2011-04-09, 23:33
#1
Jag och en vän(vi kan halla denne för K) hade precis köpt vårat första egna röka(grönt) och eftersom vi är rätt oerfarna gissade vi mest på hur mycket vi skulle behöva röka. Vet inte riktigt om det var mycket eller lite, men gräs"klumpen" som vi delade var väl ungefär lika stor som en ärta om det säger er något.
Nåväl, vi meckade och fixade middag för att sedan slå oss ned och dela på joppen. Det tog inte länge innan vi började bli lite fnissiga, men efter det åkte det bara utför. Vi tar oss mirakulöst in igen till våra 2 kompisar som höll sig till alkohol. Jag bestämmer mig för att lägga mig ner på soffan och börjar redan nu försvinna väldigt långt bort. K som också har rökt hamnar på golvet och ligger och skrattar för sig själv, oförmögen att sluta.
Det är nu jag försvinner bort till en helt vrickad värld där jag ser hur allt spelas upp framför mig i som en biograf. Istället för en hel film är det som bilder tagna från olika scener i filmen. Bilderna spelas upp framför mig allt snabbare och snabbare. Det är jag som bestämmer vad som ska hända i "filmen" och vad jag än tänker på blir efter ett tag en ny scen. Tillslut kan jag inte hålla koll på bilderna för det går för fort och då hör jag en öronbedövande smäll i bakhuvudet och vaknar upp med ett högt "WAIT!". Det blir knäpptyst runtomkring och alla tittar frågande på mig.
Skakad frågar jag vad klockan är och det visar sig att jag bara varit borta i ~3 minuter. Jag kan inte sluta skaka och är övertygad om att jag fått en stroke och står på tröskeln till min död. Börjar inse att jag inte fått en stroke, utan smällen var bara en del av min däckning/avsvimning/dröm/vad det nu var. Jag blir lite nojig då jag inte känner igen min röst, får känslan av att jag måste gå igenom alla mina minnen för att faktiskt minnas dem. Jag upptäcker att jag inte riktigt minns hur jag ser ut så jag måste rusa in på toaletten för att se efter hur jag ser ut. Efter ett tag lugnar jag ner mig. K börjar må illa och rusar därför till toaletten för att spy. Som emetofob ville jag bara ut så fort som möjligt och springer ut medan min vän sitter med huvudet i toaskålen. Allt börjar klarna mer och jag inser att det är jag som bestämmer vad som ska hända här näst och jag är den enda som kan bestämma vad som kommer att hända. Så jag följer något som jag döpt till "Den röda tråden" och allt börjar bli mer och mer klart och bilderna som tidigare flimrade framför mina ögon i biografen börjar gå allt saktare och i en mer normaltakt. Tillslut tar jag mig in igen, dricker lite vatten och lägger mig ner på soffan.
På soffan börjar jag försöka samla mina tankar då det känns som om jag är på gränsen till att bli galen. Jag gör mitt bästa i att alltid vara så positiv som möjligt i mina tankar för det känns som att om jag inte var positiv så skulle allt gå och helvete.
Ligger och skakar av köld en stund och ber en av mina kompisar att hämta en filt till mig då mina ben skakade på tok för mycket för att kunna ta mig någonstans. Efter en stund får jag en filt över mig och börjar fokusera på att somna för att sova av mig ruset.
Här hamnar jag åter i den speciella världen då jag inte märker att jag sover(eller när jag somnade) utan hade en väääääldigt realistisk dröm. Återigen börjar mina tankar att gå i en otroligt fart och det enda som får mig känna säkerhet i att jag inte spolar fram tiden är mina vänners röster i bakgrunden som går i normal takt. De spelar något kortspel och medan jag ligger där försöker jag för mitt inre se hur de lägger ut korten. Fick nu något var jag tror är en utanför-kroppen-upplevelse i min dröm och bestämmer mig för att ta kontakt med K som ligger däckad inne i badrummet. Jag flyger över med min själv i luftrummen mellan K och mig och börjar ropa på Ks själ. Tillslut dyker Ks själ upp och vi delar hastigt upplevelser och kommer fram till att vi genomgått i princip samma sak. Ofta medan våra själar hänger där i luften och samtalar brukade Ks själ försvinna in tillbaka i badrummet då Ks tankar svävade in på annat, men då ropade jag tillbaka själen och fick K att fokusera igen. Iaf bad jag K ropa eller göra ett högt ljud så att jag vet att vi faktiskt utövar telepati(eller något), men K säger att det skulle vara så pinsamt och därför vägrar ropa. Säger då att K kan sparka på dörren. Manar på K så gott jag kan och tillslut hör jag hur det sparkas på dörren. Jag jublar för mig själv och återvänder till min kropp i triumf.
