2018-01-29, 21:11
  #92125
Medlem
hehehos avatar
Ang. Townley som anklagades för mordplaner på OP så tycker jag amerikanske åklagaren försvarar sin "motståndare" Townley lite hårt (Wikileaks)

ENTIRE TEXT.
2. SWEDISH EMBASSY APPROACHED DEPARTMENT UNDER INSTRUCTIONS JANUARY 31 TO REQUEST FURTHER INFORMATION ON
ALLEGED CHILEAN SECRET POLICE ACTION AGAINST OLOF PALME.
EMBASSY SAID PRESS REPORTS IN STOCKHOLM CITED ALLEGED
STATEMENTS TO INTERROGATORS BY MICHAEL V. TOWNLEY,
CURRENTLY AWAITING SENTENCING IN WASHINGTON FOR
ASSASSINATION OF LETELIER, THAT HE HAD BEEN ORDERED BY
DINA TO ASSASSINATE PALME IN MADRID IN 1975 DURING A
MEETING OF THE SOCIALIST INTERNATIONAL.
CONFIDENTIAL
CONFIDENTIALSTATE 028274

3. THE ASSISTANT US ATTORNEYS IN CHARGE OF THE CASE
HAVE INFORMED US THAT THIS INFORMATION IS TOTALLY FALSE
AND THAT TOWNLEY HAS MADE NO SUCH STATEMENTS. THIS
RESPONSE WAS GIVEN TO THE SWEDISH EMBASSY FEBRUARY 1.
4. DEPARTMENT UNDERSTANDS THAT RUMORS OF AN ALLEGED
DINA PLOT AGAINST PALME ARE BEING CIRCULATED BY THE


INSTITUTE FOR POLICY STUDIES, WHICH LETELIER FORMERLY
HEADED, AND WHICH IS CLOSELY ASSOCIATED WITH CHILEAN
EXILE CIRCLES IN WASHINGTON. THIS INFORMATION WAS ALSO
PASSED TO THE SWEDISH EMBASSY ON A BACKGROUND BASIS.
5. FOLLOWING CONTINGENCY PRESS GUIDANCE HAS BEEN
PREPARED FOR DEPARTMENT SPOKESMAN AND MAY BE USED BY
EMBASSIES IF QUERIED ON ABOVE PRESS REPORTS: QUOTE:
THE ASSISTANT US ATTORNEYS IN CHARGE OF THE CASE HAVE
INFORMED ;S THAT MR. TOWNLEY HAS NEVER MADE ANY
STATEMENT CONCERNING AN ATTEMPT ON THE LIFE OF PRIME
MINISTER PALME AND TO THE BEST OF OUR KNOWLEDGE THERE
IS NO BASIS FOR THIS STORY. END QUOTE. CHRISTOPHER

CONFIDENTIAL

NNN
Citera
2018-01-29, 22:51
  #92126
Medlem
hehehos avatar
Gorby's plötsliga test-ban tegs ihjälp, palme var intresserad:

Bernard Lown, MD

A quarter-century later I am still bristling with anger that the American mainstream media went stone deaf, blocking my informative discussion with Mikhail Gorbachev from reaching the public (Part 1). Though the press conference held in Moscow immediately after the meeting was crowded with journalists, including the entire American press corps, only the Boston Globe reported on the three-hour conversation.

This blackout was astonishing. Gorbachev was not just any world leader; he was the czar of an empire brimming with nuclear overkill, able to reduce the United States to a radioactive pyre. The CIA, at the time, was hungry for information, spending $2 billion annually to gather scraps of gossip and collect every twitter emanating from the Kremlin. Gorbachev’s views were unknown. Had the public been informed of his readiness for compromise revealed in our discussion, that knowledge might have hastened ridding the world of genocidal weapons. Why had the U.S. establishment wished to keep his views secret?

