Cliff Burton

Ahh, ni är för härliga boys..
Jag lyssnade på metallica när många av er låg i fars pung. Jag har själv spelat bas i 19 år nu. Javisst är jag som så många andra mycket bättre än Burton, det är inte svårt att vara. Mitt första inlägg bekräftar ju bara vad jag skrev: nu kommer en massa bonnläppar att gnälla för att jag inte accepterar att Burton var ett tekniskt geni, att hans "musikteori" är på imse-vimse spindelnivå.

Klaga på, jag kikar väl in någon gång
Så härligt att få lite äkta bonna-vrede, att bli idiotförklarad! We like!

Ja just, jag har 2 kommentarer på 2 kommentarer också:
1) Någon skrev att burton visst var ett geni för han medverkade på metallicas första skivor och de blev hur stora som helst. Hmm, det har att göra med hans spelskicklighet...hur? Spinal tap blev också skitstora! Skulle du förklara deras framgång genom deras otroliga tekniska spelskicklighet, eller genom andra faktorer? Britney Spears för hennes musikaliska ådra, eller för hennes sex-appeal?

2) Någon skrev att cliff, ja, han e så snabb att yngwie inte har en chans..nu är jag inget yngwie freak, men så är nog inte fallet, lil pal. Yngwie är ju skitsnabb. I alla fall tills han en dag blev gött hamburgerfet.

Cliff var cool för sin tid. satte v-jeansen tillbaks på kartan när det var som mest omodernt. spelade hyfsat, skrev tillsammans med några andra i bandet några låtar som var bra och så. Men orion-solot är FORTFARANDE inte svårspelat och han är FORTFARANDE inget speltekniskt geni..sorry.

Fan, en grej till - klart man kan dra alla över en kam. Metal basister, metal trummisar, metal gitarrister..samma folk. Inte överrepresenterade som vår tids största musik-genier, men go träningsmusik typ.

Jag citerade en japansk runk video, som citerade ditt inlägg

Det enda faktum till att metalbasister inte utvecklas är för att , tja, att vara metallbasist är inget speciellt krävande och vem som helst kan bli det.

Jag är inget Burton fan alls, eller ja. Ball snubbe, gjorde en del bra grejer men vägrar höja honom till skyarna för det han åstadkommit.

Och nej, din jävla kam-ideologi är helt idiotisk.

Ännu en tråd som spårar ur. Jag börjar nog hålla med veberödsmannen mer än i början även om du skrev lite tokiga grejor. Det är som flera av oss säger, att konceptet Cliff Burton (hippie/cool kille/helt ok basist/var med på metallicas första skivor/död) gör att han har legendstatus. Med tiden har det förvrängts och nu kommer det vansinniga inlägg om att han kan shredda som Yngwie m.m. Precis som Ulrich-tråden där han plötsligt var världens bästa trummis.
Det alla vi förmodligen kan vara överens om är att Burton är bättre basist än Ulrich är trummis vilket i och för sig inte är så svårt......

Du ifrågasätter Cliffs spelskicklighet och tycker han är en medelmåtta, och det kan han ju va beroende på vad du lägger för värde i ordet spelskicklig. Har man uppnått en viss nivå så är det ju bara löjligt att snacka om snabbhet det går bort direkt.

Jag skulle mer säga att det handlar om vad man kommer på att spela vid ex ett visst riff, men även styrka att man har kraften att ex bända så det håller hela vägen ut både takt och tonmässigt osv.

Jag tycker man kan säga att Cliff var en bra basist för att han, som jag sagt tidigare gick sin egen väg fast ALLA vek av till nitar och läder.
Och det handlar egentligen inte om kläder utan om en attityd.

Sen så tycker jag han kom på många bra riff som en vanlig svennebananbasist bara skulle pumpa grundtonen på.

Och allt han lägger till live när han leker (som vissa egenutnämda "studiomusiker" skulle kallat för improvisation, bara för att låta komplicerade) tycker jag visar att han brann för sitt instrument och visade det, för att för den skull inte skrävla om ex hur länge han spelat osv.(pik till dig där)

Och angående musikteori så vet jag dom som är enormt duktiga på sånt men är näst intill (i mina öron) tondöva.

