2012-06-14, 17:00
#37
Citat:
Ursprungligen postat av andejoha
####
S du menar att nr man frdelade PDVSA:s pengar till folket och inte en girig bunt gare s slutade man bygga vgar?
####
Detta har jag ej psttt, men att ej lta PDVSA driva sin verksamhet som ett bolag; vilket gs av och dess vinster skall g till folket. S bidrar detta till att de kapital/medel som anvnds fr utvinning av oljan ej anvnds p ett effektivt stt och p detta stt kostar folket i bristande effektivitet gllande utvinning av folkets resurser (bolaget och oljan).
####
Infrastrukturen tycker inte jag har ngot strre skillnad gentemot resten av sydamerika. Ska vara om Brasilien ligger lite efter isfall.
####
Sant, men det byggs mycket i brasilien senast jag var dr (r sedan). Mnga projekt, mycket vgar r nu byggda med modellen BOT (build operate transfer), tyvrr s r det. Precis som i italien och spanien ganska stora problem med att dessa infrastruktur projekt ej blir transfererade till det allmnnas go. Vilken alltid sgs d de byggs. Bolagen tillts att ha tullar/avgifter fr evigt. Och tyvrr ar det mycket folk o beslutande position vilka har intressen i dessa bildade bolag.
####
Vilka offentliga investeringar r det du saknas?
####
Tror att jag frmst skulle sga utbildning, just specifikt i venezuela, gller detta allmn utbildning. Men kanske frmst inom den tekniska sektorn. Utbilda folk att arbeta med olja ja. Men ej endast.
Det mste finnas andra mjligheter och diversitet i ekonomin. Det som kallas product diversity och just i venezuela lyser detta tyvrr med sinfrnvaro.
####
Just nu drivs Mision Vivienda, ett miljonprogram dr man bygger lgenheter och smstadshus, till miljoner folk. Utver det rustas skolan upp med tre olika misioner/program, sjukvrden med Mision Barrio Adentro (typ Projekt i ditt nromrde). Alla Venezulanska barn som gr i skolan fr en skoldator som sen blir deras egen. Med de fria statliga WiFintet som byggts och just nu byggs ut kan snart varenda unge sitta hemma surfa p ntet. I sydamerika rknar man med att 30% av folken har tillgng till ntet, hemma eller p jobb.
Fr att svara snabbt.
####
Bra med sociala initiativ, ideer och kreativt tnkande. Detta r den positiva sidan. Tyvrr r ofta baksidan att man driver ut egna initiativ. crowd out - inte sagt att dessa tgrder ej behvs. Men de br gras anstrngning s att de ej har destruktiva effekter p andra delar av ekonomin.
####
Jag frstr inte vad det r du saknar med landet fr att man frdelar oljans pengar till ett flertal och inte till ftal. Dessa saker ovan skulle inte vara mjliga utan oljan.
####
Vissa ser att ojlan kan vara ett problem, senast var det vl sydsudan som nytt land som hade problem med en mycket koncentrerad enda inkomstklla till statsappareten. Olja r bra, rikedom r bra. Inget fel i att landet, folket har resurser. Men att endast fokusera p en enda resurs, i vnz fall olja, s har man tyvrr negligerat mjligheterna gllande andra sektorer. Primrt r kanske att man gjort den inhemsta valutan s svag s knappt venezoelaner vill gra lnga ln bygg-projekt-projektioner i bolivarer. Man hade helt klart kunnat utveckla plast och aluminium industrin avsevrt. Om man ej varit s ensidigt fast och kbblat s mycket om Ministerio de Minas e Hidrocarburos.
Hoppas du nu frstr vad jag menar. Man har ltit andra chanser och tillgngar frfalla och alltfr ensidigt fokuserat sig p ojlesektorn i ekonomin.
S du menar att nr man frdelade PDVSA:s pengar till folket och inte en girig bunt gare s slutade man bygga vgar?
####
Detta har jag ej psttt, men att ej lta PDVSA driva sin verksamhet som ett bolag; vilket gs av och dess vinster skall g till folket. S bidrar detta till att de kapital/medel som anvnds fr utvinning av oljan ej anvnds p ett effektivt stt och p detta stt kostar folket i bristande effektivitet gllande utvinning av folkets resurser (bolaget och oljan).
####
Infrastrukturen tycker inte jag har ngot strre skillnad gentemot resten av sydamerika. Ska vara om Brasilien ligger lite efter isfall.
####
Sant, men det byggs mycket i brasilien senast jag var dr (r sedan). Mnga projekt, mycket vgar r nu byggda med modellen BOT (build operate transfer), tyvrr s r det. Precis som i italien och spanien ganska stora problem med att dessa infrastruktur projekt ej blir transfererade till det allmnnas go. Vilken alltid sgs d de byggs. Bolagen tillts att ha tullar/avgifter fr evigt. Och tyvrr ar det mycket folk o beslutande position vilka har intressen i dessa bildade bolag.
