Citat:
Ursprungligen postat av
SGDF
Jag har inget problem med att ha fel. I själva verket vore det glädjande, då har nämligen ni rätt, och en sak är hyggligt bevisad.
Det troliga är nog tyvärr att vi läser varandras inlägg lika dåligt som förhörsprotokollen.
Ja, vi har tydligen en tendens att ständigt missförstå varandra. Jag har haft några sådana medarbetare genom åren (25 år som chef). Det går liksom inte hur man än försöker.
Men ett nytt försök:
Jag tycker att jag redan från början klart och redigt förklarade att när jag nu läser om förhören - för vilken gång i ordningen vet jag inte -
så får jag det tydliga intrycket att Palme sköts med andra skottet.
Eftersom jag, precis som du , vet hur röriga och motsägelsefulla dessa vittnesförhör är så går det ju inte att säga något bestämt. Dvs säga "jag har bevis för en tes".
Man kan så att säga inte hävda att man förstått rätt. Men man kan få ett intryck av att något
verkar vara på ett visst sätt.
Det är en samlad bedömning av alla förhören. Jag tyckte, som du såg, att Eva CL var tydlig men det tycker inte du. Ja så kan det ju vara. Jag får samma intryck av JÅS berättelse. Det finns några till.
De hör ett skott. Hör/ser ett skott till. Och först i andra läget faller Palme. I vissa fall.
OBS! Nu inser jag plötsligt varför vi pratar förbi varandra.
När det i tabellen står att ett vittne ser att Palme faller så betyder inte det i samtliga fall att Palme
faller direkt efter andra skottet. Det betyder bara att vittnet ser att Palme faller.
I några av fallen tolkar jag det som att fallet sker efter andra skottet, men inte i alla. Nej, nej.
Om du nu inte får samma tydliga intryck som jag så kan du tycka det utan att jag går i taket. Jag tänker inte be dig förklara det närmare. Du får ett annat intryck. Fine!
Jag tror inte det leder någonstans att rota i detaljer i dessa förhör eftersom de som sagt är röriga och motsägelsefulla. I fallet Jan A, som du påpekade, så säger han en sak i det allra första förhöret medan nästa förhör är betydligt mera otydligt på den punkten.
Jag vill gärna försöka hålla mig till de tidiga förhören eftersom jag tror de ligger närmast sanningen.
Vad folk säger tre år senare är liksom inte så "stabilt" eftersom det förflutit så lång tid. Man minns inte. Det var ju ett av skälen till att hovrätten underkände LP:s utpekande av CP.
Jag vet att man i en rättegång talar under ed och att det av det skälet ska framstå som sant, men så är det inte enligt min erfarenhet. Efter en tid, redan efter några veckor, har viktiga intryck suddats bort. Man berättar inte längre om vad man actually såg utan vad man - påverkad av andra vittnen, kompisar, medier - tror att man såg.
Med hopp om att ha uttryckt mig begripligt.