Det jag vill ha sagt är att det handlar om känslor och intryck för min del, där existerar inte tävlingsnojan som du ändå visar tecken på. Kan tänka mig att du är en sån som, när du går på livekonsert så vill du att det ska låta som på skiva. Jag skulle iaf se det som en riktig skitkonsert.

Vad tycker du om Jimmie Page? Är det samma sak där? Du tycker han är en medelmåtta som låter helkass live osv. Tycker själv att Stairway To Heaven är bland deras 20 sämsta låtar om man hör studioversionen men jag tycker den är underbar live. Nu är jag själv gitarrist så det beror nog mycket på att jag kanske "hänger med" på ett annat sätt och "tycks förstå" vad han vill få ut.

Stairway To Heaven (live)
http://www.youtube.com/watch?v=FyabI...eature=related

Alltså det handlar inte om att få med precis alla toner utan dom toner som tillför nåt resten får man tänka ut själv.

Ja vad tror du om min teori då? Är det hybris?

Exakt. Tack.

Nja, jag gillar din teori. Jag vill bara passa på att säga att jag definitivt föredrar live-konserter framför studio-album. Såg Sabbath i Globen 2005. Det var mkt bättre än på skiva, som så många andra band jag sett/hört.

Jimmie Page, hmm..alltså, killen kom ju på en massa riff och låtar. All cred för det. Han var kreativ. Men återigen, rent spektekniskt - vilket är det jag pratar om här - tja, inte ens han når speciellt högt (ÄVEN om han jobbat som studiomusiker i sina unga och gamla dar). Speltekniska äss skulle jag säga är t ex Paco de Lucia, eller Narcico Yepes. Det finns många andra i gitarr-genren.

Alltså, metallica, tja, det är bara att konstatera: musikteori och metallica går inte i samma mening. Om inte meningen börjar med "Amerikanskt hårdrocksband i behov av". Tondöva, ja det stämmer. Den sämste är Kirk, sen James och Lars på delad andraplats. Robban är ju den enda med hjärna i det bandet. Han kan i alla fall noter och skalor <> penta. Till skillnad från Cliff.

Ibland förtjänar artister som dör legendstatus, och ibland inte.
Jag vet inte vad jag ska tycka i Burton-fallet faktiskt.

Okej, du regisserade den. Det är ditt extraknäck.

Jag tar ditt ord för det, eftersom du är ordförande i idiotklubben. En rätt välförtjänt titel som dina föregångare eftersträvat i decennier. Men du, golden boy, var den förste att nå dit.

Slit nu fram rickenbackern, ta på dig v-jeansen och stick och dö i någon tragisk cliff-onanikongress.

Haha! Hade inte läst det här inlägget men det visar att min teori stämde du är en sån som inte klarar dig utan "kompass och karta".

Håller med.

Men musik handlar väl om uttryck? Det är väl det som är det viktiga? Det tekniska och hur "avancerat" det är = inte så viktigt... Alltså, lyssnar man på t.ex. John Lee Hooker eller B.B. King så blir teknik och sådant överskattat...

Förstår att många gillar Cliff då de gillar hans uttryck, men sedan är det så att han ABSOLUT INTE lirar som Yngwie... Cliff gjorde nog mycket för bandets utveckling men han var ingen gud på bas. Han var duktig och så vidare, men långt ifrån "gud".

Och sedan är det så att Ulrich är den sämsta i bandet... Värre trummis får man fan leta efter...

Håller med till 100% att Kirk är den som klarat sig längst i rockbranschen helt utan talang. Men förstår fortfarande inte din fascination över skalor osv? Är du så drillad i skalor att du mår dåligt om dom går utanför den "västerländska musikteorins regler"?
Kan kanske va idé för dig att gå vidare till jazzens värld?

Att sola som Paco de Lucia är ju inte det svåraste med dom där ackordsföljderna och primitiva takterna tycker bara det ser löjligt ut när han blundar och ibland rycker till i mungipan som att han gör nåt svårt. Ja jag spelar med plektrum men herregud det är ju bara en vanesak/nåt man valt och jag kan "improvisera" och spela lika menlöst som han vilken förfest som helst.