• 1
  • 2
2016-07-01, 00:21
  #13
Medlem
raskenss avatar
Jag r mest imponerad att munstycket kan klara s intensiv vrme utan att smlta bort trots att det inte kyls p ngot stt. Nn som vet varfr man har valt att inte teranvnda SRB lngre utan det blir engngsraketer.
Citera
2016-07-01, 13:51
  #14
Medlem
Citat:
Ursprungligen postat av raskens
Jag r mest imponerad att munstycket kan klara s intensiv vrme utan att smlta bort trots att det inte kyls p ngot stt. Nn som vet varfr man har valt att inte teranvnda SRB lngre utan det blir engngsraketer.

Jag tror de var s mycket jobb p de gamla att det helt enkelt inte vrt det. De bogserades in till hamnen och spenderade vl flera dagar i saltvatten, var tydligen en hel del jobb att gra de anvndbara igen.

Undrar vad SLS kommer fylla i framtiden. Kommer knappast anvndas till ngon resa till Mars iallafall. Kanske skicka sonder lngre ut i vrt solsystem, en landare till Europa pratas det ju om en del. Kongressen vill ha det uppdraget iallafall.

//Toastmastern
Citera
2016-07-01, 16:31
  #15
Medlem
findatas avatar
Citat:
Ursprungligen postat av JustBecause
Motorn i SLS.
Mnga rrkopplingar blir det...

http://www.nasa.gov/sites/default/fi...-25_engine.jpg
Lite sent att citera denna bild men det ser ju helt sjukt komplicerat ut. Vad r det som krver s mycket rr och sladdar?
De tv grova rren, r det soppa?
Resten?
Citera
2016-07-01, 17:29
  #16
Medlem
skunkjobbs avatar
Citat:
Ursprungligen postat av raskens
Jag r mest imponerad att munstycket kan klara s intensiv vrme utan att smlta bort trots att det inte kyls p ngot stt. Nn som vet varfr man har valt att inte teranvnda SRB lngre utan det blir engngsraketer.
De SRB:er som ska anvndas till att brja med (nya konstruktioner planeras lngre fram i tiden) r mycket lika rymdfrjans och gllande dessas dysor kan man lsa i denna gamla inlsta artikel frn 1983: https://www.flightglobal.com/FlightP...20-%201993.PDF

Citat:
The carbonfibrecloth/resin used to line the throat of the nozzle [...]
Det dr "resin" som de talar om r frmodligen fenolplast (phenolic resin) som ven vrmesklden p Apollokapslarna var gjord av (fast d utan kolfiberduk). Verkar genom s.k. ablativ kylning, man kan sga att den smlter bort eller snarare omvandlas kemiskt och avdunstar. Jag antar att dysans brande struktur r av metall och att vrmesklden (inte vrmeklden...) sitter p dess insida, det mste den vl nd gra.
Citera
2016-07-02, 15:33
  #17
Medlem
raskenss avatar
Citat:
Ursprungligen postat av skunkjobb
De SRB:er som ska anvndas till att brja med (nya konstruktioner planeras lngre fram i tiden) r mycket lika rymdfrjans och gllande dessas dysor kan man lsa i denna gamla inlsta artikel frn 1983: https://www.flightglobal.com/FlightP...20-%201993.PDF

Det dr "resin" som de talar om r frmodligen fenolplast (phenolic resin) som ven vrmesklden p Apollokapslarna var gjord av (fast d utan kolfiberduk). Verkar genom s.k. ablativ kylning, man kan sga att den smlter bort eller snarare omvandlas kemiskt och avdunstar. Jag antar att dysans brande struktur r av metall och att vrmesklden (inte vrmeklden...) sitter p dess insida, det mste den vl nd gra.

