Blir spolad av samma snubbe, pallar inte

I höstas startade jag följande tråd: https://www.flashback.org/t1331531 . Då befann jag mig på nån slags känslomässig avgrund. För er som inte pallar läsa kan jag summera kort: träffade kille, blev in love, han cpade ur. Sen gick tiden o jag tänkte fortfarande på honom, men mindre i mindre för varje vecka. Träffade en annan snubbe, vi cpade ur båda två, men fick liksom känslan av att det finns plenty mor fish in the sea. Hur som haver, för en och en halv månad sen började den ursprungliga killen (som länken ovan handlar om) att höra av sig igen. Han, eh, puffade mig på facebbok (jag hade tagit bort honom från min vänlista efter förra vändan då jag inte pallade med att påminnas om hans existens). Sen fortsatte hans kontaktsökande, han puffade, smsade, hörde av sig på msn osv. Jag var sjukt avvaktande o väldigt försiktig med hur mycket jag släppte in honom, men sen ja... Han var ihärdig o lyckades till slut få mig att mjukna. Så vi pratade lite, det kändes som förut, men jag svor för mig själv att jag inte skulle ge honom nåt socker!

Så till helgen hamnade vi av en händelse (eller medvetet) på samma ställe, blev fulla, jag tänkte att vaffan, orka vara iskall hur länge som helst, så vi åkte hem o sexade. Jag tänkte att ja, nu kanske vi lagt ner vårt cold war, o skickade iväg en facebookvänförfrågan som en utsträckt hand till fredspipa o möjligen ett vi kan väl se vad som händer i framtiden-meddelande. SOM HAN IGNORERADE! Jag vet att han varit online, han har provocerande nog bytt profilbild, men inte besvarat min vänförfrågan. Snubben pikade mig som fan över hur tramsig jag var som inte besvarade hans från början, o nu... Blev han plötsligt hundratolv år yngre. Jag vet i ärlighetens namn inte vad jag ska göra, jag har aldrig känt mig så dumpad o förnedrad tidigare i hela mitt liv. Vi pratade en jävla massa innan vårt fyllesexande i helgen, han visste precis hur jag kände o att jag var tveksam till vidare kontakt för att jag inte ville väcka en massa känslor till liv igen, jag var avvaktande o avvisande o han sjukt ihärdig, o jag tänkte att så jävla elak o dum i huvet (o framför allt envis) kan han väl inte vara att han håller på o sockrar mig bara för att få ligga lite, men tydligen.

Nu vet jag inte om jag ska skratta åt hans otroliga barnslighet eller gråta (vilket jag iofs redan suttit o gjort i ett par timmar). Hur fan tänker man när man gör nåt sånt? Vad är det för fel på en? Varför utsätter han sig själv för riskerna att få en galen stalker efter sig om han nu vet att han inte är intresserad av mer än lite sex (som han säkert kan fixa på annat håll)? O framför allt: vad ska jag göra nu? Jag vill på riktigt skada honom, jag har aldrig känt så förut inför någon som gjort mig ledsen, men honom vill jag verkligen göra illa på riktigt. Samtidigt vill jag inte göda hans vidriga ego med att ens ägna honom en flyktig tanke. Jag blir på allvar galen!

Jag blir glad av att höra att du åtminstone inte funderar på att försöka få tillbaka honom. Han verkar helt blåst, klart du ska vara arg - något annat vore inte mänskligt. Han behandlar dig som att du inte har något värde.

Ligg med alla hans vänner, vad som helst, men håll en kylig distans till honom. Och låt honom för fan inte se dig gråta.

Han tänker på sig själv i första och kanske enda hand.

Ignorera honom för all framtid och vik dig inte när han kommer och vill ligga igen. Sånt där är inget att lägga ner tid på. Eller känslor över huvud taget. Ignore, ignore ignore. Gå vidare.

Ligg med någon i hans "bekantkrets", då blir han nog svartsjuk ska du se!