Of course, censorship and the doctoring of events is a daily occurrence in the mainstream media. I learned this intimately during 10 years as co-president of the International Physicians for the Prevention of Nuclear War. IPPNW struggled mightily with but limited success to reach the American public. Our meetings, briefings, and press conferences were consistently ignored by the U.S. media. We doctors are reputable members of society, well-regarded professionals, constantly sought out by the media for our medical views. But on the life-and-death issue of the nuclear arms race, our expert information and informed views were consigned to a black hole.


When the IPPNW confronted media moguls and journalists about censorship, their invariable answer was that Americans were already well informed about nuclear issues by virtue of our having a free press. We were advised to carry our message to the Soviet Union. “Talk to the Russians. They are the ones who are ignorant. They, not we, threaten to incinerate the planet.” I recall one conversation vividly. When complaining to an editor of the Boston Globe about the blackout of Gorbachev’s unilateral nuclear test ban, she suggested a remedy: “We promise front page coverage if you immolate yourself in the Boston Common the way Buddhist monks used to do in Saigon.”

It was a widely held conviction that the Russian people were ignorant about the nuclear threat. Yet on numerous visits to the USSR, I was impressed with a paradox: Russians, with their heavily censored media, were far better informed about the nuclear issue and foreign events than their American counterparts, who were exposed to a free-rein media. Soviets I met acknowledged the pervasiveness of government propaganda. People joked about their two leading newspapers, saying there was no truth in Pravda (meaning “truth”) and no news in Izvestia (meaning “news”). My interviews by Soviet journalists were prominently covered in their media. I appeared on popular TV programs and was allowed much time to comment about contentious nuclear issues. By contrast, in the United States, our work was scantily reported, and the IPPNW was unknown. Receipt of the Nobel Peace Prize but transiently altered the lack of coverage.

Why was the Gorbachev story censored? Was it self-censorship by the media, suggested or dictated by Washington? If self-censorship, whose interests were being defended? Why would the establishment be perturbed by a transparent, intelligent, and youthful Soviet leader such as Gorbachev, who was ready to compromise on key nuclear issues threatening an unprecedented catastrophe for the U.S.? And how could the censorship be so all inclusive, involving as it did newsprint, magazine, and broadcast media owned by competing companies? I shall return to these vexing questions in a future blog.

One aspect is clear: By censoring my conversation, the news media obscured information about Gorbachev’s unilateral cessation of underground nuclear testing. If widely known, it would have provided the Soviets with a moral advantage. This might have agitated public opinion, provoked questions about Western sincerity in its nuclear disarmament policies, roiled ever-restive NATO allies, and perhaps stimulated serious negotiations aiming to reduce the burgeoning nuclear stockpiles of massive overkill.

Gorbachev had anticipated that his gesture would be widely reported and well received. He believed that the power of informed public opinion would compel cooperation instead of the ever-threatening mounting confrontation. He was unprepared for the blockade of information. I recall his plaintive, peevish question, “Does anyone in the West know that Gorbachev stopped underground nuclear testing?” To ease tension, I mentioned that the week before, while in Stockholm, Prime Minister Olof Palme confided how much he admired Gorbachev’s important initiative. Gorbachev grew even more annoyed. “Olof Palme is a courageous man, but he whispered in your ear how much he admires Gorbachev. Why does he not say so out loud?”(1)

The shutdown of information in the West was extraordinarily effective.

While in London in the late autumn of 1985, five months after Gorbachev stopped nuclear testing, I met some leading Tories enmeshed with the British government. They were unaware of the unilateral moratorium. The consistent response was, “It can’t be true. No one reported it.”

During that same London visit I was interviewed by a military correspondent for the BBC. He inquired whether IPPNW policies had changed now that we had won the Nobel Peace Prize. I responded that we would focus on encouraging the USSR to extend its unilateral moratorium on nuclear testing beyond the December 31,1985, deadline set by Gorbachev. He insisted that the USSR had never stopped testing. At first my wife Louise and I thought he was kidding. Soon it was clear that he was dead serious. At our insistence he called someone at the BBC, who confirmed the fact that the Soviets had indeed stopped. He seemed puzzled at first and then inquired as to when the Russians had announced their moratorium. When informed that it was July 29, he emitted a sigh of relief, explaining that he had been on a two-day hiking holiday in Scotland and was out of contact with the BBC that very day.