mnet borde ha flera egenskaper. Dels hg vrmekapacitet s att det krvs mycket energi att frnga det, lg vrmeledningsfrmga (en metalldysa skulle frmodligen smlta fortare), och hg smltpunkt/kokpunkt.
Citera
2016-07-02, 16:51
  #18
Medlem
skunkjobbs avatar
Citat:
Ursprungligen postat av raskens
mnet borde ha flera egenskaper. Dels hg vrmekapacitet s att det krvs mycket energi att frnga det, lg vrmeledningsfrmga (en metalldysa skulle frmodligen smlta fortare), och hg smltpunkt/kokpunkt.
Jepp, det samt hyfsad mekanisk styrka s det inte bara blser bort ocks. Vrmekapaciteten r nog av underordnad betydelse, det lr vara fasomvandlingen och kanske ven kemisk endoterm reaktion som str fr merparten av energiupptaget. Vrmeledningsfrmgan hos fenolplasten r kanske inte s himla lg frn brjan men den blir bttre isolerande nr den ftt lite hrlig stekyta s att sga, allts ett porst frkolnat lager.

Hr r lite tester av sdant material men man anger bara effektiviteten i relativa termer, inget om kJ/kg eller s: http://waset.org/publications/3090/a...rix-composites

Och jo fan, det r ju fr tusan fenol-formaldehyd och det har vi ett annat vlknt namn fr: Bakelit! Raketdysorna r kldda med samma material som man gjorde gamla telefoner av, fast med lite mer vrmetlig armering n sgspn. Det r ju synd att elda upp en s gammal telefon, annars hade det varit kul att testa med en gasollga. Jag har en gammal View-Master som r av bakelit man jag kan ju inte elda upp den, det vore helgern.
Citera
2016-07-02, 22:57
  #19
Medlem
raskenss avatar
Citat:
Ursprungligen postat av skunkjobb
Jepp, det samt hyfsad mekanisk styrka s det inte bara blser bort ocks. Vrmekapaciteten r nog av underordnad betydelse, det lr vara fasomvandlingen och kanske ven kemisk endoterm reaktion som str fr merparten av energiupptaget. Vrmeledningsfrmgan hos fenolplasten r kanske inte s himla lg frn brjan men den blir bttre isolerande nr den ftt lite hrlig stekyta s att sga, allts ett porst frkolnat lager.

Hr r lite tester av sdant material men man anger bara effektiviteten i relativa termer, inget om kJ/kg eller s: http://waset.org/publications/3090/a...rix-composites

Och jo fan, det r ju fr tusan fenol-formaldehyd och det har vi ett annat vlknt namn fr: Bakelit! Raketdysorna r kldda med samma material som man gjorde gamla telefoner av, fast med lite mer vrmetlig armering n sgspn. Det r ju synd att elda upp en s gammal telefon, annars hade det varit kul att testa med en gasollga. Jag har en gammal View-Master som r av bakelit man jag kan ju inte elda upp den, det vore helgern.

Skunkis du kan f en bakelittelefon fr 300 p tradera. Varfr inte sl till. Allt fr vetenskapen, filma sen och lgg upp nr du sveper in den i raketflammor.
http://www.tradera.com/item/302017/2...elefon-telefon



BAKELIT! minnena blommar upp. Har ett svagt minne av frldrarnas svarta bakelittelefon. Bakeliten har en sregen kvalitetsknsla inte som moderna formplaster. Minns jag gjorde experiment med fenolplast p hgstadiet. Basiskt katalyserad formalin och nn till komponent. Reaktionen gick verstyr och bgaren blev en vidrig geggig svart srja som bubblade upp.
__________________
Senast redigerad av raskens 2016-07-02 kl. 23:01.
Citera
2016-07-03, 11:15
  #20
Medlem
skunkjobbs avatar
Citat:
Ursprungligen postat av raskens
Skunkis du kan f en bakelittelefon fr 300 p tradera. Varfr inte sl till. Allt fr vetenskapen, filma sen och lgg upp nr du sveper in den i raketflammor.
http://www.tradera.com/item/302017/2...elefon-telefon



