Hemorrojder [den stora tråden /Mod]

Vid operation, får man ”bara” bedövning/smärtstillande, eller blir man nersövd?

Började morgonen med toabesök.
Gasig och lite avföring jag krystade ut.
Torkar mig och ser rött på pappret 😳 svider inget.
Toabesök nr efter 1 timma var blodfritt. Troligen invändiga hemmisar 😐

Jag fick välja. Antingen ryggmärgsbedövning eller söva. Jag valde sistnämnda på grund av ville ej höra när de var i aset o kretade.

hej, jag har haft Hemorrojder i flera år men aldrig riktigt lidigt av det. jag har blödit efter varje gång jag varit på toa i ungefär en månad. Sedan skaffade jag stolpiller och jag blöder inte längre och har inte haft ont. men till min stora fasa märker jag att det sticker ut en Hemorrojd ur röven. i ren panik försökte jag trycka in den igen, men utan resultat. Jag fick ännu mer panik och tröck ganska hårt, men den åker ut igen. nu är jag lite öm, men har självklart gett upp. bör jag avvakta eller hade ni gått till vårdcentralen, jag slipper ju helt visa stjärthålet för en främling. mvh Vaginal

Edit: ni som tryck tillbaka en Hemorrojd, hur gick ni tillväga? krävdes det mycket tryck, använde ni ett eller fler fingrar, låg ni på sidan eller stod ni på huk?

Har lidit av hemorrojder några år nu.
Började med att det kom blod när jag torkade, ibland kom det även rätt mycket blod i toastolen (vattnet)

Ringt till 1177 några ggr och de har alltid tyckt pga min ålder (under 40) så är det ingen fara utan bara smörja.

Dock slog jag tillfället i akt i år och tjatade till mig en undersökning.
Min läkare gjorde en undersökning med sigmoideoskopi. Dvs de kollar en bit in i ändtarmen. Där hittade han en polyp som behövs opereras bort , förmodligen den som blödigt i alla år.

Rekommenderar alla som får blod i papper och toalettstol att kolla upp sig.
Polyper är i de allra flesta fall inte cancerogena men de kan om de får vara kvar länge leda till cancer.

Det är ingen rolig undersökning, men jag har även gjort gastroskopi och den är mycket värre

Post op hemorrojdoperation (efter operation) enligt Milligan-Murphy.

Hej på er. Jag genomgick i onsdags förra veckan en hemorrojdektomi dvs skära bort hemorrojder och slemhinna från tarmen där man lämnar öppna sår som ska läka inifrån och ut.

Kort om mig: jag är man, 50 år gammal, tränar regelbundet och har gjort så i hela mitt liv, normalviktig, icke-rökare och jag äter en blandkost men kanske lite för lite grönsaker och fibrer. Jag har haft besvär med hemorrojder av och till i ca 20 år. Genomgått otaliga behandlingar med gummiband och injektioner med lite varierande resultat. Ofta har jag varit besvärsfri i 6 månader till 1 år innan problemen kommit tillbaka. Jag har även genomgått en THD-operation för 8 år sedan, efter den minskade mina besvär lite längre tid och jag har inte haft lika stora besvär därefter. Men, jag har senaste två åren dagliga besvär som förvärras efter träning (Ffa styrketräning). Då träningen har varit en stor del av mitt liv och då jag anser det viktigt för mitt välbefinnande så är det ett stort problem. Därför beslutade jag mig till slut trots allt att genomföra den här operationen. Jag har försökt att finna bra information om efterförloppet men tycker mig inte hittat något bra. Därför tänkte jag dela med mig av mitt postoperativa förlopp här.

Jag kommer ge referenser till något som kallas VAS. (Visuell analog smärtskala) dvs min bedömning om hur on jag har haft dagligen på en skala mellan 0-10, dels under dagen och dels i samband med toalettbesöket.

Dag 0: Operationsdagen. Sövning kl 08:00, vaknade 30 minuter senare då endast lite öm och främst groggy. VAS: 0/0. Läkaren berättade att op såren var ihopbrända och sannolikt var det detta som gjorde att jag inte hade något ont alls. (plus effekterna av diverse droger jag fick i mig, oklart vad..)

(Jag äter 2 alvedon + 1 ipren var 8:e timma dygnet runt.)

Dag 1: VAS 0/5 (under dagen/efter toabesök). Det går bra det här. Vaknade helt utan smärta och kände mig pigg. Det blöder såklart och det rinner sårvätska så jag får ha hushållspapper i kalsongerna... Det är något jag har haft varje dag sedan dag 1 så här långt. Oklart hur länge det kommer blöda och vätska sig. Toabesöket gjorde ont men inte alls som jag befarade. Det är fint för att inte säga ett måste att ha tillgång till en dusch efteråt. Dels för att det smärtlindrar ganska mycket med varmt/ljummet vatten och dels för att det är enda sättet att få rent såren på.