Fool me once shame on you fool me twice shame on me.
Du verkar otroligt naiv så försök inte spela några spel tillbaks, bara släpp han helt och försök absolut inte hämnas då bekräftar du han bara ännu mer.
Han är från idag död för dig.

Men jag fattar inte hur fan det ska gå till... Jag har ju jobbat på det o knappt lyckats i ett halvår, nu känns det som tiotusengångerdubbelt slag rakt i magen för tusende gången (fast det bara är andra). Det finns ju en anledning till att jag verkligen verkligen föll för den här killen från början, jag har känt honom i ca tio år (inte som nära vän, men han har funnits till o från i bekantskapskretsen), o alltid uppskattat hans sällskap. Vi klickar verkligen på ett mentalt plan, har aldrig varit med om det med nån förut (på riktigt alltså, jag har varit kär förut, betydligt mer kär än vad jag varit/är i honom, men aldrig fått såna intellektuella orgasmer tidigare), han har alltid varit en bra kille med ett par stadiga förhållanden i ryggen o aldrig direkt varit nån Don Juan.

Därför jag blir så förvånad också, redan från början när vi träffades körde han inte med något inarbetat sweettalk utan bara ärligt och (vad det iaf kändes som) uppriktigt gillande. Man ska väl inte vara så snabb med att generalisera, men han är verkligen inte den typen som knullar o drar, han har definitivt inte looksen för att kunna göra det, så jag fattar inte hans problem. Jag vet inte ens om jag är så jävla intresserad av att inleda nåt med honom nu, men precis som han själv sa så känns det tramsigt att hålla på o ignorera varandra när vi ändå är vuxna. Wtf liksom? Jag fattar ju att han är helt cp i huvet, bevisligen, men jag tycker inte han ska komma undan med det. Känns som att det inte direkt har nån effekt på hans välmående att jag tycker han är dumful, jag vill att alla andra ska tycka det också, jag vill att hans liv ska bli ett helvete av social misär o att ingen nånsin ska tycka om honom what so ever.

Grym formulering

Been there, done that, vet inte om jag blev så mycket klokare av det tyvärr. Det var ett jävla slag mot självkänslan. Det är farligt att göra sig så sårbar att en annan person kan skada en så, jag ska försöka undvika det i framtiden, i alla fall för personer jag inte litar fullt ut på.

Vad kan du göra nu? Du bör inte ta kontakt med honom, men samtidigt inte vara otrevlig om han tar kontakt. Du vill ju kunna gå ur detta med huvudet högt och det gör du bäst genom att inte ägna honom någon mer av din värdefulla energi och lägg den istället på att stärka självkänslan och att göra saker du njuter av!

Ignorera honom. Hämnas du sjunker du lika lågt. Var bättre än så.

Du har ju inte gjort något fel, det är han som lindade dig runt sina klor och utnyttjade dig. Eftersom han bluffat med dig förut var kanske detta planerat, kanske planerat att han skulle supa dig full och sen nyttja dig till det han ville.

Håll avstånd och håll huvudet högt. Du har inte gjort ngt fel. Nu har du lärt dig att aldrig mer låta en sån som han tränga sig inpå livet igen.

Lev vidare bruden

I just det här fallet har jag inga problem med att sjunka hur lågt som helst. Faktiskt. Jag bryr mig inte om ifall han vet om att jag är dödskär i honom, det vet han ju redan, jag vill bara att han ska plågas.

Alldeles snart inser du att du inte alls är kär i honom, utan i någon sorts förvriden bild av honom. Snubben är en gris innerst inne och har alltid varit det utan att du har sett det.

Tro mig, mitt numera ex fulade sig så jävligt mot mig att jag väldigt snabbt insåg att det inte är en person som går att älska. Jag hade älskat en person som uppenbarligen inte fanns.

Om du inte släpper det här kommer du bara skada dig själv betydligt mer mentalt än du någonsin skulle kunna såra honom. Gå vidare gumman, bit ihop. Det finns flera män därute. I've learned that when you plan to get even with someone, you are only letting that person continue to hurt you.