Börjar klarna till allt mer och mer. Går upp, dricker lite till för munnen känns som en öken. Försöker utan att lyckas förklara för mina kompisar vad som hände, men jag blir lätt så ofokuserad att detta är omöjligt. Knackar på den låsta badrmsdörren där K ligger och frågar hur det är. K öppnar, är omtumlad, men vid sina sinnen fulla bruk(nästan iaf). Jag andas lättat ut och vi börjar prata om vad vi upplevt. Visar sig att vi båda haft samma sorts känslor och liknande uppleverser under våra äventyr och jag dubbelcheckar med K om denne hade sparkat på dörren. K säger ja och sa att dennes ben hade börjat rycka utan anledning och att det inte gick att stoppa. Berättade om vår själakonversation och båda blir helt fascinerade. Jag är numera övertygad om att telepati fungerar.
Tiden går och vi börjar båda lugna ner oss och blir klarare i tankarna. Nu känns det mer som vi föreställde oss att det skulle kännas efter det att man har rökt och vi konstaterar att vi hade rökt föööööör, för mycket. Så vi går in till Ks rum och lyssnar på lite musik medan vi fortsätter att prata om vad som hade hänt. Efter ett tag frågar vi våra andra kompisar hur länge vi varit borta och de svarar att det varade i runt 2 timmar. Helt sjukt med tanke på att allt gick så fort.
Vi satte på en film. K somnade och jag var så inne i mina egna tankar så att jag missade hela filmen.
Det här är inte ens hälften av vad som har hänt, men jag är fortfarande helt omtumlad. Hela "bortaperioden" var kantad av overklighetskänslor och obehag eftersom man då och då kom tillbaka till sitt normala jag och undrade när det skulle ta slut och bli som vanligt igen. Nu sitter jag här och undrar vad tusan som hände. Aldrig hade vi tänkt att det här skulle hända.
Ursäkta eventuella stavfel och upprepade ord. Är inte riktigt 100% ännu.
Båda står vi nu frågande och undrar; Vad fan hände?!
Nåväl, vi meckade och fixade middag för att sedan slå oss ned och dela på joppen. Det tog inte länge innan vi började bli lite fnissiga, men efter det åkte det bara utför. Vi tar oss mirakulöst in igen till våra 2 kompisar som höll sig till alkohol. Jag bestämmer mig för att lägga mig ner på soffan och börjar redan nu försvinna väldigt långt bort. K som också har rökt hamnar på golvet och ligger och skrattar för sig själv, oförmögen att sluta.
Det är nu jag försvinner bort till en helt vrickad värld där jag ser hur allt spelas upp framför mig i som en biograf. Istället för en hel film är det som bilder tagna från olika scener i filmen. Bilderna spelas upp framför mig allt snabbare och snabbare. Det är jag som bestämmer vad som ska hända i "filmen" och vad jag än tänker på blir efter ett tag en ny scen. Tillslut kan jag inte hålla koll på bilderna för det går för fort och då hör jag en öronbedövande smäll i bakhuvudet och vaknar upp med ett högt "WAIT!". Det blir knäpptyst runtomkring och alla tittar frågande på mig.
Skakad frågar jag vad klockan är och det visar sig att jag bara varit borta i ~3 minuter. Jag kan inte sluta skaka och är övertygad om att jag fått en stroke och står på tröskeln till min död. Börjar inse att jag inte fått en stroke, utan smällen var bara en del av min däckning/avsvimning/dröm/vad det nu var. Jag blir lite nojig då jag inte känner igen min röst, får känslan av att jag måste gå igenom alla mina minnen för att faktiskt minnas dem. Jag upptäcker att jag inte riktigt minns hur jag ser ut så jag måste rusa in på toaletten för att se efter hur jag ser ut. Efter ett tag lugnar jag ner mig. K börjar må illa och rusar därför till toaletten för att spy. Som emetofob ville jag bara ut så fort som möjligt och springer ut medan min vän sitter med huvudet i toaskålen. Allt börjar klarna mer och jag inser att det är jag som bestämmer vad som ska hända här näst och jag är den enda som kan bestämma vad som kommer att hända. Så jag följer något som jag döpt till "Den röda tråden" och allt börjar bli mer och mer klart och bilderna som tidigare flimrade framför mina ögon i biografen börjar gå allt saktare och i en mer normaltakt. Tillslut tar jag mig in igen, dricker lite vatten och lägger mig ner på soffan.