Dag 2 (fredag): VAS: 0/5. Fortsatt en väldigt bra dag, känslan är att jag kan jobba på måndag!

Dag 3 (lördag): VAS: 0/5. Samma som dagen innan, känns helt okej.

Dag 4 (söndag): VAS 3/6. Nu börjar det värka lite mer, jag är mer sänkt hela dagen och orkar inte göra så mycket. Någon kort promenad men efter den får jag vila. Det känns att kroppen får jobba med läkningen.

Dag 5 (måndag): 4/7. Sämsta dagen så långt, jobba finns inte på världskartan och jag börjar få ont i hela kroppen. Oklart varför. Det blöder fortfarande ungefär som i början men kanske att det är lite mindre sårvätska som kommer från såren.

Dag 6 (igår tisdag): VAS 9/10. Fy i helvete vilken jävla pissdag! Ont hela dagen, trots värktabletter har jag nu feber ca 38 grader och kroppen skriker. Jag vill inte vara med längre nu känns det precis så där jävligt som jag befarade innan operationen att det skulle kännas. Jag var på dass två ggr och trodde jag skulle svimma efter båda gångerna. Fosterställning stora delar av dagen. Jag ökar upp och tar nu värktabletterna var 6:e timma. Då jag nyligen kollat på dopesick på discovery + vågar jag inte stoppa i mig morfin.. men fan alltså.

Dag 7 (nu idag): Det har nu i princip gått exakt en vecka sedan jag opererade mig. Min feber har gått ner och håller sig nu mellan 37,5-37,8. Jag är trött, öm och utmattad. Det är svårt att ge en smärtindikation från idag då dagen precis har börjat men det känns i alla fall nu bättre än vad det kändes igår. Jag är tämligen säker på att jag inte kommer kunna jobba något alls den här veckan. Jag är lite tveksam även till nästa vecka om jag ska vara ärlig men tiden får väl utvisa. Jag hoppas varje gång jag går och bajsar att det ska kännas bättre, så här långt är det inte så alls. Åh well, jag uppdaterar vidare.

Vecka 2. (Dag 8-15)

Jag började jobba i måndags och har gjort så hela veckan. Vilovärken är i princip borta, det svider lite från såren men det är inget som stör särskilt mycket. Allt eftersom har det slutat blöda och nu är det endast lite sårvätska som kommer men nästan inget sista dagarna. Jag har inte ätit några värktabletter sedan i söndags. (dag 11)

Det är fortsatt så att jag helst vill ha tillgång till dusch.

Det största problemet jag har nu, något jag inte tänkt på tidigare är att det är sjukt svårt att hålla emot när kroppen tycker det är dags att bajsa. Det går liksom inte och det gäller att vara nära en toalett och hålla tummarna att den är ledig.. För att förenkla för mig så äter jag ganska lite fortfarande och alltid på samma tid så jag ungefär kan tajma in när det är dags. Vad jag förstått kommer förmågan att känna av när det är dags samt möjligheten att hålla emot komma tillbaka successivt men det är som sagt det överlägset jobbigaste just nu.

Kör på en uppdatering igen nästa vecka och berättar hur det gått vecka tre.

Intressant!

Har några ggr per år torkat blod ofast vid magstopp

Ätit lite mer bönor i veckan o vanligt och tror maken helt strejkat, blött någon gång vid torkning

Nu har det ploppat ut en liten hemorrojd som en ärta, sugen på att strypa den med tandtråd
Risker?

Du riskerar inflammation i tandköttet om du råkar återanvända tandtråden och du får aldrig tandtråden tillräckligt åtdragen.

Vänd dig istället till en läkare, en Proktolog, han stryper hemorrojden med en speciell gummisnodd.

https://sv.m.wikipedia.org/wiki/Proktologi

Min far ska operera bort en yttre hemorrojd, jag är lite orolig för att han ska få väldigt ont, vilket enligt många i tråden är mer regel än undantag. Jag googlade lite och hittade vad som verkar vara en relativt ny teknik vid namn Laser Hemorrhoido Plasty (LHP). Istället för att skära upp halva röven (vilket är motsatsen till hur sjukvården brukar agera) så gör dom ett pyttelitet snitt, där för dom sedan in en laser som spränger sönder blodkärlen varvid hemorrojden krymper/försvinner. En behandling tar typ 20 minuter och ska inte resultera i någon betydande smärta. Någon som vet varför detta inte är standard i Sverige, eller om det ens erbjuds?