2010-10-07, 23:20
#49
Citat:
Ursprungligen postat av Katzespeien
Såhär här det. Jag är inte tillräckligt juridiskt bevandrad för att starkt kunna argumentera för min sak. Däremot finner jag inte bevisen på motsatsen speciellt övertygande. Bar gärning betyder just bar gärning i alla andra brott. Det betyder inte på sannolika skäl misstänkt eller skäligen misstänkt eller vad det nu finns för misstankegrader. Varför skulle man göra undantag just i detta fallet när man inte gör det när det gäller snatteri?
Vad jag försöker visa för dig är att en situation som för alla närvarande ser ut att vara en person som begår ett brott med fängelse i straffskalan, ibland kan visa sig vara något annat. Det kan vara så att personen som inne på den lokala ICA tar en vara och går rakt ut utan att betala för sig, egentligen är dess ägare. Hur hanterar man en sån situation?
Citat:
Ursprungligen postat av Katzespeien
Vad lagens syfte är är ointressant eftersom det finns exempel på lagar som inte kunnat användas på något meningsfullt sätt eftersom andra lagar sätter stopp. T.ex. att man inte kunde tvinga folk till pissprov/kroppsbesiktning eftersom straffskalan var satt för låg för ringa narkotikabrott eller hur det nu var.
Lagens syfte är givetvis av vikt när domstolen skall bedöma hur lagbestämmelsen skall tolkas. Eftersom avsnittet om bedrägligt beteende i BrB är skrivet bland annat med det uttalade syftet att kunna gripa personer som nyttjar kollektivtrafik utan att betala för sig vore det konstigt om hela lagen kunde omkullkastas genom att tjuvåkaren säger orden "Jag har biljett, men orkar inte visa".
Citat:
Ursprungligen postat av Katzespeien
Hur man tolkat i felaktigt användande av nöd/nödvärn är inte heller intressant eftersom det vi bråkar om är vad som är bar gärning (eller vad som inte är det). Bar gärning har inget med nödvärn att göra.
Jo, för du menar att den som envarsgriper i detta fall begår ett brott. Jag försöker förklara för dig att en domstol inte utgår endast från hur den aktuella händelsen faktiskt var, utan också hur den med fog kunde uppfattas av personerna på plats. För att återanknyta till ICA-exemplet ovan skulle domstolen säga att en väktare som gripit ICA-ägaren i situationen förvisso inte haft laga stöd för sitt agerande därför att ICA-ägaren inte kan stjäla från sig själv. Inte desto mindre hade han fog för uppfattningen att han agerade med lagligt stöd, därför frias han.
Och visst har envarsgripande med nödvärn att göra, båda är ansvarsfrihetsgrunder som gör att man kan agera på ett sätt som annars vore lagstridigt.