####
Vilka offentliga investeringar r det du saknas?
####
Tror att jag frmst skulle sga utbildning, just specifikt i venezuela, gller detta allmn utbildning. Men kanske frmst inom den tekniska sektorn. Utbilda folk att arbeta med olja ja. Men ej endast.
Det mste finnas andra mjligheter och diversitet i ekonomin. Det som kallas product diversity och just i venezuela lyser detta tyvrr med sinfrnvaro.
####
Just nu drivs Mision Vivienda, ett miljonprogram dr man bygger lgenheter och smstadshus, till miljoner folk. Utver det rustas skolan upp med tre olika misioner/program, sjukvrden med Mision Barrio Adentro (typ Projekt i ditt nromrde). Alla Venezulanska barn som gr i skolan fr en skoldator som sen blir deras egen. Med de fria statliga WiFintet som byggts och just nu byggs ut kan snart varenda unge sitta hemma surfa p ntet. I sydamerika rknar man med att 30% av folken har tillgng till ntet, hemma eller p jobb.
Fr att svara snabbt.
####
Bra med sociala initiativ, ideer och kreativt tnkande. Detta r den positiva sidan. Tyvrr r ofta baksidan att man driver ut egna initiativ. crowd out - inte sagt att dessa tgrder ej behvs. Men de br gras anstrngning s att de ej har destruktiva effekter p andra delar av ekonomin.
####
Jag frstr inte vad det r du saknar med landet fr att man frdelar oljans pengar till ett flertal och inte till ftal. Dessa saker ovan skulle inte vara mjliga utan oljan.
####
Vissa ser att ojlan kan vara ett problem, senast var det vl sydsudan som nytt land som hade problem med en mycket koncentrerad enda inkomstklla till statsappareten. Olja r bra, rikedom r bra. Inget fel i att landet, folket har resurser. Men att endast fokusera p en enda resurs, i vnz fall olja, s har man tyvrr negligerat mjligheterna gllande andra sektorer. Primrt r kanske att man gjort den inhemsta valutan s svag s knappt venezoelaner vill gra lnga ln bygg-projekt-projektioner i bolivarer. Man hade helt klart kunnat utveckla plast och aluminium industrin avsevrt. Om man ej varit s ensidigt fast och kbblat s mycket om Ministerio de Minas e Hidrocarburos.
Hoppas du nu frstr vad jag menar. Man har ltit andra chanser och tillgngar frfalla och alltfr ensidigt fokuserat sig p ojlesektorn i ekonomin.
Fr brja med att sga tv saker.
Jag har inte varit i de hr delarna p lnge och sg inte att du svarat. Det andra r att det r roligt att det finns kritiker som inte skriver "Chvez r en kommunistdiktator som vill avlida kattungar och skjuta barn"-argument, utan kan diskutera p riktigt. Alltfrmnga rttshaverister/Folkpartister gr diskutionerna ohllbara, kanske som strategi, eller inte.
-
Frsta argumentet om oljan, gandet och folket frstr jag inte. Kan du utveckla, tror bara det r svrt skrivet.
Angende utbildning s fr man rkna med att det tar tid att utbilda. Bara fr ngra r sedan s var strre delen av landet analfabeter. Mision Robinson som regeringen hade som program var till fr att utrota anafalbetismen, vilket den med gjorde. Mision Sucre fortsatte sen som program, fr personer i vuxen lder utan gymnasieutbildning skulle kunna utbilda sig. 50-riga gubbar och tanter som samhllet aldrig brytt sig om som annat n arbetskraft nr den behvdes satt pltsligt i ett klassrum och lrde sig engelska, matte och s vidare. Fr en slkt som alltid bott i slummen r skillnaden enorm p att kunna utbilda sig eller inte, men de gr inte att vi kritiserar dem fr deras universitetetsutbildningar.
Det r nog ingen risk med att Mision Vivienda inte behvs. Varje gng ett sregn kommer har familjerna i kkstderna en helvete. Dels ska man frhindra att vattnet tar sig in i huset, eller skjulet, och s ska man frhindra att vattenmassorna sliter snder huset totalt.
Problmet tycks snarare vara att folk inte vill flytta ifrn sina omrden i kkstderna. De frstr de inte kan bo som de gr, andra sidan har de alltid bott som de gr. Ett litet antal familjer vill inte flytta nrmare centrum i ett nybyggt hus, utan fredrar att bo i kkstderna med sina grannar och s vidare. Antar de r ren igenknning.
Och livet i kkstderna r mycket mer socialt n i en lgenhet.