BAKELIT! minnena blommar upp. Har ett svagt minne av frldrarnas svarta bakelittelefon. Bakeliten har en sregen kvalitetsknsla inte som moderna formplaster. Minns jag gjorde experiment med fenolplast p hgstadiet. Basiskt katalyserad formalin och nn till komponent. Reaktionen gick verstyr och bgaren blev en vidrig geggig svart srja som bubblade upp.
N, jag r fr mycket tekniknostalgiker fr att ens kunna elda upp en gammal telefon. Ett drrhandtag eller en strmbrytare skulle jag kunna tnka mig. Fast alla sdana konsumentprodukter lr vara armerade med sgspn, om de nu r armerade, det kanske inte var all bakelit som armerades utan det finns ren sdan med.

Hr kan man kpa bakelit med olika armering som plattor eller stng men det var stora stycken: http://www.nordbergstekniska.se/Prod...ils.aspx?ID=33

Jag tror jag verlter till ngon annan att testa detta, jag har hundra andra saker som jag borde gra innan jag eldar bakelit.
Citera
2016-07-09, 03:10
  #21
Medlem
Citat:
Ursprungligen postat av raskens
BAKELIT! minnena blommar upp. Har ett svagt minne av frldrarnas svarta bakelittelefon. Bakeliten har en sregen kvalitetsknsla inte som moderna formplaster. Minns jag gjorde experiment med fenolplast p hgstadiet. Basiskt katalyserad formalin och nn till komponent. Reaktionen gick verstyr och bgaren blev en vidrig geggig svart srja som bubblade upp.

Ja, bakeliten den luktar svagt av fenol och formaldehyd, Anledningen till detta r att sjlva den polymerisationsreaktionen r reversibel, s med tiden s kommer bakeliten att terbildas till fenol och formaldehyd. Det r ocks orsaken till att ytan knns strvare ju ldre den r, ytfinishen avtar med tiden.

Minns ej vad man skulle putsa med, men jag vill minnas att jag lst att mnga anvnde mbelpolish fr att f fin finish p bakeliten.

Bakelit var ju en praktisk plast i elektriska komponenter fr den fattade ju inte eld s ltt. Den andra plasten som anvndes i stor omfattning under samma tid var ju celluloid, fast den brinner ju hftigt. Den ersattes vl av cellulosa-acetatet som anvnds n idag fr fotografisk film

En annan markant frdel med bakelit var dess formstabilitet, man kunde ganska exakt terge detaljer med hg noggrannhet. Nrmast av de moderna plasterna var LEGO-plasten som kom eftert och ocks har stor detaljnoggrannhet. Dessutom s har bakelit en rtt s stor motstndskraft mot ozonpverkan, ozon bildas ju ltt i gnistgap i elektriska apparater.

Nej, en del raketdysor har ju utfrts i tex grafit eller keramiska material. Vet ej hur het lgan blir men somliga kllor har nmnt 3000 C - och det gr allts inte att konstruera ngot som inte "blder" material, dvs ablativ kylning.

Det r inte frgan om ngon kta kylning utan det r allts materialet som brnns bort som tar med sig vrmen, sk ablation. Hr r en av de viktigaste faktorerna att materialet ska ha ytterst dlig vrmekonduktivitet, dvs leda vrme s dligt det bara kan.

Safir, dvs Korund, Aluminiumoxid r annars ett anvndbart material och har freslagits att anvndas fr tex sm dysor som mste brinna lnge, men det r dyrt att tillverka. Och behver ett vrmeisolerande skikt mot tex metaller.

Flera andra resins (dvs p svenska hartser), tex epoxiplaster har goda egenskaper vad gller just ablativ kylning - ven sdana glasfiberarmerade sorter r bra. Men sjlva glasfibern kar p vikten i en del mer n nskvrt.

ven polyester/styren/glasfiberplast har en viss reversibilitet i polymerisationsreaktionen p s vis att den luktar rtt mycket styren. Ibland s vrmebehandlar man sdan plast i autoklav fr att polymerisationen ska g lngre, drmed luktar den mindre, och det kar ju frsts den strukturella styrkan.

