Den stora tråden om de allierades krigsbrott

Den 30 januari är det 75 år sen sänkningen av Wilhelm Gustloff. Vi får se hur pass stor uppmärksamhet årsdagen får.

https://www.ndr.de/geschichte/chrono...stloff120.html

Och inom de närmaste veckorna / månaderna kan man uppmärksamma 75-årsdagen av sänkningen av Goya och General Steuben, bombningen av Dresden, sänkningen av Cap Arcona och Thielbek...

Förmodligen inte så mycket eftersom det är en av de saker (tillsammans med bombningen av Dresden) som revisionister och högergrupper försökt exploatera.

Men sänkningen är helt klart värd att uppmärksamma. Tror fortfarande det är den största fartygskatastrofen i Östersjön, med reservation för den sovjetiska evakueringen av Tallinn 1941 som mörklades under Sovjettiden och där siffrorna är osäkra. Wilhelm Gustloff visar också hur stora gråzonerna är i krig.

Vetenskapsradion Historia minns sänkningen av Ville-Gusten. (Är det en svår synd att ge katastrofdrabbade fartyg dumma smeknamn?)

Dödens hav - Östersjön 1945
https://sverigesradio.se/sida/avsnit...?programid=407

Det verkar faktiskt ha publicerats en ansenlig rad artiklar om 75-årsminnet.

The Deadliest Disaster at Sea Killed Thousands, Yet Its Story Is Little-Known. Why?
https://www.smithsonianmag.com/histo...-why-180974077

https://www.dw.com/en/75-years-on-li...ing/a-18226012
https://www.mdr.de/thueringen/nord-t...-sich-100.html
https://www.tagesschau.de/multimedia...eo-653863.html

75 år sedan bombningen av Dresden.

(FB) Bombningen av Dresden

Ser man på, det finns en gammal tråd om Rigel!

(FB) 2,571 män dog på vår ö.

80 år sedan ...

Norgeshistoriens største skipskatastrofe
https://www.aftenposten.no/historie/...kipsfatastrofe

For 80 år siden, 27. november 1944, ble skipet MS «Rigel» bombet utenfor Tjøtta på Helgelandskysten. Med over 2500 omkomne var senkningen av «Rigel» blant de største skipskatastrofene i verdenshistorien. Hva slags hendelse var dette, og hvorfor har den vært så lite omtalt?

Senkinga av Rigel for 80 år siden – Norges største skipskatastofe?
https://uit.no/tavla/artikkel/865664...igel_for_80_ar

I foredraget forteller Ida Larmo om arbeidet med boka og hvordan denne ukjente historien berørte henne. En dokumentarisk tegneserie om norgeshistoriens største skipskatastrofe, forliset av MS «Rigel», 27. november 1944.

Ida Larmo er en norsk tegneserieskaper, forfatter og illustratør. Hun har en bachelorgrad i visuell kommunikasjon fra Kunsthøgskolen i Oslo og er best kjent for sine tegneserier. Hun bor og arbeider i Kabelvåg sammen med forfatter, sanger og sangskriver Ola Bremnes. Han bidrar med musikalsk innslag på slutten av foredraget.

M/S Wilhelm Gustloff var ett tyskt militärt transportfartyg som sänktes den 30 januari 1945 av den sovjetiska ubåten S-13 i Östersjön under evakuering av civila och militär personal från Ostpreussen och de tyskockuperade baltiska staterna, samt tysk militär personal från Gotenhafen (Gdynia), när Röda armén ryckte fram.

Enligt Encyklopedia Britannica omkom ca 9000 människor i katastrofen. 1230 människor räddades av närliggande fartyg som anlände till platsen, medan 9352 människor omkom. Nationalencyklopedin är dock försiktigare och skriver att man beräknar att minst 5384 människor omkom. Det tyska uppslagsverket Brockhaus uppger siffran 5348. Katastrofen anses vara den fartygskatastrof som haft flest omkomna genom historien.

Rheinwiesenlager var en grupp av 19 läger som byggdes i den av de allierade ockuperade delen av Tyskland av den amerikanska armén för att hålla tillfångatagna tyska soldater i slutet av andra världskriget. De fick det officiella namnet Prisoner of War Temporary Enclosures (PWTE) och höll mellan en och nästan två miljoner kapitulerade Wehrmacht-anställda från april till september 1945.

Officiell amerikansk statistik visar att det bara var drygt 3 000 dödsfall i Rheinwiesenlager, medan tyska siffror anger att de var 4 537. De officiella dödstalen för tyskar som hölls fångna av den amerikanska militären var bland de lägsta som upplevts av kapitulerade kombattanter under och efter kriget, vilket inte är förvånande eftersom fångarna bara hölls i några månader.

Under Yalta-konferensen den 4 februari 1945 tog vice ordförande för den sovjetiska generalstaben, general Aleksei Antonov, upp frågan om att hämma förstärkningen av tyska trupper från västfronten genom att paralysera rangerbangårdar mellan Berlin och Leipzig med flyganfall.

Som svar bad Air Chief Marshal Charles Portal, som var i Jalta, vice chefen för flygstaben Norman Bottomley att skicka honom en lista med mål att diskutera med sovjeterna. Bottomleys lista inkluderade raffenaderier, stridsvagns- och flygfabriker och kommunikationscentra i östra Tyskland såsom Berlin, Dresden, Leipzig och Chemnitz.

När den tyska industrin gick på högvarv för krigsansträngningarna, så var även företagen i Dresden inblandade. I staden och dess ytterområden fanns tillverkning av optik, (Zeiss-Ikon) glas, (Siemens) radar och elektronikkomponenter, tändrör till luftvärnsgranater, gasmasker, motorer till Junker-plan, delar till cockpit för Messerschmitt jaktplan och ett oljeraffinaderi. Dessa fabriker sysselsatte ca 10.000 personer varav 1.500 på fabriken för tändrör till luftvärnsgranater.

Man får betänka att trots Wehrmacht slog från underläge slog det hårt. Under år 1945 tillfogades Röda armén 2,7 miljoner i förluster.