Vinnaren i pepparkakshustävlingen!
  • 3
  • 4
2012-06-14, 17:00
  #37
Medlem
Aleopas avatar
Citat:
Ursprungligen postat av andejoha
####
S du menar att nr man frdelade PDVSA:s pengar till folket och inte en girig bunt gare s slutade man bygga vgar?
####




Detta har jag ej psttt, men att ej lta PDVSA driva sin verksamhet som ett bolag; vilket gs av och dess vinster skall g till folket. S bidrar detta till att de kapital/medel som anvnds fr utvinning av oljan ej anvnds p ett effektivt stt och p detta stt kostar folket i bristande effektivitet gllande utvinning av folkets resurser (bolaget och oljan).



####
Infrastrukturen tycker inte jag har ngot strre skillnad gentemot resten av sydamerika. Ska vara om Brasilien ligger lite efter isfall.
####




Sant, men det byggs mycket i brasilien senast jag var dr (r sedan). Mnga projekt, mycket vgar r nu byggda med modellen BOT (build operate transfer), tyvrr s r det. Precis som i italien och spanien ganska stora problem med att dessa infrastruktur projekt ej blir transfererade till det allmnnas go. Vilken alltid sgs d de byggs. Bolagen tillts att ha tullar/avgifter fr evigt. Och tyvrr ar det mycket folk o beslutande position vilka har intressen i dessa bildade bolag.



####
Vilka offentliga investeringar r det du saknas?
####




Tror att jag frmst skulle sga utbildning, just specifikt i venezuela, gller detta allmn utbildning. Men kanske frmst inom den tekniska sektorn. Utbilda folk att arbeta med olja ja. Men ej endast.
Det mste finnas andra mjligheter och diversitet i ekonomin. Det som kallas product diversity och just i venezuela lyser detta tyvrr med sinfrnvaro.



####
Just nu drivs Mision Vivienda, ett miljonprogram dr man bygger lgenheter och smstadshus, till miljoner folk. Utver det rustas skolan upp med tre olika misioner/program, sjukvrden med Mision Barrio Adentro (typ Projekt i ditt nromrde). Alla Venezulanska barn som gr i skolan fr en skoldator som sen blir deras egen. Med de fria statliga WiFintet som byggts och just nu byggs ut kan snart varenda unge sitta hemma surfa p ntet. I sydamerika rknar man med att 30% av folken har tillgng till ntet, hemma eller p jobb.
Fr att svara snabbt.
####




Bra med sociala initiativ, ideer och kreativt tnkande. Detta r den positiva sidan. Tyvrr r ofta baksidan att man driver ut egna initiativ. crowd out - inte sagt att dessa tgrder ej behvs. Men de br gras anstrngning s att de ej har destruktiva effekter p andra delar av ekonomin.



####
Jag frstr inte vad det r du saknar med landet fr att man frdelar oljans pengar till ett flertal och inte till ftal. Dessa saker ovan skulle inte vara mjliga utan oljan.
####




Vissa ser att ojlan kan vara ett problem, senast var det vl sydsudan som nytt land som hade problem med en mycket koncentrerad enda inkomstklla till statsappareten. Olja r bra, rikedom r bra. Inget fel i att landet, folket har resurser. Men att endast fokusera p en enda resurs, i vnz fall olja, s har man tyvrr negligerat mjligheterna gllande andra sektorer. Primrt r kanske att man gjort den inhemsta valutan s svag s knappt venezoelaner vill gra lnga ln bygg-projekt-projektioner i bolivarer. Man hade helt klart kunnat utveckla plast och aluminium industrin avsevrt. Om man ej varit s ensidigt fast och kbblat s mycket om Ministerio de Minas e Hidrocarburos.



Hoppas du nu frstr vad jag menar. Man har ltit andra chanser och tillgngar frfalla och alltfr ensidigt fokuserat sig p ojlesektorn i ekonomin.

Fr brja med att sga tv saker.
Jag har inte varit i de hr delarna p lnge och sg inte att du svarat. Det andra r att det r roligt att det finns kritiker som inte skriver "Chvez r en kommunistdiktator som vill avlida kattungar och skjuta barn"-argument, utan kan diskutera p riktigt. Alltfrmnga rttshaverister/Folkpartister gr diskutionerna ohllbara, kanske som strategi, eller inte.

-

Frsta argumentet om oljan, gandet och folket frstr jag inte. Kan du utveckla, tror bara det r svrt skrivet.

Angende utbildning s fr man rkna med att det tar tid att utbilda. Bara fr ngra r sedan s var strre delen av landet analfabeter. Mision Robinson som regeringen hade som program var till fr att utrota anafalbetismen, vilket den med gjorde. Mision Sucre fortsatte sen som program, fr personer i vuxen lder utan gymnasieutbildning skulle kunna utbilda sig. 50-riga gubbar och tanter som samhllet aldrig brytt sig om som annat n arbetskraft nr den behvdes satt pltsligt i ett klassrum och lrde sig engelska, matte och s vidare. Fr en slkt som alltid bott i slummen r skillnaden enorm p att kunna utbilda sig eller inte, men de gr inte att vi kritiserar dem fr deras universitetetsutbildningar.

