Citat:
Ursprungligen postat av
Ormen Långe
Nej, Sahara har inte legat under vatten de senaste årmiljonerna, den stämmer inte med Platons beskrivning och därtill så skulle Atlantis ha lämnat massor med spår (arkeologiska, genetiska o.s.v.) efter sig på tre kontinenter efter sig om Platons fabler skulle ha varit sanna.
Japp. Atlantismyten handlade om att skapa en sedelärande historia. En historia som vi med modern vetenskap vet att den omöjligt kan ha varit sann.
Vad som verkligen var omöjligt och inte omöjligt för Platon att föreställa sig, det är ju tyvärr något som vi tycks ha väldigt svårt för. Istället jämför vi med det just Vi tycker och tror oss veta hade varit möjligt och omöjligt, för Platon att föreställa sig.
Om vi, däremot, väljer att tolka bara lite mer "tillåtande" så hade vi ju ganska så lätt kunnat se lite djupare in i hans - och hans samtids - tankar om det möjliga och omöjliga.
Som du själv är inne på här så använde Platon historien som ett "sedelärande exempel" som skulle säga oss någonting om faran med att lita för mycket på teknikens, utvecklingens, under - och inte glömma bort de "mjuka värdena," så att säga.
Så, vad var det då han tänkte sig?
Vad var ett sådant där "Avancerat, teknologiskt utvecklat, samhälle" för Platon och hans gelikar?
Jag skulle vilja påstå att hans framtidsvisioner hade varit ganska så lika våra egna, som vi fortfarande dras med än in i denna dag - mer än 2000 år efter Platon.
Det som det filosoferades kring (och konstruerades) på den tiden, som ansågs vara i absoluta toppklass - så avancerat att det inte ens var praktiskt möjligt för dem själva i sin tid att nå ända fram med - det var sådant som "Artificiell intelligens" och "Robotar."
Dvs precis samma saker, koncept, som vi idag älskar att fantisera och filosofera kring.
Grekernas "topp-teknologi" var ju mekaniken, och förmodligen även kemin (om man ska lita på historierna om den "Grekiska elden"). Men för just detta får mekaniken nog erbjudas främsta positionen.
Se bara på den - den enda - antika "datorn" - som vi hittade och lyckades dechiffrera först i vår tid (för det var bara en hög sammanrostat metallskrot). Men tydligen var det en mekanisk beräknade, en "dator" med andra ord. Som kunde förutsäga planeternas vandringar över himlavalvet.
Det var inte den enda av sitt slag - bara den enda som vi kunnat lägga vantarna på.
Men grekerna skrev om flera andra, motsvarande, exemplar - både datorer liksom mekaniska "robotar."
Den främsta "mekaniska dystopi" de lyckades spekulera, filosofera, kring var från om vad som hade hänt ifall en Härskare lyckats konstruera, och kontrollera/äga, en militärt överlägsen "Artificiellt intelligent mekanisk krigs-robot."
Och man undrar om utfallet hade blivit olika beroende på vilken sorts härskare det var tal om - dvs en god eller en ond.
De menade att det, i slutändan, kvittade lika eftersom en sådan maskin hade gjort Härskaren till en omedelbar, absolut Tyrann - eftersom "all makt korrumperar" och den som äger den allsmäktiga makten kan då inte vara någonting annat än Tyrann.
Därför förstördes Atlantis, alltså.
Invånarna, härskarna, hade ju lyckats uppnå för stor allmakt, och därifrån fanns det bara en utväg - tyranni och slutligen naturens rättvisa som slår tillbaka och - utplåning.
Det var så Platon menade, det var så han föreställde sig Atlantis.
Platon förmådde naturligtvis aldrig att föreställa sig ett samhälle som vårat, mer än 2000 år in i hans framtid.
Han utgick ju från sin egen samtid och det som var det absolut allra "fetaste" och "häftigaste" inom teknologin.
Vi gör ju på samma sätt när våra Sci Fi-visionärer ska föreställa sig framtiden också.
Man utgår från begriplig teknologi - som man spetsar till lite ytterligare bara.
Men att föreställa sig sådant som inte ens är påtänkt ... det går ju inte.
En skillnad kan man iaf skänka, och det är att idag är vi väldigt förtjusta i att föreställa oss en helt autonom "AI" som kommer att ta över ledarrollen.
Men det verkar ha varit otänkbart för Platon, och hans likar - de kunde bara föreställa sig en sådan "super-robot" alltid skulle stå i Härskarens tjänst. Men alltid Härskaren högst uppe och i kontroll, så att säga.
Men de Kunde ju föreställa sig "gudomligheter" så visst kunde tänka på det sättet, även om man inte såg just mekaniken som något som kunde äga en "livsgnista" så att säga.
---
Vill man, med ovanstående i minne, alltså ändå försöka leta efter ett "verkligt Atlantis" så borde det väl ist vara just spår av "antik mekanik" man borde försöka hitta.
Om en plats var översållad med sådant, då hade Atlantis möjligtvis finnas i närheten också.
Inte ett ställe var "överstepräster" sjöng magiska sånger för att telekinetiskt lyfta stora stenblock alltså (för att parafrasera "vissa" av de nutida ... tänkarna).