På soffan börjar jag försöka samla mina tankar då det känns som om jag är på gränsen till att bli galen. Jag gör mitt bästa i att alltid vara så positiv som möjligt i mina tankar för det känns som att om jag inte var positiv så skulle allt gå och helvete.
Ligger och skakar av köld en stund och ber en av mina kompisar att hämta en filt till mig då mina ben skakade på tok för mycket för att kunna ta mig någonstans. Efter en stund får jag en filt över mig och börjar fokusera på att somna för att sova av mig ruset.
Här hamnar jag åter i den speciella världen då jag inte märker att jag sover(eller när jag somnade) utan hade en väääääldigt realistisk dröm. Återigen börjar mina tankar att gå i en otroligt fart och det enda som får mig känna säkerhet i att jag inte spolar fram tiden är mina vänners röster i bakgrunden som går i normal takt. De spelar något kortspel och medan jag ligger där försöker jag för mitt inre se hur de lägger ut korten. Fick nu något var jag tror är en utanför-kroppen-upplevelse i min dröm och bestämmer mig för att ta kontakt med K som ligger däckad inne i badrummet. Jag flyger över med min själv i luftrummen mellan K och mig och börjar ropa på Ks själ. Tillslut dyker Ks själ upp och vi delar hastigt upplevelser och kommer fram till att vi genomgått i princip samma sak. Ofta medan våra själar hänger där i luften och samtalar brukade Ks själ försvinna in tillbaka i badrummet då Ks tankar svävade in på annat, men då ropade jag tillbaka själen och fick K att fokusera igen. Iaf bad jag K ropa eller göra ett högt ljud så att jag vet att vi faktiskt utövar telepati(eller något), men K säger att det skulle vara så pinsamt och därför vägrar ropa. Säger då att K kan sparka på dörren. Manar på K så gott jag kan och tillslut hör jag hur det sparkas på dörren. Jag jublar för mig själv och återvänder till min kropp i triumf.
Börjar klarna till allt mer och mer. Går upp, dricker lite till för munnen känns som en öken. Försöker utan att lyckas förklara för mina kompisar vad som hände, men jag blir lätt så ofokuserad att detta är omöjligt. Knackar på den låsta badrmsdörren där K ligger och frågar hur det är. K öppnar, är omtumlad, men vid sina sinnen fulla bruk(nästan iaf). Jag andas lättat ut och vi börjar prata om vad vi upplevt. Visar sig att vi båda haft samma sorts känslor och liknande uppleverser under våra äventyr och jag dubbelcheckar med K om denne hade sparkat på dörren. K säger ja och sa att dennes ben hade börjat rycka utan anledning och att det inte gick att stoppa. Berättade om vår själakonversation och båda blir helt fascinerade. Jag är numera övertygad om att telepati fungerar.
Tiden går och vi börjar båda lugna ner oss och blir klarare i tankarna. Nu känns det mer som vi föreställde oss att det skulle kännas efter det att man har rökt och vi konstaterar att vi hade rökt föööööör, för mycket. Så vi går in till Ks rum och lyssnar på lite musik medan vi fortsätter att prata om vad som hade hänt. Efter ett tag frågar vi våra andra kompisar hur länge vi varit borta och de svarar att det varade i runt 2 timmar. Helt sjukt med tanke på att allt gick så fort.
Vi satte på en film. K somnade och jag var så inne i mina egna tankar så att jag missade hela filmen.
Det här är inte ens hälften av vad som har hänt, men jag är fortfarande helt omtumlad. Hela "bortaperioden" var kantad av overklighetskänslor och obehag eftersom man då och då kom tillbaka till sitt normala jag och undrade när det skulle ta slut och bli som vanligt igen. Nu sitter jag här och undrar vad tusan som hände. Aldrig hade vi tänkt att det här skulle hända.
Ursäkta eventuella stavfel och upprepade ord. Är inte riktigt 100% ännu.
Båda står vi nu frågande och undrar; Vad fan hände?!