"Vi vet att alla människor, djur och troligen även växter har vad man kallar en biologisk klocka. Antagligen finns denna biologiska klocka inte lokaliserad på ett speciellt ställe i kroppen, utan är en sammantagen rytm baserad på de olika biologiska cyklerna i kroppen.
Vad man också vet, är att ämnesomsättningen är som högst i unga år för att sedan avta i takt med stigande ålder. Man kan säga att vår kropp är likt en fjäder som dragits upp som sedan sackar av allteftersom för att slutligen helt tappa sin kraft. Vi rör oss långsammare, vi tänker inte längre lika snabbt och vi får ta allt längre tid på oss att lära nytt (en arts livstid tycks ha ett samband med dess ämnesomsättnings snabbhet).
Eftersom ämnesomsättningen anger takten för både kropp och själ sackar, så kan man mycket väl tänka sig att vi i stället då upplever att det är den reella tiden som ökar i hastighet. Vår referenspunkt för tidsuppfattningen är alltså den biologiska klockan och denna referenspunkt sackar av i samma takt som vi själva."
Tagen ur eboken Tankar om tillvaron som finns på
http://boksidan.just.nu