The Western media gave but a blink of notice to this momentous event. Gorbachev’s nuclear-testing moratorium launched a cascade of international political changes that altered the course of history. Indisputably, it moved the world away from the brink of extinction. Of this and much else Americans were uninformed.

Soon after returning home from Moscow, I had lunch with Thomas Dudley Cabot, a leading industrialist, philanthropist, and environmentalist. He was a member of an old Boston Brahmin family with roots in Massachusetts dating to the 17th century. (It was said that the Lowells spoke only to the Cabots and the Cabots spoke only to God.)
Citera
2018-01-30, 02:26
  #92127
Medlem
ieshos avatar
Citat:
Ursprungligen postat av heheho
Gorby's plötsliga test-ban tegs ihjälp, palme var intresserad:

Bernard Lown, MD

A quarter-century later I am still bristling with anger that the American mainstream media went stone deaf, blocking my informative discussion with Mikhail Gorbachev from reaching the public (Part 1). Though the press conference held in Moscow immediately after the meeting was crowded with journalists, including the entire American press corps, only the Boston Globe reported on the three-hour conversation.

This blackout was astonishing. Gorbachev was not just any world leader; he was the czar of an empire brimming with nuclear overkill, able to reduce the United States to a radioactive pyre. The CIA, at the time, was hungry for information, spending $2 billion annually to gather scraps of gossip and collect every twitter emanating from the Kremlin. Gorbachev’s views were unknown. Had the public been informed of his readiness for compromise revealed in our discussion, that knowledge might have hastened ridding the world of genocidal weapons. Why had the U.S. establishment wished to keep his views secret?

Of course, censorship and the doctoring of events is a daily occurrence in the mainstream media. I learned this intimately during 10 years as co-president of the International Physicians for the Prevention of Nuclear War. IPPNW struggled mightily with but limited success to reach the American public. Our meetings, briefings, and press conferences were consistently ignored by the U.S. media. We doctors are reputable members of society, well-regarded professionals, constantly sought out by the media for our medical views. But on the life-and-death issue of the nuclear arms race, our expert information and informed views were consigned to a black hole.


When the IPPNW confronted media moguls and journalists about censorship, their invariable answer was that Americans were already well informed about nuclear issues by virtue of our having a free press. We were advised to carry our message to the Soviet Union. “Talk to the Russians. They are the ones who are ignorant. They, not we, threaten to incinerate the planet.” I recall one conversation vividly. When complaining to an editor of the Boston Globe about the blackout of Gorbachev’s unilateral nuclear test ban, she suggested a remedy: “We promise front page coverage if you immolate yourself in the Boston Common the way Buddhist monks used to do in Saigon.”

It was a widely held conviction that the Russian people were ignorant about the nuclear threat. Yet on numerous visits to the USSR, I was impressed with a paradox: Russians, with their heavily censored media, were far better informed about the nuclear issue and foreign events than their American counterparts, who were exposed to a free-rein media. Soviets I met acknowledged the pervasiveness of government propaganda. People joked about their two leading newspapers, saying there was no truth in Pravda (meaning “truth”) and no news in Izvestia (meaning “news”). My interviews by Soviet journalists were prominently covered in their media. I appeared on popular TV programs and was allowed much time to comment about contentious nuclear issues. By contrast, in the United States, our work was scantily reported, and the IPPNW was unknown. Receipt of the Nobel Peace Prize but transiently altered the lack of coverage.

Why was the Gorbachev story censored? Was it self-censorship by the media, suggested or dictated by Washington? If self-censorship, whose interests were being defended? Why would the establishment be perturbed by a transparent, intelligent, and youthful Soviet leader such as Gorbachev, who was ready to compromise on key nuclear issues threatening an unprecedented catastrophe for the U.S.? And how could the censorship be so all inclusive, involving as it did newsprint, magazine, and broadcast media owned by competing companies? I shall return to these vexing questions in a future blog.