Det r nog ingen risk med att Mision Vivienda inte behvs. Varje gng ett sregn kommer har familjerna i kkstderna en helvete. Dels ska man frhindra att vattnet tar sig in i huset, eller skjulet, och s ska man frhindra att vattenmassorna sliter snder huset totalt.
Problmet tycks snarare vara att folk inte vill flytta ifrn sina omrden i kkstderna. De frstr de inte kan bo som de gr, andra sidan har de alltid bott som de gr. Ett litet antal familjer vill inte flytta nrmare centrum i ett nybyggt hus, utan fredrar att bo i kkstderna med sina grannar och s vidare. Antar de r ren igenknning.
Och livet i kkstderna r mycket mer socialt n i en lgenhet.
Citera
2012-06-15, 10:49
  #38
Medlem
Tack fr kommentar. Detsamma, man br ha insikt och kunna vara nyanserad fr att kunna framfra sina argument. Visst chavez r vnster, jag kanske ej sympatiserar med denne, men det r ej det jag frsker beskriva. Roligt med en annan som lser och kan ge feedback.

Instmmer med problematiseringen av boendevillkoren. Detta problem finns ju runtom i latinamerika dr folk bor p kullar. Det r ju inte kullarna i sig som r problemet. Utan de undermliga konstruktioner i vilka folk bor. Detta r ju en tveggad sak.

1- De flesta ockoperade en gng i tiden platsen och byggde tillflligt, som har permanentats, men dock utan gandertt, och utan bygglov. Vilket franledde att man ej fljde byggnormer fr att bygga p denna ler/friktionsjord med lutning. Detta kar utsattheten. Men frn brjan var dessa konstruktioner illegala.

2- Politiker har o lika fall behvt dessa folks rster. Och har i iver normaliserat deras boende. Dvs gett de gandertten ver sina hus. Fr att f rster. Men ingen har krvt att man skall flja byggnormer - tyvrr. Vilket alltid r fallet d bolag, eller andra vanliga mnniskor ansker om att f konstruera ett hus. Dvs man har sttt de boende med el, vatten, sanitet, gett dem gandertt i vissa fall. Men ej stllt krav p att de mste anpassa sina hus efter de gllande byggnormerna.

Detta borde gras. Men kompliceras av rstfiskandet. Ett projekt som fanns i rio under 90talet, var att kommunen hjlpte foltkmed stttande och grundfstande av sina boendekonstruktioner. Via underskningar med hjlp av ett universitet.

Tyvrr var detta problematiskt, till en brjan var alla positiva. Sedan brjade maktordningen i kullen gra sig gllande. Det var de boende som skulle bestmma vilka som fst skulle f hjlp. De ville ej acceptera att universitetets personer bedmde behov o gjorde arbeten. De ville sjlva bestmma.

Dessutom ansg de lokala ledarna att de sedan hade rtt till ersttning frn de som ftt hjlp. Det var ju tack vare dennes arbete fr uppmrksammande av problemet som saker blivit tgrdat.
S man avbrt detta projekt mestadels pga interna stridigheter i kull-samhllena. Tyvrr.

S ven om de kan f hjlp gratis terstr de som vill vinna ekonomiskt och politiskt p detta ibland som ett hinder fr sann utveckling av en tryggare och stabilare, ordagrannt stabilare boendemilj.

Nr det kommer till utbildning s r vi helt klart verens. Kanske tom s att premium fr utbildning br vara lite hgre n var det r i nuvarande sverige anser jag.

Oljan.
Skall frenka det i ngra punkter.
F
  1. olket ger oljan
  2. Folket ger bolaget
  3. Folket har rtt till skatter och avkastning frn dess egna bolag.
  4. Bolaget mste konkurera mot andra bolag.

Ett bolags uppgift r att tjna pengar t sina gare, det r s nstan alla bolag fungerar.
Man br lta det vara s garna r ju folket. Ingen ide att med byrkrati och andra medel g in och ndra. Lt bolaget drivas som bolag och folket ta hand om vinst och ev skatter som betalas.
Citera
2012-06-15, 16:52
  #39
Medlem
Aleopas avatar
Citat:
Ursprungligen postat av andejoha
Tack fr kommentar. Detsamma, man br ha insikt och kunna vara nyanserad fr att kunna framfra sina argument. Visst chavez r vnster, jag kanske ej sympatiserar med denne, men det r ej det jag frsker beskriva. Roligt med en annan som lser och kan ge feedback.

