Ensamkommande asylsökande barn - inte "ankarbarn"?

Nya domar i migrationsdomstolen - lättare för ankarbarn att få hit familjen.

"Nytt hopp har väckts för att 18-årige Sayed Mosavi ska kunna återförenas med sin familj i Sverige.
Enligt migrationsdomstolen kan afghanska mödrar visst vara barnens enda vårdnadshavare – även om pappan saknas.
Det slår migrationsdomstolen fast i två domar från 2011, den ena från Göteborg och den andra från Stockholm."

http://www.corren.se/nyheter/linkopi...n-7157227.aspx

Hade vi ett fungerande demokratiskt system utan statscensur så så vore alla fakta i frågan öppna för alla att ta del av.
Den frågan borde SVT STV eller vad propagandamedia kallar sig numera ta upp i första hand.

https://www.migrationsverket.se/Om-M...versikter.html

Där måste väl stor del av anhöriginvandring ändå gälla den vägen eller?

Lagom bump för klarhet. 2010 klassade regeringens utredning tanken om ankarbarn som en vanföreställning.

(Snubblade över "ankarbarn" på wikipedia och blev lite förvånad)

Vad jag hört är att afghankillar absolut inte vill bo med familjen om de väl kommer hit som de vill. Har t o m hört att kommer familjen hit då vill killen bo ensam. Dels skäms han väl för familjen eftersom han kommit lite från stenåldern. Dels då har han gamla damer som vill pippa, droger å flashigt liv på svenska skattepengar..varför förändra det?

Det kan jag gott tänka mig, men vetefan om jag tror att ankarbarn är så ovanligt att det går att klassa som en myt eller vanföreställning. ?

edit: Och bo tillsammans kan väl inte vara ett krav för att nyttja termen ankarbarn?

Ankarbarn är högst levande och har varit i flera år. Det som gör mig upprörd är det ansvar och skuldbeläggande man ger barnet man skickar iväg. Efter de kommit hit så tjatar familjen på det ensamkommande barnet om när svar kommer från Migrationsverket så de kan sätta igång processen. Barnet får en omänsklig press på sig och lever med svår ångest och skuld för det tar tid och framförallt tjatet från familjen. De lägger allt ansvar på barnet. Detta medför oftast att barnet behöver BUP kontakt och har stora koncentrationssvårigheter som påverkar skolan och måendet. Familjerna är oförstående hur systemet fungerar i Sverige.
Familjerna lånar ihop pengar för att smugglare ska ta barnet hit. Så familjen tycker barnet ska vara tacksamt. Många av dessa barn önskar bara att få åka tillbaka till familjen. Men för att skicka tillbaka ett barn så behövs ett ordnat mottagande och barnet prövas bara mot det land de är medborgare i. Och då har familjerna tagit sig till annat land och således kan inte barnet skickas tillbaka.

Är det "barn" som gör detta? Eller är det sådana barn som SVt-journalisten Fredrik Önnevall smugglade hit och nu är hela barnets släkt här?

Det är bara att titta ut så ser du hur många araber som vägrar bli en del av samhället.

Detta är barn och jag pratar inte om de unga där man ifrågasatt åldern. Jag pratar om ban som är barn som familjer skickar iväg till Sverige med ansvaret att familjen skall komma efter. Familjerna är helt oförstående till hur Migrationsverkets process går till och de tjatar på barnet dagligen vilket leder till omänsklig stress och ångest när det enda barnet vill är att vara med sin familj