One aspect is clear: By censoring my conversation, the news media obscured information about Gorbachev’s unilateral cessation of underground nuclear testing. If widely known, it would have provided the Soviets with a moral advantage. This might have agitated public opinion, provoked questions about Western sincerity in its nuclear disarmament policies, roiled ever-restive NATO allies, and perhaps stimulated serious negotiations aiming to reduce the burgeoning nuclear stockpiles of massive overkill.

Gorbachev had anticipated that his gesture would be widely reported and well received. He believed that the power of informed public opinion would compel cooperation instead of the ever-threatening mounting confrontation. He was unprepared for the blockade of information. I recall his plaintive, peevish question, “Does anyone in the West know that Gorbachev stopped underground nuclear testing?” To ease tension, I mentioned that the week before, while in Stockholm, Prime Minister Olof Palme confided how much he admired Gorbachev’s important initiative. Gorbachev grew even more annoyed. “Olof Palme is a courageous man, but he whispered in your ear how much he admires Gorbachev. Why does he not say so out loud?”(1)

The shutdown of information in the West was extraordinarily effective.

While in London in the late autumn of 1985, five months after Gorbachev stopped nuclear testing, I met some leading Tories enmeshed with the British government. They were unaware of the unilateral moratorium. The consistent response was, “It can’t be true. No one reported it.”

During that same London visit I was interviewed by a military correspondent for the BBC. He inquired whether IPPNW policies had changed now that we had won the Nobel Peace Prize. I responded that we would focus on encouraging the USSR to extend its unilateral moratorium on nuclear testing beyond the December 31,1985, deadline set by Gorbachev. He insisted that the USSR had never stopped testing. At first my wife Louise and I thought he was kidding. Soon it was clear that he was dead serious. At our insistence he called someone at the BBC, who confirmed the fact that the Soviets had indeed stopped. He seemed puzzled at first and then inquired as to when the Russians had announced their moratorium. When informed that it was July 29, he emitted a sigh of relief, explaining that he had been on a two-day hiking holiday in Scotland and was out of contact with the BBC that very day.

The Western media gave but a blink of notice to this momentous event. Gorbachev’s nuclear-testing moratorium launched a cascade of international political changes that altered the course of history. Indisputably, it moved the world away from the brink of extinction. Of this and much else Americans were uninformed.

Soon after returning home from Moscow, I had lunch with Thomas Dudley Cabot, a leading industrialist, philanthropist, and environmentalist. He was a member of an old Boston Brahmin family with roots in Massachusetts dating to the 17th century. (It was said that the Lowells spoke only to the Cabots and the Cabots spoke only to God.)
Gorbatjovs utspel stämplades nog som "desinformation" på redaktionerna. I ett polariserat läge är censuren och självcensuren stark. Att svenska tidningar på 80- eller 90-talet skulle ha skrivit ett enda ord om kungens utsvävande liv var otänkbart.
Citera
2018-01-30, 07:48
  #92128
Medlem
Citat:
Ursprungligen postat av riskybizzy
Ni som skjutit med en 357a eller 38a också för den delen eller stått brevid utan hörselkåpor vet hur högt det låter. Är också övertygad om att någon slags dämpning har använts. Den blir ju inte lika effektiv på en revolver som på en pistol men fyller ändå en funktion.