Instmmer med problematiseringen av boendevillkoren. Detta problem finns ju runtom i latinamerika dr folk bor p kullar. Det r ju inte kullarna i sig som r problemet. Utan de undermliga konstruktioner i vilka folk bor. Detta r ju en tveggad sak.

1- De flesta ockoperade en gng i tiden platsen och byggde tillflligt, som har permanentats, men dock utan gandertt, och utan bygglov. Vilket franledde att man ej fljde byggnormer fr att bygga p denna ler/friktionsjord med lutning. Detta kar utsattheten. Men frn brjan var dessa konstruktioner illegala.

2- Politiker har o lika fall behvt dessa folks rster. Och har i iver normaliserat deras boende. Dvs gett de gandertten ver sina hus. Fr att f rster. Men ingen har krvt att man skall flja byggnormer - tyvrr. Vilket alltid r fallet d bolag, eller andra vanliga mnniskor ansker om att f konstruera ett hus. Dvs man har sttt de boende med el, vatten, sanitet, gett dem gandertt i vissa fall. Men ej stllt krav p att de mste anpassa sina hus efter de gllande byggnormerna.

Detta borde gras. Men kompliceras av rstfiskandet. Ett projekt som fanns i rio under 90talet, var att kommunen hjlpte foltkmed stttande och grundfstande av sina boendekonstruktioner. Via underskningar med hjlp av ett universitet.

Tyvrr var detta problematiskt, till en brjan var alla positiva. Sedan brjade maktordningen i kullen gra sig gllande. Det var de boende som skulle bestmma vilka som fst skulle f hjlp. De ville ej acceptera att universitetets personer bedmde behov o gjorde arbeten. De ville sjlva bestmma.

Dessutom ansg de lokala ledarna att de sedan hade rtt till ersttning frn de som ftt hjlp. Det var ju tack vare dennes arbete fr uppmrksammande av problemet som saker blivit tgrdat.
S man avbrt detta projekt mestadels pga interna stridigheter i kull-samhllena. Tyvrr.

S ven om de kan f hjlp gratis terstr de som vill vinna ekonomiskt och politiskt p detta ibland som ett hinder fr sann utveckling av en tryggare och stabilare, ordagrannt stabilare boendemilj.

Nr det kommer till utbildning s r vi helt klart verens. Kanske tom s att premium fr utbildning br vara lite hgre n var det r i nuvarande sverige anser jag.

Oljan.
Skall frenka det i ngra punkter.
F
  1. olket ger oljan
  2. Folket ger bolaget
  3. Folket har rtt till skatter och avkastning frn dess egna bolag.
  4. Bolaget mste konkurera mot andra bolag.

Ett bolags uppgift r att tjna pengar t sina gare, det r s nstan alla bolag fungerar.
Man br lta det vara s garna r ju folket. Ingen ide att med byrkrati och andra medel g in och ndra. Lt bolaget drivas som bolag och folket ta hand om vinst och ev skatter som betalas.

Byggnorm och byggnorm. Det hr r Sydamerika. Fattigt folk som inte har ngon stans att bo eller valt att flytta till till exempel Caracas har byggt sina pltskjul sjlv, i nrheten av ngon slktning eller kompis. Det finns nog inte ens ngra byggdirektiv att g efter. Knner du ngon som kan mura r det bra, fr du tag i en stlskiva p 3x4 meter har du ett tak och s vidare.
Hr r bilder som r runt en mnad gammal fr att illustrera hur det kan se ut.

Nu kommer mnga rynka p nsan och sga att de r jttesynd om folket hr, sklart r de inte optimalt och mnga r i akut behov av boende, men detta r deras lgenheten och hus. Mnga r glada att iallafall har det, ven om jag tycker att alla ska bli erbjudna en Vivienda.
Uppdaterade precis bloggen med Consejo Comunal, kvartersklubbar. http://ivenezuela.blog.se/

Oljan, folket och gandet r svrt. PDVSA har ju inte kongresser dr alla medborgare i landet samlas fr att dra upp affrsplaner. De har en styrelse som alla andra och verkar som alla andra fretag, bara att oljan gagnar folket i landet och inte bara ngon rik vit familj som inte ens kanske kan spanska.
Citera
2012-06-25, 14:30
  #40
Medlem
I stort r vi verens.

Naturresurserna i landet br gagna folket.

Dock anser jag att byggnormer, eller byggregler r bra. De frhindrar att broar faller och att hus spolas bort.

Dock finns de ju de som anser att de ej behver flja dessa regler och normer vilket r synd. Oftast r de upprttade fr att frhindra ras och dylikt.
Citera
  • 3
  • 4

Skapa ett konto eller logga in för att kommentera

Du måste vara medlem för att kunna kommentera

Skapa ett konto

Det är enkelt att registrera ett nytt konto

Bli medlem

Logga in

Har du redan ett konto? Logga in här

Logga in