Annars s finns det mnga frslag p lmpliga polymerer, tex silikoner mfl, ven tex hgbromerade polymerer som kan ta med sig mycket vrme vid ablation, De r ju flitigt anvnda som flamskyddsmedel, men nu ids jag inte leta runt efter lmpliga kandidater.

Fast jags skulle kunna sl vad om att balsatr indrnkt med borater eller borsyra (tryckimpregnering) skulle kunna fungera jttebra som raketdysor, eller tex vrmeskld, fast jag har ju just ingen susning om hur hgt dynamiskt flde en sdan tl innan den brister/lossnar.

Citat:
Ursprungligen postat av skunkjobb
N, jag r fr mycket tekniknostalgiker fr att ens kunna elda upp en gammal telefon. Ett drrhandtag eller en strmbrytare skulle jag kunna tnka mig. Fast alla sdana konsumentprodukter lr vara armerade med sgspn, om de nu r armerade, det kanske inte var all bakelit som armerades utan det finns ren sdan med.

Jag har fr mig att bakeliten bara kolnar p ytan om man blser en gasollga p den. Dessutom s fanns det frr ngon form av asbestarmerad bakelit, den var helt omjlig att elda upp. Undrar om det inte ocks togs fram en bakelit med en del kiselgur i, som jag antar var mycket svr att brnna upp.
Citera
2016-07-18, 11:43
  #22
Medlem
skunkjobbs avatar
S lgligt, en av de f Youtubekanaler jag prenumererar p la igr upp en film dr han tillverkar ablativt material utan att behva offra ngon antik telefon eller drrhandtag, det kom ju som p bestllning: https://www.youtube.com/watch?v=Wex_yKfrTo4

Han kr en gassvetslga mot materialet och smlter en klump aluminium som ligger p plattan utan att plattan hinner pverkas nmnvrt.

Om ni inte orkar se videon s r den ablativa vrmesklden gjord av ngot s himla vardagligt och lttillgngligt som:
Citera
2016-08-04, 23:35
  #23
Medlem
Fris avatar
I senaste FISO ("Future In Space Operations" (stupid name)) presenterar representanter fr fretagen som bygger SLS sin raket.
http://spirit.as.utexas.edu/~fiso/archivelist.htm

SLS Block I kan stta 25 ton i Jupiters omloppsbana inom 5 r frn uppskjutningen, med en gravitationell frbiflygning av Jorden. Tjugofem ton! 50% mer n den bemannade mnlandaren. Tio gnger mer n Cassini. Och vad jag frstr s har kongressen beordrat att tv SLS ska anvndas fr Europa, en kretsare och en landare. Vad gr man med 50 ton nyttolast vid en ismne? Det r nice med stora raketer.
Citera
2020-05-03, 07:44
  #24
Medlem
NASA:s senaste rutinrapport varnar fr att SLS core stage riskerar lcka brnsle nr den tankas fr frsta gngen infr en 8 minuter lng test av motorerna hrnst.
- Isn't 'leak' a bad word in rocketry?
- Hahaha!


ven Orion frsenas ytterligare, 15 r efter att Lockheed-Martin fick kontraktet att bygga den.

Det var inte ovntat fr dessa skrothgar. Den verkliga nyheten r att NASA har upphandlat mnlandare till Artemis. SpaceX (med Starship), Blue Origin (med ULA:s Vulcan eller deras egen John Glenn) och Dynetics (med ULA:s Vulcan) gr vidare. Boeing som var de enda som skulle anvnda SLS r ute! S Artemis kommer allts inte att anvnda SLS. Vad ska den anvndas till?

Kanske senatorerna som alltid stttat Boeing har insett att hela bolaget kommer att g i konkurs nu och har gett upp?
Citera
  • 1
  • 2

Skapa ett konto eller logga in för att kommentera

Du måste vara medlem för att kunna kommentera

Skapa ett konto

Det är enkelt att registrera ett nytt konto

Bli medlem

Logga in

Har du redan ett konto? Logga in här

Logga in