Mår ALLA dåligt? - Ger det något att ha gjort det?

ok, du menar så. men olika "utlösande faktorer" behöver ju inte betyda att sjukdomsinnebörden blir olika?

När folk pratar om signalsubstanser, hjärnkemi och dylikt gällande depressioner så gör man det väldigt lätt för sig själv. Oftast talas det om dålig kemibalans i skallen som orsak för avvikande tendenser, beteende, depressioner mm. Det stämmer till den punkten att vårat humör styrs av kemiska förändringar och i viss mån kan detta vara fallet men långt ifrån svaret på det hela.
Till att börja med är vår hjärna ett fantastiskt instrument som inte bara upptar ämnen men även producerar det själv. Seretonin, dopamin exempelvis är en produkt av vad vår hjärna kan producera på egen hand, även om den behöver tillgodogöra sig vissa andra ämnen för att produktionen ska ligga på ett normalt värde. Även detta är bara en del utav sanningen.
Våra reaktioner styr i hög grad vad som kommer produceras i hjärnan och våra reaktioner kan härleda till flera olika stadier av vårt liv och personliga erfarenheter. Vad som får en person att skratt får en annan att gråta, vilket kan kopplas till tidigare erfarenheter och hur dessa kopplas (undermedvetet) till hur vi reagerar i olika situationer.
Det mänskliga psyket är tillräckligt kraftfullt för att kunna producera den mängd adrenalin som behövs för att vi ska kunna tillgodogöra oss styrka vi inte skulle kunna prestera i vanligt "nyktert" tillstånd, likaså kan den få människor att hamna i djupa psykoser. Detta styrs av biologiska sammansättningar, substanser mm. men dessas produktion baseras på hur vi reagerar på vår omgivning och hur vi lärt oss reagera på den.
Att säga att depressioner exempelvis enbart beror på dålig kemi, skit i skallen så att säga, stämmer till den mån att det krävs kemisk verksamhet i skallen för att omsätta våra upplevelser till reaktioner.
Kan också vara så att vissa fall faktiskt beror enbart på dålig kemibalans men dessa är nog en försvinnande liten del av alla de fall av psykologisk avvikelse som finns.
Egentligen vet man inte alltför mycket om människans hjärna, hur den fungerar eller huruvida psykologin som vetenskap ens är i närheten av någon slags sanning om detta.´

EDIT: Och angående huruvida det ger oss något att må dåligt, kan jag inte svara på psykologiskt. Man får helt enkelt nöja sig med Nietzsches syn på saken, det som inte dödar dig, härdar dig.