"Under flykten efter dödsskotten i Knutby kastade 26-åringen mordvapnets ljuddämpare i en papperskorg i det småländska samhället Vrigstad. Hon berättade senare i polisförhör var hon dumpat ljud-dämparen. Polisen i Vetlanda hittade den inlindad i en grå knuten plastpåse. Den skickades till kollegerna i Uppsala och sedan vidare till Statens kriminaltekniska laboratorium (SKL) i Linköping. Att sätta en ljuddämpare på en revolver är inte bara komplicerat, det kräver också ett stort kunnande. Det förbryllar polisens utredare att en ostraffad 26-årig barnflicka har den förmågan. Som en agenthistoria Kaj Hahne arbetar på Stockholmspolisen och är en av Sveriges främsta vapenexperter. Enligt honom är historien ytterst ovanlig och låter som hämtad ur en agenthistoria. - Under alla mina år har jag aldrig varit med om att en revolver med ljuddämpare beslagtagits, säger han. Expressen kan nu avslöja att den typ av ljuddämpare som hittats är en så kallad mynningsdämpare av metall. Blir en kraftig smäll Kaj Hahne säger: - När man monterar en mynningsdämpare på en revolver uppstår ett glapp mellan pipan och trumman. Effekten blir en kraftig smäll, trots ljuddämparen. Kan du beskriva hur högt det smäller? - Används den svagaste typen av ammunition låter det som om man slår igen en plåtdörr med full kraft. Om vanlig ammunition används hörs smällen på en kilometers avstånd. Om vapnet avlossas i en bostad - och en person sitter i ett rum intill - hörs då smällen? - Ja, man måste ha stereolurar med maxvolym och tagit några stänkare för att inte höra den smällen, säger Kaj Hahne."

https://www.expressen.se/nyheter/las...d-ljuddampare/

Svar nej. Har själv i skarpt läge varit nära skjutning med italienska polisen inblandad på ca 15-20 meters håll. Beskrivningarna av de subjektiva uppfattningarna stämmer helt med verkligheten. Dessutom för 5i11e gången. Ljudet av en kinapuff är kraftigare än en 357 i objektiva mätningar.
Citera
2018-01-30, 08:56
  #92129
Medlem
ieshos avatar
Citat:
Ursprungligen postat av boboslacke
Svar nej. Har själv i skarpt läge varit nära skjutning med italienska polisen inblandad på ca 15-20 meters håll. Beskrivningarna av de subjektiva uppfattningarna stämmer helt med verkligheten. Dessutom för 5i11e gången. Ljudet av en kinapuff är kraftigare än en 357 i objektiva mätningar.
Det finns iofs smällare som smäller olika högt, men upplevelser med handeldvapen är säkert påverkade av att explosionen sker så nära skyttens öron. Ljudvågornas energi avtar ju med kvadraten på avståndet.

Men Lisbets reaktion stämmer inte med att någon smällt smällare någon halvmeter bakom Olof Palmes rygg:
Framme vid korsningen med Tunnelgatan hörde fru Palme "smällar", sannolikt två till antalet. De lät inte som de kom från nära håll. Hon trodde att det var ungdomar som lekte med smällare och vände sig mot maken för att kommentera saken.
Och om IMs och andra vittnens uppgifter stämmer så hörde Olof Palme en smäll innan han föll, men fortsatte att gå, samtidigt som han enligt IM började vrida sitt huvud åt vänster som för att se sig om över axeln (innan den andra smällen kom och han föll direkt). Om någon smäller av en "kinapuff" alldeles bakom min rygg så hoppar jag omedelbart till (och skulle vara svårare att träffa med andra skottet).
Citera
2018-01-30, 09:26
  #92130
Medlem
Citat:
Ursprungligen postat av iesho
Det finns iofs smällare som smäller olika högt, men upplevelser med handeldvapen är säkert påverkade av att explosionen sker så nära skyttens öron. Ljudvågornas energi avtar ju med kvadraten på avståndet.

Men Lisbets reaktion stämmer inte med att någon smällt smällare någon halvmeter bakom Olof Palmes rygg:
Framme vid korsningen med Tunnelgatan hörde fru Palme "smällar", sannolikt två till antalet. De lät inte som de kom från nära håll. Hon trodde att det var ungdomar som lekte med smällare och vände sig mot maken för att kommentera saken.
Och om IMs och andra vittnens uppgifter stämmer så hörde Olof Palme en smäll innan han föll, men fortsatte att gå, samtidigt som han enligt IM började vrida sitt huvud åt vänster som för att se sig om över axeln (innan den andra smällen kom och han föll direkt). Om någon smäller av en "kinapuff" alldeles bakom min rygg så hoppar jag omedelbart till (och skulle vara svårare att träffa med andra skottet).

