-piller? Eller har andra hormon preparat? För de kan ge mentala problem och överkänslighet...Been there, done that, liksom. DÅ hjälper det inte hur mycket du försöker förstå eller hjälpa, det snuddar då nästan vid psykos :P

Oftast fattar inte kvinnan det själv ens, så det kan vara riktigt jobbigt.

Men om hon misstänks för ADHD så är hon ansvarig att söka råd och diagnos. Om hon vill forstätta vara med dig då

Lycka till...
Citera
2010-05-01, 18:44
  #15
Medlem
Citat:
Ursprungligen postat av Kalle Balonka
Tack så mycket för ditt svar, jag återkommer med mitt.

Håller med dig. Man ska inte hålla på och kritisera varandra, men problemet är att hon kritiserar mig för i stort sett allt. Visst, hon är jättegullig i vissa saker. Kan säga saker som att hon älskar mig, att hon är stolt över mig osv. Men grejen är att hon inte kan behärska sig, det blir direkt bråk när jag tycker annat. Igår när jag kom hem (berusad) la jag mig bredvid henne, jag började smeka henne och direkt sa hon till mig att sluta vilket jag gjorde. Dagen efter (idag) så ville jag prata om det men hon blev skogstokig, det slutade med att hon sa att jag skulle flytta.
Citera
2010-05-01, 18:46
  #16
Medlem
Citat:
Ursprungligen postat av Kalliope
Ja om man känner att något är fel så vill man nog inte sexa så väldigt mycket....

MEN. Äter hon p-piller? Eller har andra hormon preparat? För de kan ge mentala problem och överkänslighet...Been there, done that, liksom. DÅ hjälper det inte hur mycket du försöker förstå eller hjälpa, det snuddar då nästan vid psykos :P

Oftast fattar inte kvinnan det själv ens, så det kan vara riktigt jobbigt.

Men om hon misstänks för ADHD så är hon ansvarig att söka råd och diagnos. Om hon vill forstätta vara med dig då

Lycka till...

Hon är 50 år så några p-piller äter hon inte.
Citera
2010-05-01, 19:31
  #17
Medlem
denargetysks avatar
Citat:
Ursprungligen postat av Kalle Balonka
Hon är 50 år så några p-piller äter hon inte.

Citera
2010-05-01, 19:49
  #18
Medlem
Lavas avatar
Citat:
Ursprungligen postat av denargetysk


Ja, informationen om att FB förvandlats till ett fjortisforum för beroenderunkare har inte nått alla...än.
Citera
2010-05-01, 19:50
  #19
Medlem
Citat:
Ursprungligen postat av denargetysk

Och vadå? Nu var det så att jag behövde råd och inget annat.
Citera
2010-05-01, 21:08
  #20
Medlem
denargetysks avatar
Citat:
Ursprungligen postat av Lava
Ja, informationen om att FB förvandlats till ett fjortisforum för beroenderunkare har inte nått alla...än.

jaha då är iallfall vi på rätt ställe
Citera
2010-05-02, 01:57
  #21
Medlem
Citat:
Ursprungligen postat av Kalle Balonka
Hon är 50 år så några p-piller äter hon inte.

Okay...har hon klimakteriet på G? (De erbjuder ju också till det estrogenpreparat som kan rådda till humöret...) För, okej, jag vet ju inte hurudant samliv ni tidigare haft, men om det varit okej förut och ni just kunnat tala ut efteråt och så, så kan det vara klimakteriaspöket som är på besök.

Många kvinnor tar det extremt hårt när den tiden kommer, och då kan fysiska närmanden kännas dåligt för dem, en påminnelse om att de inte är "kvinnor" längre. Fast kvinnlighet ju som känt inte sitter i barnafödning och fruktsamhet. De där "bortförklaringarna" liksom drar min tanke åt det hållet...



Har ni snackat sådant här?

Har det hänt några stora omställningar i hennes liv, som närståendes död, jobbproblem, sjukdometc? Och hur är er relation sådär annars? Har hon reagerat på t.ex att du varit ute på några kalla?
Jag frågar nu bara för att se om jag kan komma med några nya infallsvinklar .



Ett hett tips skulle vara att bryta mönstret. Det fungerar till många problem i livet.
Istället för att söka sexuell närhet nästa gång du tar dig hem efter barkväll (eller annan valfri aktivitet), då du normalt skulle vilja ligga, så lägg dig brevid henne och fråga om hon vill ligga nära dig, och poängtera (OCH HÅLL DET) att du inte vill ha sex utan bara känna henne nära dig.
Eventuellt öppnar denna nyckel ens lådan så mycket att hon skulle våga berätta vad som är fel...går hon kanske och oroar sig för något speciellt. Och då skall du bara lyssna. Inte lösa. OCh om hon berättar något dramatiskt som just klimakterie/sjukdomsgreja så säg då vad du känner, att du har förståelse att det känns skit, kanske inte kan helt förstå, och att du älskar henne ingen skillnad.

Ta inte upp problemlösar-"moden" förrän vid senare tilfälle, om inte hon ger sig in på den.

Kan ju vara att du gjort så redan
Fungerar inte det så kan du ju prova säga assertivt att du är orolig, och fråga hur hon egentligen mår. Och om det är något särkilt som tynger henne. Beskyllnignsfritt och på "neutral mark".
Citera
  • 1
  • 2

Skapa ett konto eller logga in för att kommentera

Du måste vara medlem för att kunna kommentera

Skapa ett konto

Det är enkelt att registrera ett nytt konto

Bli medlem

Logga in

Har du redan ett konto? Logga in här

Logga in