Man hör sämre på kvällen om man varit i ljud hela dagen.
Citera
2018-01-30, 09:54
  #92131
Medlem
hehehos avatar
Citat:
Ursprungligen postat av iesho
Gorbatjovs utspel stämplades nog som "desinformation" på redaktionerna. I ett polariserat läge är censuren och självcensuren stark. Att svenska tidningar på 80- eller 90-talet skulle ha skrivit ett enda ord om kungens utsvävande liv var otänkbart.

Intressant hur Palme uttryckt beundran för Gorby till denna journalist och hur Gorby bli sur att Palme inte kan säga så offentligt. Man undrar vad de kokat ihop för Palmes moskvaresa.
Citera
2018-01-30, 09:58
  #92132
Medlem
hehehos avatar
Citat:
Ursprungligen postat av iesho
Det finns iofs smällare som smäller olika högt, men upplevelser med handeldvapen är säkert påverkade av att explosionen sker så nära skyttens öron. Ljudvågornas energi avtar ju med kvadraten på avståndet.

Men Lisbets reaktion stämmer inte med att någon smällt smällare någon halvmeter bakom Olof Palmes rygg:
Framme vid korsningen med Tunnelgatan hörde fru Palme "smällar", sannolikt två till antalet. De lät inte som de kom från nära håll. Hon trodde att det var ungdomar som lekte med smällare och vände sig mot maken för att kommentera saken.
Och om IMs och andra vittnens uppgifter stämmer så hörde Olof Palme en smäll innan han föll, men fortsatte att gå, samtidigt som han enligt IM började vrida sitt huvud åt vänster som för att se sig om över axeln (innan den andra smällen kom och han föll direkt). Om någon smäller av en "kinapuff" alldeles bakom min rygg så hoppar jag omedelbart till (och skulle vara svårare att träffa med andra skottet).

Det här är samma skyttegravsdiskussion vi haft många gånger tidigare. Oklart varför det är så viktigt att trycka ned ljudbilden för en del, kan iof vara ren envishet och övertygelse. Jag har å andra sidan inte minsta tvivel om motsatsen: ingen överljudsprojektil 50 cm från Lisbets öron.
Citera
2018-01-30, 10:44
  #92133
Medlem
hehehos avatar
CIAs genomgång sv sovjetiskt desinformation verkar vara triggad av MOP:
https://www.cia.gov/library/readingr...00620001-1.pdf
Citera
2018-01-30, 10:55
  #92134
Medlem
hehehos avatar
Om kaliber .22 och yrkesmördare:

https://www.cia.gov/library/readingr...00510002-4.pdf
Citera
2018-01-30, 11:45
  #92135
Medlem
hehehos avatar
vem är torsten o.?

Stuttgart - I undersökningskommittén råder det på måndag en stor Fabulierlust. Suppleanterna är den här gången frågan om huruvida det konstitutionella skyddet Baden-Württemberg tidigare på nazistiska tunnelbanan ( NSU) och vars huvudpersoner Uwe Mundlos, Uwe Böhnhardt och Beate Zschäpe visste när myndigheten erkände. För denna avhandling finns ett ex officio feta uppgiftslämnare, den tidigare grundlagsskydd Günter S. hälsoskäl lämnade i förtid tjänsten Verfasssungsschützer hade skickats av sin avdelning i augusti 2003 efter Flein (Kreis Heilbronn) intervjua en whistleblower: Torsten O, en man som sägs ha arbetat för olika representationer som en uppgiftslämnare eller ens som en hemlig agent "ärt" för att skydda konstitutionen och åtminstone tillfälligt, färdades i höger scenen. I 2011, efter att ha flugat upp NSU terrorist trio, mindes S. konversationen i Flein. Var det inte prata om en Mundlos vid den tiden? Och från en organisation som heter NSU? Men ja,

Saga om världens konspiration
Torsten O. Två poliser leder en lång man framför NSU: s utredningskommitté i statsparlamentet. Blond, axellångt hår, blå tröja, glasögon och - det mest iögonfallande tillbehöret - handbojor, som tas från honom när han sätter sig ner. Torsten O. är för närvarande i förvar i Nedersaksen. Sommaren 2003 hade han dock vänt sig till fleirpastorn Erich Hartmann och bad om hjälp vid kontakt med myndigheterna. Han är avlyssnad. "Mannen var rädd," påminner pastorn framför utskottet.

Det behöver inte förvånas. Torsten O. har under många år haft en osäker, men troligen imaginär kunskap. Han kände till bakgrunden till mordet på den svenska premiärministern Olof Palme, kände till detaljer om Estlands sänkning. Han hade samlat explosiv information om "mordfallet" Barschel och var på spåret av en israelisk intelligens agent Mossad. Pastor Hartmann trodde sedan sådana historier som sagor om den stora världskonspirationen. Men han gjorde kontakten.

Torsten O. berättar också mycket om Mossadaktiviteter framför utredningsutskottet - berättelser som inte stod under granskning 2003. Men han hade rapporterat ingenting i Flein om NSU eller Uwe Mundlos. "För mig är det inte förklarligt hur denna Verfassungsschutzmitarbeiter kommer till, jag skulle ha sagt någonting om höger extremister ." Tyvärr kunde han inte hjälpa. Men han har snabbare än polisen, saken med den förorenade bomullspinnen, säger Torsten O. Men det hjälper inte kommittén ytterligare.

Betydande motsättningar
Inträffar Günter S. Den tidigare konstitutionella skydd indikerar för förfrågan, Torsten O. hade indikerat mot slutet av den tre till fyra timmars konversation, det finns en höger terroristgrupp från Thüringen kallas NSU, vilket skulle vara aktiva i Heilbronn området. Han fick i uppdrag att spionera banker som lämpar sig för räder uppträdde (han var Commerzbank i Heilbronn som en värdig mål), och skapa en plan med islamiska bönerum. Torsten O. Också nämnda personer. "Mundlos har fastnat med mig", säger det konstitutionella skyddet. Idag gjorde han sig allvarliga påståenden för att han inte kände igen övergången från Mossad-sagan till den sanna informationen om NSU. "Jag kunde helt enkelt inte föreställa mig att det finns högerrik terrorism i Tyskland,

Günter S. är emellertid inblandad i stora motsägelser. Så han säger, han noterade inte om Fleiner-konversationen. När Wolfgang Drexler, ordförande för undersökningskommittén presenterar honom med en anteckning från S. dagen efter intervjun, minns han plötsligt det. Problemet: Filen innehåller Mossad-berättelsen och de andra berättelserna från Torsten O-sagans värld, men inget om högerrikare. Utskottets medlemmar anser det också konstigt att Günter S. överger sin presentation i undersökningskommittén för förbundsdagen. Där sa han att hans överordnade på den tiden hade uppmanat honom att hålla NSU-referenserna ur sitt tal eller att radera dem. Nu utesluter S. ingen påverkan från hans överordnade.

Tjänstemän från den statliga kontoret för att skydda konstitutionen förnekar före utredningen versionen av sin tidigare kollega. NSU och Mundlos hade aldrig nämnts.

Redan 2011 hade konstitutionell protektor S. vänt med sin berättelse till BfN, varför han kom i trubbel med sin egen avdelning. Utskottets medlemmar godkänner hedervärda motiv, men öppnar uttryckligen tvivel om sanningen i hans presentation.


och nu?

Nittiofem dagar fängelse och utvisning av den asylsökande beräknas ursprungslandet, i staden, som ligger vid förbundskanslerns kansli i det land vars Chancellor slutet av 2011 lovade en fullständig utredning.

pps om Herren skulle kunna bidra till Upplysningen är en annan sak än hans historia om en misstänkt flykt från detta land ..

nästan tre år gammal rapport:

Torsten O. har under många år haft en osäker, men troligen imaginär kunskap. Han kände till bakgrunden till mordet på den svenska premiärministern Olof Palme, kände till detaljer om Estlands sänkning. Han hade samlat explosiv information om "mordfallet" Barschel och var på spåret av en israelisk intelligens agent Mossad.
...
I filen hittar du Mossad-berättelsen och de andra berättelserna från Torsten O-sagans värld, men ingenting om höger-terrorister.

https://www.stuttgarter-zeitung.de/i...a0c821479.html
-
-fdik-, Volker Birk, bumens @ Dingens. org 20.01.2018 21:29

Kör, skog, springa ...

Aldrig sett en federal och EU-medborgare tas i förvar eftersom han har ansökt om asyl
-
ex-Gomi 20/01/2018 21:47

"Men släppte honom efter tre fjärdedelar av en timme på fri fot"

Åh bra, han kan äntligen få "ljudinspelningar" och ange Thomas Moser ... där ... men bättre dumma tidningen, som sedan kan skriva "The Story of O." och lägger näsan i blöt gör vad han vill ...

[...]

Så jag kan förstå nederländska ...
-
Ta det! 21.01.2018 01:44

Saker är ...

Punkt ett: Hans pseudonym "ärt" var troligen motiverad. För hur annars kan du förklara att den här personen söker "asyl" i Nederländerna eftersom han känner (förmodligen sann) förföljd av tyska myndigheter.
Punkt två: Varför skriver den goda mr Moser följande: "... Heilbronn, den stad där polisens Michèle Kiesewetter hade blivit mördad av" NSU ",".
Har mr Moser klargjutande förmågor eller mycket specifika whistleblowers, att han presenterar en faktuell hypotes som ett faktum?
Men fortfarande är bra att skriva om ärt hjärnan som inte hjälper honom olycklig att bränna i sin egen bil, eller få en plötslig embolism eller konstigt lider akut svår diabetes eller eller eller
... -
domstol 21.01.2018 09:23

Ogertschnig är inte ett NSU-vittne

Påståendet att vara Ogertschnig ett NSU-vittne kan faktiskt bara medföra drogbaserad fantasi i skrift. Eftersom det saknas bevis för sådan vågad avhandling, är de återigen esoteriskt dekorerade.

Alla myndigheter och departement, inklusive inrikesministeriet, som är föremål för den federala polisen och utrikesdepartementet, som ansvarar för tyska medborgare utomlands, inte kommentera fallet,

Inte heller uttryckte katolska kyrkan, eV Pro Asyl, Centrum för politisk skönhet, kvinna Käßmann den tyska Odachlosenhilfe, Verdi och Petra Pau namngav tidigare NSU Vertuscherausschusses har i förbundsdagen.

V-man Pea vet säkert vad han gör när han förfalskar sin omgivning.

Fallet är så ovanligt att det skulle vara svårt att förstå utan NSU-bakgrunden.

Nope. Detta är litterärt Aufgeblase. Fallet är så äckligt vanligt att det kan förstås ensam med bakgrunden att profilera den sydvästra skribentens avkomma. En NSU som ng är inte nödvändig för det.
-
Charly (3) 21.01.2018 11:58

Ovanligt meddelande: "NSU" vittne

lever fortfarande!
Citera
2018-01-30, 12:18
  #92136
Medlem
ieshos avatar
Citat:
Ursprungligen postat av heheho
Intressant hur Palme uttryckt beundran för Gorby till denna journalist och hur Gorby bli sur att Palme inte kan säga så offentligt. Man undrar vad de kokat ihop för Palmes moskvaresa.
Lite konstigt är det, men ändå rätt typiskt: att låta missnöjet gå ut över mindre mäktiga personer som förtjänade bättre.
Citera

Skapa ett konto eller logga in för att kommentera

Du måste vara medlem för att kunna kommentera

Skapa ett konto

Det är enkelt att registrera ett nytt konto

Bli medlem

Logga in

Har du redan ett konto? Logga in här

Logga in